Sommarmalört

Sommarmalört
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
ArtSommarmalört
Artemisia annua
Vetenskapligt namn
§ Artemisia annua
AuktorLinné
Synonymer
Artemisia chamomilla C.Winkl[1]

Sommarmalört[2] (Artemisia annua) är en växtart i malörtssläktet (Artemisia) i familjen korgblommiga växter (Asteraceae).[3] Arten beskrevs först av Carl von Linné 1753.[4]

Beskrivning

Sommarmalört är en ettårig, starkt grenad ört som blir upp till 2 meter hög. Den är grön, men äldre delar kan rodna. Bladen är starkt flikade. Blommorna är små, tvåkönade och gulgröna.[5][6][7]

Utbredning

Sommarmalörten härstammar från Nordafrika, Östeuropa och större delen av Asien, men har införts och naturaliserats i övriga Europa, Nord- och Sydamerika.[8] I Sverige förekommer arten som tillfällig eller kvarstående.[9]

Användning

Eterisk olja från växten innehåller bland annat ämnet artemisinin, som har flera medicinska effekter. Växten har länge använts i traditionell kinesisk medicin på grund av flera olika egenskaper.[6]

Artemisinin är ett effektivt medel mot malaria. Halva Nobelpriset i medicin 2015 gick till Tu Youyou för att hon 1972[10] upptäckte och renframställde artemisinin för användning som malarialäkemedel. Sommarmalört(kinesiska: 青蒿?, pinyin: qīnghāo) är den mest använda örten mot malaria i kinesisk medicin. Man har hittat flera hundra beskrivningar på hur örten använts. Extraktet har bäst effekt om det inte kokas; kallt extrakt på sommarmalört finns beskrivet år 340 av den taoistiske lärde Ge Hong.[11] Malarialäkemedel baserade på artemisimin och derivat av artemisimin används globalt i stor skala sedan 1990-talet.[10]

Bildgalleri

Referenser

  1. ^ ”Artemisia chamomilla C.Winkl.”. The Plant List. http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/gcc-130028. Läst 5 oktober 2015. 
  2. ^ ”Artemisia annua L.”. Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. https://skud.slu.se/nav/taxa/6223365. Läst 13 november 2022. 
  3. ^ ”Artemisia annua L.”. The Plant List. http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/gcc-39740. Läst 5 oktober 2015. 
  4. ^ ”Asteraceae Artemisia annua L.”. International Plant Names Index. http://www.ipni.org/ipni/idPlantNameSearch.do?id=304416-2. Läst 5 oktober 2015. 
  5. ^ ”26. Artemisia annua Linnaeus, Sp. Pl. 2: 847. 1753.”. Flora of North America. www.eFloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=200023164. Läst 5 oktober 2015. 
  6. ^ [a b] ”40. Artemisia annua Linnaeus, Sp. Pl. 2: 847. 1753.”. Flora of China. www.eFloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=200023164. Läst 5 oktober 2015. 
  7. ^ ”21. Artemisia annua Linnaeus, Sp. Pl. 847. 1753”. Flora of Pakistan. www.eFloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=5&taxon_id=200023164. Läst 5 oktober 2015. 
  8. ^ ”Artemisia annua”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:304416-2. Läst 13 november 2022. 
  9. ^ ”Artemisium annua”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/artemisia-annua-219959. Läst 13 november 2022. 
  10. ^ [a b] Nationalencyklopedin: Malörter
  11. ^ Andersson, Jan; Forssberg, Hans; Zierath, Juleen R.. ”Avermectin and Artemisinin - Revolutionary Therapies against Parasitic Diseases”. Nobelförsamlingen. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/advanced-medicineprize2015.pdf. Läst 5 oktober 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Artemisia annua West Virginia.jpg
Artemisia annua crop in Beaver West Virginia
Artemisia annua detail.jpeg
Författare/Upphovsman: Kristian Peters -- Fabelfroh 11:40, 16 September 2007 (UTC), Licens: CC BY-SA 3.0
Einjähriger Beifuß (Artemisia annua)
Sweet worm wood (Artemisia annua) from lalbagh 2280.JPG
Författare/Upphovsman: Rameshng, Licens: CC BY-SA 3.0
Sweet worm wood plant from Lalbagh,Bangalore, India, during flowershow January 2012.
Artemisia annua.jpeg
Författare/Upphovsman: Kristian Peters -- Fabelfroh 11:39, 16 September 2007 (UTC), Licens: CC BY-SA 3.0
Einjähriger Beifuß (Artemisia annua)
Natural anti-malarial (4738072658).jpg
(c) Ton Rulkens, CC BY-SA 2.0
Artemisia annua or "Chinese wormwood", "Sweet wormwood" "Qing hao" is a medicinal plant with proven anti-malaria action. The principal active compound is called artemisinin and this is often processed into semisynthetic derivates like artesunate, dihydroartemisinin and artemether.
Artemisia annua - Botanischer Garten Mainz IMG 5638.JPG
Författare/Upphovsman: Oceancetaceen - Alice Chodura, Licens: CC BY-SA 3.0
Asteraceae im Ober-Olmer Wald. Natalie Schmalz
Artemisiaannua.jpg
Artemisia annua seeds from Steve Hurst. Provided by ARS Systematic Botany and Mycology Laboratory. China, Tientsin