Sopron

	Sopron
	Ödenburg
	Stad
	Brandtornet från 1100-talet i Sopron.
Flagga	Stadsvapen
	Smeknamn: Civitas Fidelissima (Mest lojala staden)
Land	Ungern
Provins	Győr-Moson-Sopron
Koordinater	47°41′5″N 16°34′59″Ö / 47.68472°N 16.58306°Ö
Area	168,97 km²
Folkmängd	60 548 (1 oktober 2011)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	3045190
	Webbplats: portal.sopron.hu/Sopron/portal/english/

Sopron (ungerskt uttal: [ˈʃopron]; tyska: Ödenburg, kroatiska: Šopron) är en stad i nordvästra Ungern nära den österrikiska gränsen. Staden ligger i provinsen Győr-Moson-Sopron och hade 2011 totalt 60 548 invånare.

Historia

Sopron blev under medeltiden del av kungariket Ungern. 1273 ockuperades slottet i Sopron av kung Ottokar II av Böhmen men han lämnade slottet efter en viss tid. Sopron utsågs till en av Ungerns kungliga fria städer (ungerska: Szabad királyi város) 1277 av kung László IV.^[2]

I samband med freden i Saint-Germain och befäst genom Trianonfördraget skulle de tre västungerska komitaten Sopron, Vas och Moson avträda de tysktalande delarna till Österrike, där de bildade förbundslandet Burgenland. Sopron skulle ingå i Burgenland men de ungerska myndigheterna ville inte avträda staden, som skulle bli den nya huvudstaden i Burgenland, och en folkomröstning hölls i december 1921 som kompromiss. Området för folkomröstningen innehöll Sopron samt 8 närliggande byar. I fem av byarna fick den österrikiska sidan majoritet men i Sopron, som hade 34 000 av folkomröstningsområdets 48 000 invånare, röstade flertalet för Ungern. Resultatet av folkomröstningen fastställdes den 23 december 1921 och Sopronområdet skulle tillhöra Ungern från och med 1 januari 1922. Först den 20 februari 1922 erkände Österrike resultatet.^[3]

Den 19 augusti 1989 ägde den paneuropeiska picknicken rum strax utanför Sopron. I samband med picknicken flydde över 600 östtyskar till Österrike.^[4]

Demografi

Språk

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på språk:^[5]

Språk	Talare 1900	% 1900	Talare 1910	% 1910
Hela befolkningen	33 478	100,0 %	33 932	100,0 %
Tyska	17 924	53,5 %	17 318	51,0 %
Ungerska	13 540	40,4 %	91 305	44,3 %
Kroatiska	946	2,8 %	781	2,3 %
Slovakiska	279	0,8 %	184	0,5 %
Rumänska	13	0,0 %	13	0,0 %
Serbiska	9	0,0 %	8	0,1 %
Rutenska (Ukrainska)	2	0,0 %	0	0,0 %
Övriga	765	2,3 %	606	1,8 %

Religion

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på religion:^[6]

Religion	Antal 1900	% 1900	Antal 1910	% 1910
Hela befolkningen	33 478	100,0 %	33 932	100,0 %
Romersk katolicism	21 406	63,9 %	21 752	64,1 %
Lutherdom	9 249	27,6 %	9 427	27,8 %
Judendom	2 440	7,3 %	2 255	6,6 %
Kalvinism	313	0,9 %	403	1,2 %
Katolska östkyrkor	40	0,1 %	41	0,1 %
Ortodox	17	0,1 %	32	0,1 %
Unitarism	10	0,0 %	19	0,1 %
Övriga	3	0,0 %	3	0,0 %