Somatomediner

Somatomediner A och C är insulinliknande tillväxtfaktorer, numera benämnda IGF-2 respektive IGF-1. De är polypeptider med egenskaper som tillväxtfaktorer och tillverkas i många vävnader som respons på somatotropin (tillväxthormon). Av det IGF-1 som cirkulerar i blodet kommer det mesta från levern. Deras verkan på celler påminner om somatotropinets och de stimulerar syntesen av bland annat kollagen, RNA och DNA.[1]

Olika former

  • Somatomedin A (IGF-2), huvudsakligen verksam under fostertillväxten med samma verkan som Somatomedin C.[2]

(* Somatomedin B, härrör från vitronektin, har okänd funktion. Den är inte besläktad med IGF-1 och IGF-2.)[3]

  • Somatomedin C (IGF-1), huvudsakligen verksam efter födelsen och har högst nivåer under puberteten, med tillväxtstimulerande och mitogen verkan.[4]

Insulinliknande tillväxtfaktorbindande protein binder IGF till sina målceller, varav sex varianter påträffats.[5]

Studier av IGF

En svensk forskningsstudie har indikerat att IGF-1 påverkar tillfrisknandet vid stroke.[6] Halterna av IGF-1 ökar vid fysisk träning och vid god hälsa.[7] Nivåerna av och aktiviteten på IGF korrelerar med tyreoideahormonerna. IGF-nivåerna sjunker av hypotyreos och ökar av giftstruma, nivåer som normaliseras efter behandling. Aktiviteten på sköldkörteln påverkar också mängden insulinliknande tillväxtfaktorbindande protein.[8]

En brittisk undersökning visar på att höga nivåer av IGF-1 främjar förekomsten av vissa sorter av cancer, såsom tjocktarmscancer, prostatacancer och premenopausala bröstcancer. Detta genom att öka cellens omsättning och mottaglighet till cancerceller och då den förhindrar cellens programmerade celldöd(apoptos). IGF-1 binder naturligt till ett protein kallat IGFBP-3 (insulin bindande protein 3). Studier har visat att högre nivåer av IGFBP-3 minskar risken för cancer och används i vissa kemoterapeutiska läkemedel.[9]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Somatomedins”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D013002/somatomedins. 
  2. ^ ”Insulinliknande tillväxtfaktor II”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D007335/insulin-like-growth-factor-ii. 
  3. ^ Zhou A (2007). ”Functional structure of the somatomedin B domain of vitronectin”. Protein Science 16 (7): sid. 1502. doi:10.1110/ps.072819107. PMID 17567740. 
  4. ^ ”Insulinliknande tillväxtfaktor I”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D007334/insulin-like-growth-factor-i. 
  5. ^ ”Insulinliknande tillväxtfaktorbindande proteiner”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D018969/insulin-like-growth-factor-binding-proteins. 
  6. ^ Daniel Åberg et al, Serum IGF-I Levels Correlate to Improvement of Functional Outcome after Ischemic Stroke, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, online on April 20, 2011
  7. ^ Katrin Trysell, IGF-1 gav bättre funktion efter stroke Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., Dagens Medicin 2011-05-11
  8. ^ J P Miell et al, Effects of hypothyroidism and hyperthyroidism on insulin-like growth factors (IGFs) and growth hormone- and IGF-binding proteins, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism April 1, 1993 vol. 76 no. 4 950-955
  9. ^ Smith, George Davey, David Gunnell, and Jeff Holly. "Cancer and insulin-like growth factor-I: a potential mechanism linking the environment with cancer risk." BMJ: British Medical Journal 321.7265 (2000): 847.