Kommunen består av ett sprickdalslandskap på en platå vars berggrund domineras av bohusgranit. Bohusgraniten har under lång tid varit en viktig del av det lokala näringslivet som i början av 2020-talet var baserat på fiske, stenindustri och turism.
Sedan kommunen bildades 1974 och fram till 2020 har folkmängden legat stabilt mellan 9 006 och 9 830 personer. Efter flera mandatperioder med borgerligt styre fick kommunen efter valet 2022 ett socialdemokratiskt styre.
Vid kommunreformen 1971 bildades kommunerna Smögen, Södra Sotenäs och Tossene genom ombildning av motsvarande landskommuner. Sotenäs kommun bildades 1974 genom sammanläggning av dessa tre kommuner.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]
Berggrunden i området som utgör kommunen består i huvudsak av bohusgranit. Den ligger på en platå vars höjder domineras av kalspolad hällmark. Vegetationen utmed dalsidorna utgörs ofta av lövskog. Genom landskapet bryter sprickdalar så som Bottnefjorden och Åbyfjorden, vilka är kommungränser i norr och sydöst. I dalgångarna förekommer finkorniga lerjordar samt en del isälvsavlagringar som delvis omlagrats till klapperstensfält. Avlagringarna är på många platser blandade med skal och skalfragment av musslor och snäckor. Detta har gett förutsättningar för ängsmarker med en rik flora. Hällmarker och hedvegetation dominerar i västra delarna och på öarna.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Sotenäs kommun
Hela riket
Bebyggelse (10,7 %)
Skog (33,0 %)
Öppen myrmark (0,9 %)
Jordbruksmark (16,5 %)
Övrig mark (39,0 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns åtta naturreservat i Sotenäs kommun, däribland Hållöarkipelagen i skärgården och Sandön.[9] Ungefär fyra procent (11,8 procent av landytan) av Sotenäs kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&01629.&&&&&01 629 hektar.[10]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar:
År 2020 bodde 82,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Sotenäs kommun:[13]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Nya Sotenäspartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 stannade Alliansen kvar vid makten med 17 av 31 mandat.[14] Alliansen gick fram i valet 2018, vilket ledde till att de behöll majoriteten.[15] Ingen av de traditionella blocken samlade egen majoritet i valet 2022. Socialdemokraterna tog därför makten i minoritet genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt genom "diskussioner med Alliansen och Demokratiresan".[16]
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Fyra av dessa tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna har tre ledamöter och Demokratiresan två ledamöter. Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har en ledamot var.[18]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Förutom kommunstyrelsen finns sex andra nämnder. En av dessa är gemensam för mellersta Bohuslän, nämligen miljönämnden.[22] Nedan presenteras presidiet för respektive nämnd mandatperioden 2022–2026.
Det lokala näringslivet var i början av 2020-talet baserat på fiske, stenindustri och turism. Många arbetstagare arbetade i verksamheter relaterade till fisket, så som de största arbetsgivarna Orkla Foods Sverige AB, Marenor AB och rökeriet Leöy Smögen Seafoods AB. Tillverkaren av kant- och gatsten, Bohusgranit ekonomiska förening, representerar stenindustrin. Dessutom har onrådet en lång tradition inom hantverksnäringen.[7]
Infrastruktur
Transporter
De norra och västra delarna av kommunen genomkorsas av länsväg 174 och de östra och mellersta delarna av länsväg 171.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 106 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 235:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Sotenäs kommun 1970–2020[28]
År
Folkmängd
1970
9 358
1975
9 133
1980
9 252
1985
9 136
1990
9 732
1995
9 830
2000
9 621
2005
9 311
2010
9 052
2015
9 006
2020
9 100
Kultur
Kulturarv
Människor befolkade området som idag utgör Sotenäs kommun omkring 8000 år f.Kr. Lämningar från denna period är till exempel stenkammargravar vid i Åby inom Nordens Arks område, på kyrkogården i Hunnebostrand och i Bögebacka utmed Soteleden. Från bronsåldern finns ett stort antal hällristningar och rösen bevarade, i synnerhet kring Askum, Tossene och Rished. Flera gårdar har troligen etablerats under järnåldern eller medeltiden.[29]
På flera platser finns lämningar i landskapet efter den tid då stenindustrin tog fart i området, exempelvis på Bohus Malmön och Långö samt i Ulebergshamn, Hunnebostrand och Ävja.[30]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver inom en blå bård en ginbalksvis ställd störtad plattfisk.
Vid kommunbildningen var det endast Smögens landskommun som hade något heraldiskt vapen. Riksarkivet föreslog då istället detta vapen som går tillbaka på ett häradssigill från 1740-talet. Det registrerades hos PRV år 1977.
^”Kulturmiljöer i Sotenäs kommun” (PDF). Bohusläns museum. 2009. sid. 8. https://www.sotenas.se/download/18.342b798515b7e79110da6ede/1492693764378/Kulturmilj%25C3%25B6underlag. Läst 9 maj 2023. ”"Sotenäs historia börjar omkring 8 000 f.Kr., och från förhistorien finns många bevarade läm-ningar, som visar att Sotenäs tidigt var ett attrak-tivt ställe att bo på. Den tid vi kallar förhistorien innefattar jägarstenålder, bondestenålder, bronsålder, samt järnålder med vikingatiden. Man brukar säga att forntiden slutar omkring 1050 e.Kr. Många fornlämningar kan man besöka än idag, oftast är det gravar som bevarats in i våra dagar. Stenålderns stenkammargravar finns exempelvis i Åby inom Nordens Arks område, på kyrkogården i Hunnebostrand och i Bögebacka utmed Soteleden. Annars är Sotenäs särskilt rikt på hällristningar och rösen från bronsålder. Hällristningstäta områden är Askum, Tossene och Rished." "Flera de gårdar, som fortfarande finns kvar idag, har troligen etablerats under järnålder eller medeltid. De äldsta skriftliga beläggen för dessa gårdar kommer från norska diplom och jordeböcker på 1300-talet, till exempel Biskop Eysteins jordebok, den så kallade Röde bog."”
^”Kulturmiljöer i Sotenäs kommun” (PDF). Bohusläns museum. 2009. sid. 9. https://www.sotenas.se/download/18.342b798515b7e79110da6ede/1492693764378/Kulturmilj%25C3%25B6underlag. Läst 9 maj 2023. ”"Stenindustrin tog fart under 1800-talets slut och det var den fina kvaliteten på graniten som gjorde att stenindustrin blev så viktig i Sotenäs. Det fanns stor efterfrågan i Sverige och Europa efter sten som byggnadsmaterial och gatubeläggning och det fanns stora pengar att tjäna för stenbolagen. Stenindustrin har satt sina spår nästan överallt i Sotenäs. Stenbrott finns på öarna, som Bohus Malmön eller Långö, de finns i fiskesamhällena som i Ulebergshamn eller Hunnebostrand och de finns i inlandet, som i Ävja, där stenbrottsverksamhet fortfarande bedrivs."”
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Kungshamns kyrka, den 19 aug 2006, bild 2.JPG Författare/Upphovsman: Harri Blomberg,
Licens:CC BY-SA 3.0 Bilden är fotograferad av Harri Blomberg. Kungshamns kyrka är byggd under Oscar II:s regering år 1879, bränd 1901 och återuppförd 1903.
Smögens landskommun
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Sotenäs kommun
Wikimedia Commons har media som rör Sotenäs kommun.
