Spyridon Trikoupis

Spyridon Trikoupis (grekiska: Σπυρίδων Τρικούπης) född den 20 april 1788 i Missolonghi, död den 24 februari 1873 i Aten, var en grekisk statsman och nygrekisk författare, far till Charilaos Trikoupis.

Trikoupis idkade språkstudier i Rom, Paris och London, men återkom vid utbrottet av frihetskriget (1821), vari han deltog. Han uppträdde som framstående talare i lagstiftande församlingen för västra Grekland (1825), var statssekreterare för utrikes ärendena 1828-30, sändebud i London 1835-38, 1841-43 och 1850-61 samt dessemellan konseljpresident 1843 och vicepresident i senaten 1844-49. Hans eldiga vältalighet, hans fosterlandskärlek och hovsamhet i politiken gjorde honom allmänt aktad.

Trikoupis författade bland annat den allegoriska dikten Ho demos (Folket, 1821, på folkmunart) till armatolernas lov, Logoi epikédeioi kai epini’kioi (Sorge- och segertal; 1829; ny upplaga 1862), varibland talet vid lord Byrons jordfästning och det vid festen över slaget vid Navarino är de märkligaste, samt Historia tes hellenikés epanastafseos (Den hellenska resningens historia; 4 band, 1853-57; 2:a upplagan 1862), den med hänsyn till såväl stil som kritisk sovring bästa samtida skildring, som finns över det moderna Greklands frihetsstrid.

Wikimedia Commons har media relaterad till Spyridon Trikoupis.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Trikupis, 1. Spyridon, 1904–1926.