Spenat
| Spenat | |
 Blommande spenat | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Amarantväxter Amaranthaceae |
| Släkte | Spinacia |
| Art | Spenat S. oleracea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Spinacia oleracea | |
| Auktor | Linné |
 Spenat | |
Spenat (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. Odling av spenat började i Persien. Bladen är 3–30 centimeter långa och 1–15 centimeter breda, med större blad längre ner på stammen och mindre uppåt, där blommorna återfinns. Blommorna, som är ljust gulgröna och tre–fyra millimeter i diameter, mognar till ett torrt fruktkluster med många frön.
Innehåll
Spenat sägs ofta vara rikt på järn, vilket är en sanning med modifikation. Visserligen innehåller spenat 2 milligram järn per 100 gram, jämfört med 0,66 milligram för broccoli och 0,34 milligram för grön paprika[1], men spenat innehåller även oxalater som gör det svårare för kroppen att ta upp järnet. Dessutom behöver man äta ungefär 650 g spenat för att få i sig hela sitt rekommenderade dagliga intag av järn[2], vilket är en väldigt stor mängd spenat. För att få i sig så mycket järn som möjligt från spenaten bör man samtidigt äta någonting C-vitaminrikt, då C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järn[3]. Spenat innehåller gott om A-vitamin, E-vitamin och ett antal viktiga antioxidanter, exempelvis karotenoiden lutein.
En vittspridd faktoid säger att ett felplacerat decimalkomma i en publikation 1870, om näringsinnehållet i föda, gjorde att spenatens innehåll av järn i mer än sextio år uppfattades som tio gånger högre än det verkliga värdet. Belägg för detta har inte gått att återfinna.[4] Det ursprung till anekdoten som går att spåra är en artikel i BMJ från 1981[5], som dock saknar referenser till den ursprungliga forskningen.
Det är spenat som ger styrka till den tecknade figuren Karl-Alfred. Spenaten valdes av tecknaren E.C. Segar på grund av sitt höga vitamininnehåll.[4]
Alternativ
För hobbyodlaren är mangold ett mer lättodlat alternativ till spenat. En vild släkting till spenat och mangold – och med samma värde som livsmedel – är svinmålla. Många andra växter, som inte är nära släkt med spenaten men har liknande användningsområde kallas också spenat, som spenatskräppa, rankspenat och malabarspenat.
Referenser
- ^ Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas (2011-06-21) Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Nutrients for 650 g Spinach, raw”. https://nutritioncalculator.net/compare?food=168462+1+650. Läst 26 mars 2020.
- ^ Pettersson, Björn (2000): "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund", andra upplagan, Hälsa Böcker Energica Förlag, s. 67, ISBN 91-85506-79-6
- ^ [a b] Sutton, M. (2010) Spinach Iron and Popeye: Ironic lessons from biochemistry and history on the importance of healthy eating, healthy scepticism and adequate citation Arkiverad 1 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Internet Journal of Criminology
- ^ Hamblin, T.J.(1981) Fake! British Medical Journal Vol. 283.19-26 December. pp.1671-1674
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Spenat.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Rasbak, Licens: CC BY-SA 3.0
Spinacia oleracea flowering