Sophie Haglund
- Inte att blanda ihop med skådespelaren Emelie Sophie Haglund, född Frösslind (1823–1891)
Sophie Haglund | |
Medborgare i | Sverige |
---|---|
Sysselsättning | Skådespelare |
Redigera Wikidata |
Sophia "Sophie" Haglund var en svensk skådespelare verksam i Göteborg i början av 1800-talet.
Biografi
Sophie Haglund var engagerad vid Johan Anton Lindqvists och vid Gustaf Åbergssons teatersällskap. Med dem uppträdde hon på Sillgateteatern och Segerlindska teatern i Göteborg under 1810- och 1820-talet. Hon räknades bland de mest framstående av Göteborgs aktörer vid denna tid.
Bland hennes roller nämns titelrollen i August Lafontaines komedi Louise och Wallborn, Marianne i Molières Tartuffe, titelrollen i Hittebarnet av Ignaz Franz Castelli, Margareta Kurl i Friedrich Schiller Maria Stuart, Rose i En natt i skogen av Nicolas Dalayrac och Jules d'Harancourt i Jean-Nicolas Bouillys Abbé de l'Epée.
Samtida kritiker sade om hennes byxroll i Hittebarnet: »Man kan af hennes spel i denna pjes, samt i Korsfararne döma, att vår scen, åtminstone icke på långliga tider, haft trenne så skickliga aktriser som fru Åbergsson och mamsellerna Haglund och Åberg." Om hennes roll i »Korsfararne» av Kotzebues sades:
- »Fru Åbergssons och mamsell Haglunds aktion kan knappt förbättras och öfverträffades blott af Hr Åbergssons mästerliga spel, hvilket i sista akten stegras till deno högsta fullkomning. Hr Lindqvist tycktes vid sidan af Åbergsson få föryngrade krafter och ny förmåga».
Hon betraktades som Göteborgs främsta tragiska artist:
- "...hon är vår enda tragiska aktris, hvilket tydligen visat sig i »Korsfararne» och »Hittebarnet». Hon eger den ungdomliga vekhet, den milda gratie, det ömma, nästan melankoliska uttryck, som tillhör den tragiska skådespelerskan."[1]
Efter att Segerlindska teatern upplöstes som fast teater blev Haglund engagerad vid Carl Wildners teatersällskap, där hon nämns 1830. En skådespelande Mamsell Haglund nämns också i oktober 1835, i anslutning till Berggrenska truppen som spelade på Segerlindska teatern. Om det är samma person är oklart.[2]
Referenser
Noter
- ^ Wilhelm Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 3. 1816–1833 (1896–1900)
- ^ Götheborgs Dagblad (1835-10-26) sid:1