Spärrballong
En spärrballong är en obemannad, gasfylld ballong som förankras i marken med kraftiga rep eller vajrar för att flyga över exempelvis fartyg eller anläggningar i syfte att fungera som en form av luftförsvar.[1] Lågtflygande fientligt flyg riskerar att flyga in i repen och skadas, och tvingas därför upp på hög höjd där det blir svårare att sikta för bombfällning samtidigt som det egna luftvärnet får bättre möjligheter att bekämpa fienden.
Historik
Användning under världskrigen
Spärrballonger började användas under första världskriget och användes med viss framgång under andra världskriget. Under Tysklands flygbombningar av Storbritannien åren 1940-1941 skickade man upp över 2000 spärrballonger i södra England och London.[1] I Sverige förekom under andra världskriget spärrballonger över Karlskoga i Värmland för att skydda vapenindustrierna vid Bofors. Man använde tillvaratagna vinddrivna engelska spärrballonger. Ballongerna reparerades i lokaler på närbelägna Degerfors Järnverk.
Utfasningen av spärrballonger
Efter andra världskriget har inte spärrballonger använts i någon större omfattning, då modernt luftvärn klarar av att skjuta ner mål på låg höjd samtidigt som moderna typer av stridsflygplan kan släppa bomber och raketer på relativt långa avstånd utan att behöva passera luftrummet omedelbart ovanför målet. Ballongerna blir därmed en jämförelsevis dyr, manskapskrävande och oflexibel form av luftförsvar i förhållande till den nytta de gör. Under kalla kriget användes en del överblivna ballonger för atmosfäriska kärnvapenprovsprängningar. Under Iran–Irak-kriget i början på 1980-talet användes dock spärrballonger som luftförsvar över Bagdad.[2]
I modern tid har man åter studerat möjligheten att använda spärrballonger, då som skydd mot främst helikoptrar. Efter terrorattentaten i USA år 2001 har det även föreslagits att åter ta spärrballonger i bruk som skydd mot liknande attacker med kapade flygplan mot känsliga mål såsom kärnkraftverk.[3] Hittills har inga sådana förslag vunnit något utbrett stöd och ballongerna anses fortfarande vara relativt ineffektiva och kostsamma jämfört med andra säkerhetsåtgärder.
Källor
- ^ [a b] Nationalencyklopedin, spärrballong. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sp%C3%A4rrballong (hämtad 2020-01-21)
- ^ William E. Farrell (22 juni 1981). ”IRAN-IRAQ WAR: LIFE IN BAGHDAD GETS BETTER”. New York Times. https://www.nytimes.com/1981/06/22/world/iran-iraq-war-life-in-baghdad-gets-better.html. Läst 7 april 2020.
- ^ Mike Nartker (20 maj 2004). ”U.S. Nuclear Power Plants Could Use “Barrage Balloons” to Defend Against Terrorist Attacks, Expert Says”. Nuclear Threat Initiative. https://www.nti.org/gsn/article/us-nuclear-power-plants-could-use-barrage-balloons-to-defend-against-terrorist-attacks-expert-says/. Läst 23 mars 2021.
Media som används på denna webbplats
Landing ships putting cargo ashore on Omaha Beach at low tide during the early days of the Allied invasion, mid-June 1944.
Among identifiable ships present are LST-532 (in the center of the view); USS LST-262 (3rd LST from right); USS LST-310 (2nd LST from right); USS LST-533 (partially visible at far right); and USS LST-524. Note barrage balloons overhead and U.S. Army "half-track" convoy forming up on the beach. The LST-262 was one of 10 Coast Guard-manned LSTs that participated in the invasion of Normandy, France.
This is a retouched edit of the original file which can be found here. This version has had dust and scratches removed, slight tonal imbalances corrected and a tiny white residual border cropped out, otherwise as per the original. Edited and uploaded by mikaultalk 13:18, 16 April 2007 (UTC)
Parris Island. Marine Corps barrage balloons. Up she goes. A barrage balloon takes to the air under the capable handling of a Marine Corps ground crew at Parris Island, South Carolina. Special marine units assigned to the work have made the balloon barrage an effective method of preventing enemy air attacks on important locations.