Sommarkyndel

	Sommarkyndel
	Satureja hortensis L.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Kransblommiga växter; Lamiaceae
Släkte	Harmyntor; Satureja
Art	Sommarkyndel; S. hortensis
Vetenskapligt namn
	§ Satureja hortensis
Auktor	L., 1753
Synonymer
	Clinopodium hortense (L.) Kuntze; Satureja laxiflora K.Koch; Satureja pachyphylla K.Koch; Thymus cunila E.H.L.Krause, 1903
	Johan Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen, Bild 51 (1796); Illustrerad av Jacob Sturm

Sommarkyndel (Satureja hortensis) är en ettårig växt som beskrevs 1753 av Carl von Linné.

Beskrivning

Sommarkyndel har en kraftig rot. Stjälken blir 25 cm lång, i något fall 60 cm. Nedre delen är fyrkantig och förvedad, färg brunviolett. Bladen är svagt behårade och prickiga av oljekörtlar. Längden är 10 – 25 mm, bredden 2 – 4 mm. Fästade parvis motsatta på stjälken, växelvis riktade 90° utefter densamma.

Växten har en behaglig doft och blommar under perioden juli – oktober. Blomman har fem kronblad. Underläppen är djupt flikad med mittfliken mycket större än sidoflikarna. Den har fyra ståndare med raka, parallella strängar och alla ståndarna är fertila.

Den har en pistill med två märken. Fodret är klockformat och avslutas med fem långa spetsar. Det finns två slags blommor, dels tvåkönade med både ståndare och pistill, men även honblommor utan ståndare. Pistillens fröämne ger upphov till två bruna kapslar, som vardera innehåller fyra frön, 1 à 1,5 mm långa. 1 000 frön väger 500 – 800 mg.

När en mogen kapsel spricker förs fröna av vinden ett par meter bort. Sedan kan myror ta vid och sprida fröna ytterligare, vilket kallas för myrmekokori. Myrorna lockas av saften på ett litet utskott på fröet. Mekanismen är ett exempel på symbios.

Vid frösådd ska det vara minst 15 cm avstånd mellan fröna, och det får inte vara mer än 5 mm jord över dem. Det tar 2 – 3 veckor, innan det gror.

Sommarkyndel har mer smak än vinterkyndel.

Kromosom-tal 2n = 48.

Innehållsämnen

Från bladens oljekörtlar kan 0,3 – 1,7 % eterisk olja utvinnas, i förädlade sorter 4 – 5 %. Innehåll enligt nedanstående tabell:

Ämne	CAS-nummer	Halt (%)

Karvakrol	499-75-2	40
p-Cymol C₁₀H₁₄	99-87-6	20

β-Sitosterol, C₂₉H₅₀O	83-46-5	4 – 8
Ursolsyra, C₃₀H₄₈O₃	77-52-1
Bitterämnen
Garvämnen
Slem

Tymol	89-83-8	Varierar
Fenolen, C₂₀H₁₂	54100-60-6
Limonen	138-86-3

100 gram torkade blad har energin 1138 kJ = 272 kcal och innehåller följande näringsämnen:^[1]

Ämne	Mängd	RDI ^a) (%)

Kolhydrater	68,73 g
Kostfiber	45,7 g
Aska	9,63 g
Vatten	9 g
Protein	6,73 g
Fett	5,91 g
Därav mättat fett	3,26 g
Kalcium	2,132 g	213
Kalium	1,051 g	22
Magnesium	377 mg	102
Fosfor	140 mg	20
Askorbinsyra (C-vitamin)	50 mg	83
Järn	37,88 mg	303
Fytosteroler, C₂₉H₅₀O	31 mg	Data saknas
Natrium	24 mg	2
Mangan	6,1 mg	203 ^[2]
Zink	4,3 mg	43
Niacin (B₃-vitamin)	4,08 mg	27
B₆-vitamin-gruppen ^b)	1,81 mg	139
Koppar	847 μg	106 ^[3]
Tiamin (B₁-vitamin	366 μg	28
Retinol (A-vitamin]	257 μg	29
	5 130 IE ^c)
Selen	4,6 μg	8 ^[4]
––––––––––––––– ^a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person ^b) Pyridoxin + pyridoxamin + pyridoxal, C₈H₉NO₃ ^c) Internationell enhet

Utbredning och systematik

Sommarkyndel förekommer ursprungen vid Medelhavets nordöstra kust och i länderna kring Svarta havet. Växten har odlats i Centraleuropa sedan flera hundra år före romartiden. 1995 odlades den i Tyskland på 81 hektar.^{[källa behövs]} Arten kan förekomma förvildad i Tyskland, spridd från odlingar, men bara tillfälligt.

2001 fanns stora odlingar i:^{[källa behövs]}

Underarter

Sommarkyndel delas upp i två underarter:^{[källa behövs]}

Rosenmynta (Satureja hortensis var. grandiflora) Boiss., 1879 är en odlad art, som tillfälligt kan finnas förvildad.
Satureja hortensis var. distans K.Koch

Biotop

Sommarkyndel har små anspråk på växtplatsen men är frostkänslig. Den föredrar tämligen torr grusmark i soliga, vindskyddade och varma lägen. Den gynnas av kväverik jordmån. Vanliga växter på samma typ av mark är blå bolltistel (Echinops bannaticus), malört (Artemisia absinthium), granatäpple (Punica granatum), fikon (Ficus carica) och fjädergräs (Stipa pennata).

Sommarkyndel och människan

Etymologi

Släktnamnet Satureja (eller Satureia; förväxla ej med insektsläktet Satureia) är det i gamla tider använda latinska namnet på växten kyndel; om sommarkyndel eller vinterkyndel tycks ej vara närmare definierat. Artepitetet hortensis betyder i en trädgård av latin hortus = trädgård.

Användning

Arten odlas som krydda, och används till bland annat korv, viltfågel, grönsaker och sallad. Den ingår även som beståndsdel i kryddblandningen Herbes de Provence. Vid industriell kryddtillverkning torkas först skördade kvistar. Sedan används specialkonstruerade rivmaskiner för att sära bladen från kvisten.

Smärtan efter geting- eller bistick lindras omgående om stickstället gnuggas med sommarkyndel.^{[källa behövs]}

Folkmedicin

En dekokt på sommarkyndel, oegentligt kallat te, anses bra mot dålig aptit, hosta, luftrörskatarr, matspjälkningproblem, nervositet, rapning och väderspänning.^{[källa behövs]}

Bildgalleri

Blommor och blad.
Vanligen bara några få blommor på varje stjälk.
Tolv dagar gamla skott.
Unga plantor med bladen ljusare än på äldre plantor.
Stigma = pistillens märke, Stilo = stift, Ovario = fruktämne
Stami = ståndare, Filamenti = strängar
Labbro superfiore = överläpp, Labbro inferiore = underläpp

Referenser

^ USDA FoodData Central, usda=02039
^ Livsmedelsverket (Beräknat från provisoriskt Efsa-värde RDI = 3 mg )
^ Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 0,9 mg)
^ Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 55 μg)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sommarkyndel.
Bilder & media

[1] USDA FoodData Central, usda=02039

[2] Livsmedelsverket (Beräknat från provisoriskt Efsa-värde RDI = 3 mg )

[3] Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 0,9 mg)

[4] Livsmedelsverket (Beräknat från RDI = 55 μg)

[1]

[2]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler