Stäksundet

Stäksundet^[1] är ett sund i Mälaren. Sundet sträcker sig mellan bostadsområdet Stäket i öst och Stäksön i väst och förenar fjärdarna Görväln och Skarven. Kommungränsen mellan Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun går mitt i sundet.

Enligt Nordisk familjebok kallas Stäksundet för Almare Stäke: "Sund vid inloppet från Mälaren till fjärden Skarfven. Det hette fordom Almarna Stæk (stæk betyder smalt sund eller kanske egentligen: förpålning; Almarna var en by)."^[2]

Stäksundet är cirka 2 500 meter lång och cirka 50 meter bred vid sitt smalaste ställe (mellan Stäket och Stäketsholmen). Djupet i södra delen av sundet varierar mellan 3,6 och 8,9 meter.^[3]

Almarestäket, även Almerstääk^[4], Almare Stäke^[2] eller Almarna Stæk^[2], är det historiska namnet på det tidigare med stäk befästa Stäketsundet som förenar fjärdarna Görväln och Skarven i Mälaren vid farleden mellan Stockholm och Sigtuna. Namnet har även tidvis betecknat Stäksön väster om sundet samt Almare-Stäkets borg och Almare Stäkets herrgård där.

Förleden ”stäk” syftar sannolikt på stockar eller pålar som i forna tider slogs ner i botten i Stäksundet (se även Stocksundet och Pålsundet). Denna pålspärr skulle försvåra för inkräktare att ta sig in till viktiga platser som Sigtuna och Uppsala. Enligt en folklig tradition i Järfällas och Upplands-Bros historia seglade år 1187 en hednisk sjörövarflotta upp till Sigtuna och plundrade staden.^[5]

Passage över Stäksundet var viktigt redan på medeltiden och bevakades av den närbelägna Biskoparnas borg, som omtalas redan i slutet av 1300-talet. Här gick den gamla färdvägen (Enköpingsvägen), som förband Stockholm med Enköping och Västerås samt Bergslagen, där den för Sverige så betydelsefulla gruvnäringen fanns.^[6]

Idag är Stäket en ort i Järfälla kommun uppdelat på Stäket och Norra Stäket och dess västligaste delar ligger precis innanför kommungränsen mot Upplands-Bro kommun. Stäksön ligger numera inom Upplands-Bro kommuns gränser där också Almare Stäkets herrgård samt ruinerna av Almare-Stäkets borg finns. I anslutning till borgruinen finns också en minnessten i form av en obelisk som restes 1804 på initiativ av Samuel af Ugglas (se Stäketbron (vägtrafik)#Minnessten).

Vid sundets smalaste del anordnades på 1630-talet den första bron över sundet, innan dess fanns en färja.^[7] Den följdes av flera broar både för väg- och spår-trafik. Genom området drogs 1876 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägars järnvägsspår, då tillkom även en lågbro för spårtrafik (numera riven). Idag finns här tre broar: En svängbro för vägtrafik från 1926, en motorvägsbro (E18-Enköpingsvägen) från 1967 och en järnvägsbro för Mälarbanan från 2001.

• 
  Sundets smalaste ställe med svängbron
• 
  Sundet med motorvägsbron, vy norrut
• 
  Sundet med landfästen för gamla järnvägsbron (riven)
• 
  Sundet med nya järnvägsbron, vy söderut

• Stäksön
• Almare-Stäkets borg
• Almare-Stäkets gård
• Almarestäket

• Wikimedia Commons har media som rör Stäksundet.
  Bilder & media