Spetsgård

Bönder i bakgrunden bildar spetsgård vid avrättningen av Gustav Adolf Eriksson Hjert 1876.

Spetsgård bildades vid offentliga avrättningar i Sverige när folk blev utkommenderade till avrättningsplatsen. Man skulle bilda två ringar av män runt den dödsdömde med långa käppar. Den inre karlringen höll käpparna åt ett håll och den yttre karlringen åt det motsatta hållet i kors mot den inre ringens käppar.

Enligt folktron skulle den dödsdömde bli fri och domen mista sin kraft, om den dödsdömde strax före avrättningen lyckades kasta sig över de två ringarna och rymma. Därför var man alltid noga med organiseringen av spetsgårdarna så att den dödsdömde inte lyckades fly.

Dessutom ansågs avrättningen ha ett pedagogiskt värde och vara ett välkommet avbrott i vardagen med skådespel för befolkningen. Folk strömmade till från byar och gårdar, från gästgiverier och förbiresande. Försäljarna hade goda dagar i närheten till avrättningsplatsen. Den dömdes färd till avrättningsplatsen följdes också av folk längs vägkanten.

Troligt är att kroppen hängdes upp på pålar efter avrättningen som varning för befolkningen. Detta brukades fram till omkring 1820. Galgbacken placerades som regel på en väl synlig plats.

Halshuggningarna lär ha skakat åskådarna djupt, då avrättningssättet var mycket omtvistat.

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Execution of Gustav Adolf Eriksson Hjert.jpg
Avrättningen av Gustav Adolf Eriksson Hjert i Villåttinge, Södermanland 1876. Hjert har nyss avrättats och huvudet ligger skilt från kroppen. Till vänster i förgrunden syns länsman Göthman i sin uniformsmössa. I bakgrunden bildar bönder spetsgård med stavar i händerna.