Sovjet-japanska gränskriget

Sovjet-japanska gränskriget Del av Mellankrigstiden Ägde rum 1932-1939 Plats Manchuriet Utfall Avgörande sovjetisk seger, Sovjet-japanska pakten Stridande  Sovjetunionen Mongoliska folkrepubliken  Japan  Manchukuo Befälhavare och ledare Georgij Zjukov Vasilij Blücher Kenkichi Ueda Yoshijiro Umezu Styrka 80 000 man, 756 stridsvagnar, 385 pansarfordon, 779 artilleripjäser, 765 flygplan 97 000 man Förluster Sovjetunionen 32 000 dödsfall 350 stridsvagnar förstörda 140 pansarbilar förstörda 211 flygplan förstörda Mongoliska folkrepubliken 1 000 dödsfall Japan 20 000 dödsfall 43 stridsvagnar förstörda flera tanketter förstörda 162 flygplan förstörda Manchukuo 3000 dödsfall Sovjet-japanska gränskriget Halhamiao – Orahodoga – Suiyuan – Kanchazu Island – Chasansjön – Chalchin-Gol

Japanska koloniala fälttåg Meijiperioden Korea (1894–95) – Liaodonghalvön (1895) – Kina (1899–1901) – Manchuriet/Korea (1904–05) – Korea (1910) Taishōperioden Tsingtao (1914) – Sibirien (1918–22) Shōwaperioden Manchuriet (1931–32) – Sovjetunionen (1932–39) – Kina (1937–45) – Vietnam (1940) – Thailand (1941) – Asien-Stilla havet (1941-1945)

Sovjet-japanska gränskriget var en serie av konflikter som ägde rum mellan 1932 och 1939, där de stridande var Sovjetunionen och Japan. Efter att japanerna ockuperat Korea och Manchukuo, visade japanerna intresse för ryska områden. Slagen mellan länderna skedde för det mesta på gränsen vid Manchuriet. Två viktiga slag i konflikten var slaget vid sjön Chasan och slaget om Chalchin-Gol. Konflikten slutade med en avgörande sovjetisk seger och ledde till att de stridande parterna den 13 april 1941 slöt den Sovjet-japanska pakten^[1][2], vilken varade fram till den sovjetiska invasionen av Manchuriet den 8 augusti 1945.

Källor

Fotnoter