Sotalka

Sotalka
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljAlkor
Alcidae
SläktePtychoramphus
ArtSotalka
P. aleuticus
Vetenskapligt namn
§ Ptychoramphus aleuticus
Auktor(Pallas, 1811)
Utbredning

Sotalka[2] (Ptychoramphus aleuticus) är en rätt liten nordamerikansk fågel i familjen alkor inom ordningen vadarfåglar.[3] Den förekommer utmed västkusten från Aleuterna i Alaska till Baja California i Mexiko. Arten är talrik men minskar i antal, så pass att IUCN listar den som nära hotad.

Utseende

Sotalkan är en liten (23 cm), knubbig och mörk alka med tydligt ljusa ögon. Huvudet är gråbrunt med blekare brun haka och strupe. Ovansidan är svartaktig till skiffergrå med gråbrunt på bröst och flanker, medan buken är vit. Den korta näbben är svartaktig, gulaktig längst in på undre näbbhalvan. Ögat är vitt och väl synligt på håll, förstärkt av en vit halvmåne ovan ögat. Benen är blåaktigt skära. Till skillnad från många andra alkor har den samma dräkt årent runt. Ungfågeln har vitare strupe, brunare vingar och stjärt samt mörkbrunt öga.[4]

Sotalkans ljusa ögon syns på långt håll.

Läte

Lätena i kör från häckningskolonier har beskrivits som en damm med kväkande grodor eller skriande grisar. Själva lätet har liknats vid en gnisslig järngrind eller en jättelik syrsa. Till havs är den vanligen tystlåten.[5]

Utbredning och systematik

Sotalkan förekommer på den nordamerikanska västkusten från Aleuterna till Baja California i Mexiko. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Ptychoramphus aleuticus aleuticus – förekommer i Aleuterna och Alaska till norra Baja California
  • Ptychoramphus aleuticus australis – förekommer i södra Baja California (San Benito till Asunción- och San Roque-öarna)

Den har även påträffats i Ryssland[6] och Japan[7].

Släktskap

Sotalkan placeras som ensam nu levnade art i släktet Ptychoramphus. Genetiska studier visar att den är systerart till alkorna i släktet Aethia.[8]

Levnadssätt

Sotalkan hittas kustnära men också ute till havs, oftast födosökande över kontinentalsockeln. Den livnär sig huvudsakligen av små kräftdjur, förstärkt av fisklarver och andra ryggradslösa djur. Häckningssäsongens inledning varierar kraftigt, från november i Baja California till juli i Alaska. Den bildar kolonier bestående av allt från under 500 individer till över miljonen, tätast på kustnära öar. Vintern tillbringar den ute till havs. Nordliga populationer flyttar söderut, medan sydliga tenderar att vara stannfåglar.[9]

Sotalkeunge.

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor världspopulation på 3,6 miljoner häckande individer.[4] Fram till 2015 ansågs den vara livskraftig, men nya data visar att arten minskat och fortsätter minska kraftigt. Internationella naturvårdsunionen kategoriserar den därför numera som nära hotad.[1]

Namn

Sotalkans vetenskapliga artnamn aleuticus betyder "från Aleuterna".[10]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Ptychoramphus aleuticus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Nettleship, D.N. 1996. Cassin's Auklet (Ptychoramphus aleuticus). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  5. ^ Ainley, D. G., D. A. Manuwal, J. Adams och A. C. Thoresen (2020). Cassin's Auklet (Ptychoramphus aleuticus), version 1.0. I Birds of the World (A. F. Poole, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.casauk.01
  6. ^ Manuwal, D. A., and Thoresen, A. C. 1993. Cassin’s Auklet (Ptychoramphus aleuticus), in The Birds of North America (A. Poole and F. Gill, eds.), no. 50. Acad. Nat. Sci., Philadelphia.
  7. ^ Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869 
  8. ^ Pereira, S.L. and A.J. Baker (2008), DNA evidence for a Paleocene origin of the Alcidae (Aves: Charadriiformes) in the Pacific and multiple dispersals across northern oceans, Mol. Phylogenet. Evol. 46, 430-445.
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  10. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cassin's Auklets, offshore of Newport, OR, 20 October 2012 (8115022460).jpg
Författare/Upphovsman: Caleb Putnam, Licens: CC BY 2.0
<a href="http://ebird.org/ebird/edit/checklist?subID=S11841688" rel="nofollow">ebird.org/ebird/edit/checklist?subID=S11841688</a>
Cassin's auklet 2.JPG
Författare/Upphovsman: Sabine's Sunbird, Licens: CC BY-SA 3.0
Cassin's auklet (Ptychoramphus aleuticus) at night. Photo taken in 2003 on Farallon Islands.
Caau chick.JPG
Författare/Upphovsman: Sabine's Sunbird, Licens: CC BY-SA 3.0
Cassin's auklet chick being handled by researcher, photo taken in 2003 on Farallon Islands.
Ptychoramphus aleuticus map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Geographical distribution of Cassin's auklet.
 
Breeding
 
Year-round
 
Nonbreeding