Sollefteå kommun
| Sollefteå kommun Kommun | |
 Storgatan i Sollefteå | |
| Slogan | En kraftfull kommun. |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Sollefteå kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Sollefteå |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 18 396 ()[2] |
| Areal | 5 760,82 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 5 396,59 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 364,23 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 3,41 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°10′00″N 17°16′00″Ö / 63.166666666667°N 17.266666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Ångermanlands domkrets (–) Sollefteå domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2437[4] |
| Anställda | 2 125 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2283[6] |
| GeoNames | 2675415 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Sollefteå kommun är en kommun i landskapet Ångermanland i Västernorrlands län. Centralort är Sollefteå.
Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark. Genom kommunen flyter Ångermanälven och Faxälven.
Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel.
Sedan kommunen bildades 1971 har kommunen, med undantag för ett fåtal år, haft befolkningsminskning. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna. Men i valet 2022 skedde ett skifte där Centerpartiet dubblade sina mandat och därmed blev största parti.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Boteå, Ed, Edsele, Graninge, Helgum, Junsele, Långsele, Multrå, Ramsele, Resele, Sollefteå, Sånga, Ådals-Liden och Överlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Sollefteå municipalsamhälle inrättades i Sollefteå landskommun 20 februari 1885 och upplöstes 1902 när Sollefteå köping bildades vilken 1917 ombildades till Sollefteå stad. Sollefteå landskommun införlivades i staden 1945.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna": Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlänna), Helgum (oförändrad), Långsele (av Graninge och Långsele), Junsele (oförändrad), Ramsele (av Edsele och Ramsele), Resele (av Ed och Resele) och Ådals-Liden (oförändrad). Samtidigt uppgick Multrå landskommun i Sollefteå stad.
Sollefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sollefteå stad och landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden. 1974 införlivades Ramsele kommun och den större delen av Boteå kommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Sollefteå domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]
Geografi
Sollefteå kommun ligger i den nordvästra delen av Västernorrlands län och gränsar till kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors i söder, till Örnsköldsviks kommun i öster, de i Västerbottens län belägna kommunerna Dorotea och Åsele i norr samt Jämtlands län i nordväst (Strömsunds kommun) och väst (Ragunda kommun).
Topografi och hydrografi
Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. Granit och gnejs dominerar berggrunden som primärt täcks av morän klädd med barrskog. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark.
Inlandsisen avsmältning ledde till att de nordväst–sydöstliga dalgångarna fördjupades. Det medförde även att det i dalgångarna avsattes finkorniga sediment. De nutida älvarna, framförallt Ångermanälven, har skurit ut höga och branta nipor i dessa sediment. Vid Betarsjön och vid Långvattnet finns vackra isälvsdeltan.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Sollefteå kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 55 naturreservat i Sollefteå kommun, av dessa var 21 klassade som Natura 2000 områden.[11]
Oringsjö naturreservat bildades 1985 och är 129 hektar. Reservatet utgörs dels av Mobodarnas fäbodvall som byggdes kring sekelskiftet 1800 och dels av naturskog. I naturskogen hittas arter som gränsticka, rosenticka, ullticka, rynkskinn, lappticka, timmerticka och ostticka. Bland kärlväxter återfinns bland annat lappranunkel.[12] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Röåforsarna som bildades 2020. Inom reservatet ryms Röån med flodpärlmusslor, länets största oreglerade sjö Betarsjön och en del av det kulturhistoriska landskapet kring ån.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:
Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14]
Tätorter
År 2020 bodde 64,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Sollefteå kommun:[16]
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Sollefteå | 8 527 |
| 2 | Långsele | 1 550 |
| 3 | Ramsele | 808 |
| 4 | Junsele | 779 |
| 5 | Näsåker | 509 |
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, vilka samlade 24 av 45 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 behöll samma koalition makten med bibehållet antal mandat.
I valet 2018 tappade Socialdemokraterna fem mandat.[17] Något som troligtvis kan förklaras av att den rödgröna majoritetens beslut i regionen att lägga ner BB Sollefteå spillde över på partiet lokalt.[18] I oktober 2018 meddelades att en ny majoritetskoalition, mellan Centerpartiet, Västra Initiativet och Vänsterpartiet, var på väg att bildas.[17] I början av 2021 meddelades att Västra Initiativet lämnade koalitionen efter en spricka i frågan om utbyggnad av vindkraft i kommunen.[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[20] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | VI | Elisabet Sjöström |
| Förste vice ordförande | C | Paul Höglund |
| Andre vice ordförande | S | Mikael Sjölund |
Källa: Sollefteå kommun
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | LPo | VI | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 28 | 12 | 2 | 4 |
| 49 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 34 | 17 | 1 | 5 |
| 61 | 92,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 35 | 17 | 1 | 5 |
| 61 | 93,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 36 | 14 | 1 | 6 |
| 61 | 91,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 37 | 12 | 2 | 6 |
| 61 | 91,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 36 | 2 | 10 | 3 | 1 | 6 |
| 61 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 34 | 4 | 9 | 3 | 2 | 5 |
| 61 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 27 | 2 | 1 | 7 | 2 | 3 | 6 |
| 51 | 86,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 31 | 3 | 6 | 1 | 1 | 5 |
| 51 | 86,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 8 | 25 | 2 | 5 | 1 | 4 | 6 |
| 51 | 80,44 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 21 | 2 | 5 | 3 | 5 | 4 |
| 45 | 77,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 22 | 2 | 6 | 2 | 2 | 7 |
| 45 | 77,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 21 | 2 | 1 | 4 | 4 | 2 | 1 | 7 |
| 45 | 81,58 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 21 | 1 | 2 | 8 | 4 | 1 | 5 |
| 45 | 82,57 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 16 | 3 | 9 | 9 | 2 |
| 45 | 83,92 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 12 | 4 | 1 | 5 | 18 | 1 | 1 |
| 45 | 80,82 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 tillhör sex av dessa Socialdemokraterna, tre Centerpartiet och tre Västrainitiativet Sollefteå Kommuns Bästa. Vänsterpartiet har två ledamöter och en var partilös.[21]
| Presidium 2018–2022[21] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Johan Andersson |
| Förste vice ordförande | VI | Birgitta Häggkvist |
| Andre vice ordförande | S | Åsa Sjödén |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Elisabeth Lassen | 2002[22] | 31 augusti 2017[23] | Socialdemokraterna | |
| Åsa Sjödén | 1 september 2017[23] | 6 januari 2019[24] | Socialdemokraterna | |
| Johan Andersson | 7 januari 2019-[24] | Centerpartiet | ||
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2018–2022.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Överförmyndarnämnden[25] | V | Lars Sahlén | - | Matz Carlbom Duvemo |
| Valnämnden[25] | C | Paul Höglund | S | Mikael Sjölund |
| Jävsnämnden[25] | VI | Elisabet Sjöström | ||
Vänorter
Sollefteå har följande vänorter:
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel. Bland företag återfanns bland annat energikoncernen Eon Sverige och AQ Enclosure Sollefteå AB.[9]
Kommunen är även ett riksintresseområde av betydelse för rennäringen, vilket utses av Sametinget. Totalt har fem samebyar, Jiingevaerie, Vournese, Ohredahke, Raedtievaerie samt Vilhelmina södra, samebygränser som omfattar stora delar av kommunen.[26]
År 2015 hade 8 506 personer sin arbetsplats inom Sollefteå kommun, varav 7 608 bodde och arbetade i kommunen och 898 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 1 231 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen.[27]
| Arbetspendlare 2015[28] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Utpendlare till | st | |||
| Kramfors | 376 | |||
| Sundsvall | 139 | |||
| Härnösand | 82 | |||
| Örnsköldsvik | 80 | |||
| Stockholm | 73 | |||
| De fem kommuner med högst antal pendlare från Sollefteå kommun. | ||||
Av de 898 förvärvsarbetarna som pendlande in till Sollefteå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Kramfors (285 personer), Örnsköldsvik (70), Strömsund (66), Ragunda (51) och Sundsvall (50).[28]
Nedan presenteras andelen av den förvärvsarbetande befolkningen per sektor (2015).[29]
| Samtliga | Män | Kvinnor | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
|
Energi och råvaror
Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av riksväg 90, som genom större delen av kommunen löper parallellt med Ångermanälven. Riksväg 87 sammanstrålar med riksväg 90 strax norr om centralorten. Genom kommunen går även länsvägarna 331, 334, 335 och 346. Tätorten Långsele är en järnvägsknut.[9] År 2017 fanns totalt tre järnvägar i kommunen som var klassade som riksintresse för kommunikation – Ådalsbanan, Stambanan genom Övre Norrland samt Järnvägslinjen Forsmo–Hoting. Numer används inte bandelen mellan Långsele och anslutningen till Botniabanan vid Västeraspby i Kramfors kommun för persontrafik utan endast för viss godstrafik. Långsele station är heller inte längre ett stopp för persontågen på stambanan.[26]
I kommunen finns Sollefteå flygplats.[9]
Sjukvård
Sollefteå sjukhus invigdes vintern 1962 och var då ett det toppmodernt sjukhus.[30] År 2022 bedrevs där vård för 35 000 människor.[31]
Sjukhuset har varit uppe för debatt flera gånger. Inför valet 2022 menade exempelvis Moderaternas förbundsstyrelse i Västernorrland att sjukhuset ska avvecklas.[31] År 2017 stängde BB Sollefteå, något som kom att diskuteras runt om i landet.[32] Protesterna höll i sig och ledde till ockupation, som med undantag för pandemiåren, fortfarande pågick per 2022.[33]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Sollefteå kommun | |
| Könsfördelning | |
|---|---|
| Män | 50,7 % (2022) |
| Kvinnor | 49,3 % (2022) |
| Medelålder | |
| Män | 45,9 år (2022) |
| Kvinnor | 47,7 år (2022) |
| Hushåll | |
| Ensamstående | 53,1 % (2022) |
| Sammanboende | 43,3 % (2022) |
| Övriga hushåll | 3,6 % (2022) |
| Födelseland | |
| Sverige | 87,9 % (2022) |
| Utanför Sverige | 12,1 % (2022) |
| Källa:[1] | |
Befolkningsutveckling
Kommunen har 18 396 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 131:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Sollefteå kommun med 39,0 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[34] Åren 2014 till 2016 ökade dock befolkningen, vilket främst förklaras av inflyttning från utlandet. Därefter och fram till 2020 har befolkningstrenden återigen vänt ner.[9]
| Befolkningsutvecklingen i Sollefteå kommun 1970–2020[34] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 27 495 | |||
| 1975 | 26 210 | |||
| 1980 | 26 053 | |||
| 1985 | 25 401 | |||
| 1990 | 24 840 | |||
| 1995 | 23 936 | |||
| 2000 | 21 978 | |||
| 2005 | 20 976 | |||
| 2010 | 20 255 | |||
| 2015 | 19 783 | |||
| 2020 | 18 872 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2016 en befolkningstäthet på 3,7 invånare per km², medan den i riket var 24,5 inv/km².[35]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 794, eller 14,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 846 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 063, eller 4,97 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 384 den 31 december 2002).[36]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 2 430 | 12,24 % | 1 256 | 1 174 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 364 | 1,83 % | 178 | 186 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 819 | 4,13 % | 409 | 410 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 16 233 | 81,79 % | 8 195 | 8 038 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Sollefteå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[37]
| Födelseland 31 december 2016[37] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 17 416 | 87,76 % | 82,15 % |
| 2 |  Syrien | 386 | 1,94 % | 1,49 % |
| 3 |  Eritrea | 369 | 1,86 % | 0,35 % |
| 4 | Afrika: Övriga länder | 276 | 1,39 % | 0,96 % |
| 5 |  Finland | 227 | 1,14 % | 1,54 % |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 194 | 0,98 % | 2,07 % |
| 7 | Asien: Övriga länder | 192 | 0,97 % | 2,09 % |
| 8 |  Thailand | 105 | 0,53 % | 0,40 % |
| 9 |  Tyskland | 103 | 0,52 % | 0,50 % |
| 10 |  Polen | 97 | 0,49 % | 0,89 % |
| 11 |  Afghanistan | 61 | 0,31 % | 0,35 % |
| Europa utom EU: Övriga länder | 61 | 0,31 % | 0,72 % | |
| 13 |  Iran | 56 | 0,28 % | 0,71 % |
| 14 |  Somalia | 48 | 0,24 % | 0,64 % |
| 15 |  Irak | 47 | 0,24 % | 1,35 % |
| 16 | Sydamerika | 42 | 0,21 % | 0,70 % |
| 17 |  Norge | 39 | 0,20 % | 0,42 % |
| 18 |  Turkiet | 37 | 0,19 % | 0,47 % |
| 19 |  Danmark | 31 | 0,16 % | 0,41 % |
| 20 | Nordamerika | 23 | 0,12 % | 0,37 % |
| 21 |  Bosnien och Hercegovina | 18 | 0,09 % | 0,58 % |
| 22 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 13 | 0,07 % | 0,67 % |
| 23 |  Island | 2 | 0,01 % | 0,06 % |
| Okänt födelseland | 2 | 0,01 % | 0,01 % | |
| 25 | Oceanien | 1 | 0,01 % | 0,06 % |
| 26 |  Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 1 784 invånare (8,99 %), varav 975 män och 809 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[38]
Kultur
Kulturarv
I Nämforsen, Näsåker finns 6 000 år gamla hällristningar.[39] Där finns 2 595 hällristningar bevarade, vilket gör området till Europas näst största hällristningsplats och Sveriges i särklass största.[40] En annan fornlämning är Gränsö skans som iståndsattes 1657 men som därefter förfallit.[41] Andra fornlämningar är exempelvis Holms gravfält och Björkå gravfält.
År 2022 fanns sju byggnadsminnen i Sollefteå kommun, däribland Sollefteå prästgård, Holms säteri och Gålsjö bruk.[42]
Kommunvapen
Blasonering: En svart orrhane på silverfält.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1921 och motivet är hämtat från ett pastoratssigill. Efter kommunbildningen i början av 1970-talet fanns ett antal "herrelösa" vapen, men det bestämdes att kommunen skulle föra stadsvapnet i oförändrad form och det registrerades hos PRV 1976.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Helgums landskommun
(1943–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Junsele landskommun
(1959–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Långsele landskommun
(1963–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Ådals-Lidens landskommun
(1952–70)
Se även
- Personer med anknytning till Sollefteå kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024, SCB, 21 februari 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d e] ”Sollefteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sollefte%C3%A5. Läst 20 oktober 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/sok.html. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”Oringsjö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/oringsjo.html. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”Röåforsarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/roaforsarna.html. Läst 21 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2283&id2=null. Läst 20 oktober 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 20 oktober 2022.
- ^ [a b] Beijron, Anna (15 oktober 2018). ”Pressträff om nytt styre i Sollefteå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/presstraff-om-nytt-styre-i-solleftea. Läst 18 oktober 2022.
- ^ ”Ny politisk karta och många vildar”. SVT Nyheter. 24 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/politiska-laget-i-solleftea. Läst 20 oktober 2022.
- ^ Västernorrland, P4 (5 februari 2021). ”Västra initiativet lämnar majoriteten i Sollefteå”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/vastra-initativet-lamnar-majoriteten-i-solleftea. Läst 18 oktober 2022.
- ^ ”Förtroendevalda”. www.solleftea.se. https://www.solleftea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/fortroendevalda. Läst 20 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Förtroendevalda”. www.solleftea.se. https://www.solleftea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/fortroendevalda. Läst 20 oktober 2022.
- ^ ”De interna striderna blev för mycket för Lassen”. Sveriges Radio. 11 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/lassen-i-den-politiska-striden. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Åsa Sjödén ny ordförande för kommunstyrelsen”. Sollefteå kommun. 29 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201041803/https://www.solleftea.se/kommunpolitik/nyheter/2017/asasjodennyordforandeforkommunstyrelsen.5.2a2ee9b15c0822a208104a.html. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Ett historiskt fullmäktige”. www.nordsverige.se. Nordsverige. 7 januari 2019. Arkiverad från originalet den 11 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190111175809/https://www.nordsverige.se/rep/ett-historiskt-fullmaktige/reprlr!qTueNebbWv0C5ZHwIOnmgg/. Läst 11 januari 2019.
- ^ [a b c] ”Förtroendevalda”. www.solleftea.se. https://www.solleftea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/fortroendevalda. Läst 20 oktober 2022.
- ^ [a b] [https://web.archive.org/web/20221224193034/https://www.solleftea.se/download/18.5babaa1417ae60b733a2d7/1629180795635/%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Sollefte%C3%A5%20kommun.pdf ”Översiktsplan för Sollefteå kommun - en kraftfull kommun med utsikter mot 2030”] (PDF). Sollefteå kommun. 28 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 24 december 2022. https://web.archive.org/web/20221224193034/https://www.solleftea.se/download/18.5babaa1417ae60b733a2d7/1629180795635/%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Sollefte%C3%A5%20kommun.pdf. Läst 19 oktober 2022.
- ^ ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år efter region, kön, tabellinnehåll och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/PendlingK/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun och kön. År 2004 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/AM0207PendlKomA04/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, kön och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207K/DagSektAldK/?rxid=724ca625-b57d-43d8-8c1d-7d41e0c449fe. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Sollefteå sjukhus – nedläggningshotat under tre decennier”. SVT Nyheter. 21 mars 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/solleftea-sjukhus-nedlaggningshotat-under-tre-decennier. Läst 19 oktober 2022.
- ^ [a b] Cederberg, Jesper (7 mars 2022). ”Moderaterna vill lägga ner Sollefteå sjukhus – får hård intern kritik - Läkartidningen”. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/03/moderaterna-i-vasternorrland-lagg-ner-solleftea-sjukhus/,%20https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/03/moderaterna-i-vasternorrland-lagg-ner-solleftea-sjukhus/. Läst 19 oktober 2022.
- ^ Ragnehag, Pierre (14 oktober 2021). ”Fem år efter BB-nedläggningen – avhandling visar klyfta mellan Sollefteåbor och makthavare”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/fem-ar-efter-bb-nedlaggningen-ny-avhandling-visar-pa-stor-klyfta-mellan-sollefteabor-och-makthavare. Läst 19 oktober 2022.
- ^ Östemark, Monica (16 maj 2022). ”BB-ockupanter beredda att hålla ut länge”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/bb-ockupanter-beredda-att-halla-ut-lange. Läst 19 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Kommuner i siffror - Sollefteå kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. 28 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2283®ion2=00. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 8 juni 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 28 november 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Sollefteå”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/stader-platser/solleftea. Läst 19 oktober 2022.
- ^ ”Välkommen till Nämforsen och Nämforsens Hällristningsmuseum”. Nämforsens Hällristningsmuseum. https://namforsen.com/. Läst 19 oktober 2022.
- ^ ”473-474 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris)”. runeberg.org. 28 februari 1909. https://runeberg.org/nfbj/0263.html. Läst 19 oktober 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 19 oktober 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sollefteå kommun.- Sollefteå kommuns webbplats
- Sollefteåbygder
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. (c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Sollefteå kommun
World file:
305.36743936465938987 0 0 -305.36743936465938987 1748758.33869790844619274
9366049.94785462506115437
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Fredrik Malmquist, Licens: CC BY-SA 2.5
Storgatan in Sollefteå
