Solar Orbiter
| Solar Orbiter | |
 (c) Work performed by ATG under contract for ESA, based on data from ESA & NASA/Solar Orbiter/EUI & Metis Teams and D. Telloni et al. (2022); Zank et al. (2020)., CC BY-SA IGO 3.0 | |
| Allmän information | |
|---|---|
| Status | Aktiv |
| Organisation | ESA, NASA |
| NSSDC ID | 2020-010A[1] |
| Uppdragets varaktighet | 7 år[2] |
| Webbplats | Solar Orbiter |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Cape Canaveral |
| Uppskjutning | 10 februari 2020, 04:03 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Atlas V[3] |
| Omloppsbana | |
| Omloppstid | 150 dagar |
| Apogeum | 0,8-0,9 AE[4] |
| Perigeum | 0,28 AE[2][4] |
| Rymdteleskopets egenskaper | |
| Diameter | 160 mm |
| Fokallängd | 2,5 m |
| Våglängd | synligt, ultraviolett och röntgen |
Solar Orbiter är en obemannad europeisk rymdsond för undersökning av solen och solvinden, den sköts upp med en Atlas V raket den 10 februari 2020. Beslutet att satsa på Solar Orbiter togs i oktober 2011.[3]. Projektet ska genomföras av ESA i samarbete med NASA. ESA ansvarar för rymdfarkosten och alla operationer i rymden, medan NASA stod för uppskjutningen, med hjälp av en Atlas V-raket från Cape Canaveral.[4]
De vetenskapliga målen med Solar Orbiter kan grupperas runt fyra huvudfrågor:[4]
- Hur och var bildas solvinden och det interplanetära magnetfältet i solens korona?
- Hur driver solutbrott variationer i heliosfären?
- Hur producerar solutbrott partikelstrålning i heliosfären?
- Hur fungerar solens dynamo och hur driver den fenomen i heliosfären?
Dessa frågor ska undersökas med de tio instrumentpaketen ombord. Fyra av dessa mäter solvindens egenskaper på plats, medan de övriga sex är olika typer av avbildande instrument för fjärranalys av solen.[4] Ett av instrumenten ombord kommer delvis att byggas av Institutet för rymdfysik i Uppsala.[5] För att i detalj kunna följa fenomen på solen och hur de påverkar solvinden kommer man att gå så nära solen som 0,3 AE, dvs ungefär samma avstånd från solen som Merkurius ligger på. För att klara värmen så nära solen kommer bland annat en värmesköld att monteras framför rymdfarkosten. Att nå denna bana kräver flera förbiflygningar av Venus och jorden, vilket gör att mätningar närmast solen påbörjas först 2020.[4]
Källor
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2020-010A. Läst 1 april 2020.
- ^ [a b] ”Solar Orbiter: Mission summary” (på engelska). ESA. 4 oktober 2011. http://sci.esa.int/science-e/www/area/index.cfm?fareaid=45. Läst 6 oktober 2011.
- ^ [a b] ”Dark and bright: ESA chooses next two science missions” (på engelska). ESA pressmeddelande PR 25 2011. ESA. 4 oktober 2011. http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=49385. Läst 6 oktober 2011.
- ^ [a b c d e f] ”Solar Orbiter definition study report (Red Book)” (på engelska). ESA/SRE(2011)14. ESA. 25 juli 2011. Arkiverad från originalet den 16 september 2012. https://web.archive.org/web/20120916082328/http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=48985. Läst 6 oktober 2011.
- ^ ”Nyhetsarkiv från forskningsprogrammet i rymdplasmafysik”. IRF. 4 oktober 2011. http://space.irfu.se/gamla_nyheter.html. Läst 6 oktober 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Solar Orbiter.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Solen och några solfläckar. De två små fläckarna i mitten har ungefär samma diameter som jorden.
(c) Work performed by ATG under contract for ESA, based on data from ESA & NASA/Solar Orbiter/EUI & Metis Teams and D. Telloni et al. (2022); Zank et al. (2020)., CC BY-SA IGO 3.0
Solar Orbiter insignia