Sremska Mitrovica
Sremska Mitrovica Сремска Митровица | ||
Stad | ||
Vy över staden. | ||
| ||
Land | Serbien | |
---|---|---|
Koordinater | 44°59′N 19°37′Ö / 44.983°N 19.617°Ö | |
Area | 762 km² | |
Folkmängd | 85 605 (2002) | |
Befolkningstäthet | 112 invånare/km² | |
Borgmästare | Zoran Miščević | |
Geonames | 3190103 | |
Webbplats: http://www.sremskamitrovica.org.yu | ||
Sremska Mitrovica (Сремска Митровица, kroatiska: Srijemska Mitrovica, ungerska: Szávaszentdemeter) är en stad och kommun i området Srem i den serbiska provinsen Vojvodina. Staden har en lång historia och var bland annat huvudstad för några romerska kejsare. Idag har staden nära 40 000 invånare och kommunen runt 85 000 invånare.
Namn
Srem är en geografisk region och Mitrovica kommer av namnet Demetrios (efter helgonet Sankt Demetrios från Saloniki) som på serbiska är Mitar (även detsamma som ryskans Dmitri). I Serbien finns även en annan Mitrovica - Mačvanska Mitrovica.
Geografi
Sremska Mitrovica ligger på floden Savas stränder i nordvästra Serbien och sydvästra Vojvodina. Staden är belägen 75 kilometer nordväst om huvudstaden Belgrad, på motorvägen E70 och 50 kilometer sydväst om Novi Sad. Staden ligger dessutom 35 kilometer från den kroatiska gränsen. Sremska Mitrovica ligger 80 meter över havet.
Historia
Under romersk tid hette staden Sirmium, en strategiskt viktig plats i Pannonien. Romarna erövrade staden i det första århundradet f.Kr. Området är rikt på arkeologiska föremål och arkeologer har hittat spår av människoaktiviteter från 5000 f.Kr.
I Sirmium föddes tio romerska kejsare:
- Herennius Etruscus (227-251)
- Hostilianus (230?-251)
- Decius (249–251)
- Claudius II Gothicus (268-270)
- Quintillus (270)
- Aurelianus (270–275)
- Probus (276–282)
- Maximianus (285–310)
- Constantius II (337–361)
- Gratianus (367–383)
Förutom dessa var Sirmium hemstad för många andra romerska kejsare (se även tetrark).[källa behövs]
I slutet av 300-talet erövrade Ostrogoterna Sirmium och år 441 hunnerna. År 582 övertogs staden av avarerna och den tidigare befolkningen emigrerade till Dalmatien. Omkring 600 år senare ingick staden i Ungern. Bysans försökte flera gången överta makten men utan resultat. Istället tog turkarna över kontrollen 1526 och hade den till 1688 då staden tillföll Habsburg. På den här tiden flydde många serber från södra delarna av Serbien till Vojvodina och även Sremska Mitrovica på grund av turkisk terror. Samtidigt flyttade andra folkgrupper hit: tyskar, kroater, ungrare och rusiner. På 1700- och 1800-talet utvecklades Sremska Mitrovica till en stad.
Efter första världskriget blev Sremska Mitrovica en del av Sloveners, kroaters och serbers stat, senare Jugoslavien. Staden utvecklades långsamt trots att den låg på järnvägen mellan de två viktigaste städerna i det landet - Belgrad och Zagreb - eftersom industrialiseringen var koncentrerad i storstäderna. Under andra världskriget ockuperades staden och hela Srem av fascistiska Oberoende staten Kroatien. Staden hade då namnet Hrvatska Mitrovica - kroatiska Mitrovica. Fascisterna dödade runt 7 000 civila från området runt Sremska Mitrovica. Efter kriget hade staden 13 000 invånare. 1945 tillföll staden återigen Jugoslavien och Vojvodina som blev en provins inom delrepubliken Serbien. Efter Jugoslaviens fall på 1990-talet ingick staden en kort tid i statsbildningen Serbien och Montenegro för att 2006 tillhöra det självständiga Serbien.
Demografi
Staden Sremska Mitrovica hade enligt folkräkningen från år 2002 39 084 invånare, medan hela kommunen hade 85 605.[1] Enligt vissa källor hade stadsbefolkningen ökat till 39 487 år 2008.[2]
Etniska grupper i staden
- serber - 31 127 (79,64%)
- kroater - 2 130 (5,45%)
- jugoslaver - 961 (2,45%)
- rusiner - 621 (1,58%)
- ungrare - 524 (1,34%)
- ukrainare - 404 (1,03%)
Etniska grupper i kommunen
- serber - 75 003 (87,31%)
- kroater - 2 547 (2,96%)
- jugoslaver - 1 212 (1,41%)
Varje ort i kommunen har en serbisk majoritet.
Orter
Följande orter ligger i Sremska Mitrovicas kommun:
|
|
Kultur
Sremska Mitrovica är ett "museum under bar himmel" med fornlämningar från romerska tiden samt sin 1700- och 1800-talsarkitektur. Staden har sitt eget museum, bibliotek, teater och flera konstgallerior. Där finns flera skolor och ett gymnasium som inrättades redan 1838.
Sport
- FK Srem, fotbollsklubb i serbiska andraligan
- Wing Chun Kung Fu klub Dragon
I Sremska Mitrovica byggdes 2007 en friidrottsarena som blev den första arenan i Serbien avsedd för endast friidrott.
Galleri
- (c) Ant83, CC BY-SA 3.0Katolsk kyrka
- Skola
- Stadsparken
- Bro över Sava
- Traianus Decius
Se även
Referenser
- ^ Књига 9, Становништво, упоредни преглед броја становника 1948, 1953, 1961, 1971, 1981, 1991, 2002, подаци по насељима, Републички завод за статистику, Београд, мај 2004, ISBN 86-84433-14-9
- ^ World Gazetteer: Sremska Mitrovica - profil de l'entité geographique
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Sremska Mitrovica.
- Stadens officiella webbplats
- Kommunens officiella webbplats
- Geografiska fakta
|
Media som används på denna webbplats
The Orthodox church in Jarak, Serbia.
Författare/Upphovsman: Lotho2., Licens: CC BY-SA 3.0
One of the two twin bronze busts of Claudius Gothicus (268/269 BCE) that were part of a cache of gilded bronze portraits, five of Roman emperors and one of an empress, hidden beneath the Capitoline temple in Brescia together with other bronze objects in preparation for a possible sacking of the town in the 4th or 5th century. They were unearthed only in 1826, and are now exhibited in the archaeological Santa Giulia Museum in Brescia, Italy.
Wappen Gemeinde Sremska Mitrovica
(c) Ant83, CC BY-SA 3.0
Catholic Church at en:Sremska Mitrovica, Serbia, Vojvodina/L'église catholique romaine de fr:Sremska Mitrovica, Voïvodine, Serbie
Panoramic view of Sremska Mitrovica, Serbia, Vojvodina
Författare/Upphovsman: Julian Nyča, Licens: CC BY 3.0
City centre of Sremska Mitrovica in Serbia.
Town Grammar school at en:Sremska Mitrovica, Serbia, Vojvodina/Le Lycée municipal de fr:Sremska Mitrovica, Voïvodine, Serbie
Författare/Upphovsman: Mary Harrsch, Licens: CC BY-SA 2.0
A marble bust of the Roman Emperor Traianus Decius from the Capitoline Museum in Italy. He ruled Rome for 2 short years between 249 to 251 AD before he was killed in a campaign against the invading Goths--who had ravaged the Roman province of Thrace--in the swamps of Dobrudja in eastern Romania/Bulgaria. Unlike some of his immediate predecessors such as Maximinus or Philip the Arab, Decius had been a distinguished Roman senator and had served in office as a governor of several Roman provinces as well as the urban prefect of Rome during the early reign of Philip the Arab. This portrait "conveys an impression of anxiety and weariness, as of a man shouldering heavy [state] responsibilities." (source: Chris Scarre, Chronicle of the Roman Emperors, Thames & Hudson, 1995. pp.168-169.)
The bridge of St Ireney above the Sava, at en:Sremska Mitrovica, Serbia, Vojvodina/Le pont Saint-Irénée sur la fr:Save (Danube) à fr:Sremska Mitrovica, Voïvodine, Serbie
Författare/Upphovsman: Ssolbergj, Licens: CC BY 3.0
Vexillum of the Roman Empire.