Sojuz 1
| Sojuz 1 (Союз-1) | |||
| Modell | Sojuz 7K-OK | ||
|---|---|---|---|
| Anrop | Рубин (Rubin - "Rubin") | ||
| Färdens tid | 1 dag 2 tim 47 min 52 sek | ||
| Massa | 6 450 kg | ||
| NSSDC-ID | 1967-037A[1] | ||
| Uppskjutning | |||
| Startplats | Bajkonur LC1 | ||
| Start | 23 april 1967, 00:35:00 UTC | ||
| Raket | Sojuz | ||
| Landning | |||
| Landningsplats | 51,3615° N, 59,5622° O[2] | ||
| Landning | 24 april 1967, 03:22:52 UTC | ||
| Omloppsbana | |||
| Varv | 18 | ||
| Apogeum | 223 km | ||
| Perigeum | 197 km | ||
| Banlutning | 50,8° | ||
| Besättning | |||
| Besättning | Vladimir M. Komarov (2)  | ||
| Kronologi | |||
| |||
%2c_a_Soviet_test_pilot%2c_aerospace_engineer%2c_and_cosmonaut).jpg)
Sojuz 1 (ryska: Союз-1) var det första bemannade testet med en Sojuz-farkost. Raketen sköts upp den 23 april 1967 från Kosmodromen i Bajkonur, Kazakstan.[3]
Planerna kantades av rykten om att det skulle ske ett rymdmöte mellan två bemannade rymdfarkoster. Ett ökat tempo i uppskjutningarna under föregående månader tycktes tyda på att de obemannade provflygningarna slutfördes med en farkost större än Voschod, i en bana med vinkeln 51-52 grader mot ekvatorn.
Rymdfärden
Uppskjutningen kom att ske med en enda astronaut, Vladimir Komarov, den astronaut som tidigare varit chefspilot på Voschod 1. Banan hade vinkeln 51,68o mot ekvatorn och varierade i höjd mellan 201 och 224 km.[4] Jurij Gagarin var reserv för Komarov.
Färden kantades av problem. Bland annat fungerade inte solpanelerna som de skulle. Rapporterna från rymden var dock huvudsakligen positiva, med en astronaut på gott humör, som utförde diverse uppgifter och uppdrag.[4] Inför återinträdet i jordens atmosfär uteblev rapporteringen tills 17:23 Moskvatid när den överraskande nyheten om Komarovs död lämnades.[4]
En officiell kommuniké förklarade att Komarov varit i kontakt med markstationerna på det 19:e varvet, när nedfärden påbörjades. Han rapporterade
| ” | Vid god hälsa. Systemen fungerar bra.[4] | „ |
Detta var ungefär 06:00 östeuropeisk tid. Under nedfärden trasslade fallskärmarna ihop sig på 7 kilometers höjd[4] och landningskapseln störtade till marken.[5] Vladimir Komarov störtade över Sovjetunionen och omkom omedelbart vid kraschen. Detta blev den första dödsolyckan under rymdflygning.[6]
Arv
Tragedin med Sojuz 1 försenade lanseringen av Sojuz 2 och Sojuz 3 till den 25 oktober 1968. Detta uppehåll på arton månader, tillsammans med explosionen av en obemannad N-1-raket den 3 juli 1969 omkullkastade de sovjetiska planerna på att landa en kosmonaut på Månen. Det ursprungliga uppdraget för Sojuz 1 och Sojuz 2 slutfördes till sist av Sojuz 4 och Sojuz 5.[7]
Den arton månader långa förseningen medförde ett kraftigt förbättrat Sojuz-program, där man bland annat kunde tillämpa förbättringar som gjorts i Apolloprogrammet efter Apollo 1-tragedin. Trots att Sojuz misslyckades med att nå Månen kom den att återanvändas från att utgöra mittstycke i Zondprogrammet till Saljutprogrammets passagerarfärja, rymdstationen Mir och den Internationella rymdstationen. Fastän den drabbats av ännu en tragedi i samband med Sojuz 11-olyckan 1971, och drabbades av flera incidenter med icke-dödliga avfyrningsavbrott och landningsmissöden, har den blivit en av de mest långlivade och mest pålitliga bemannade rymdfarkoster som än så länge har utformats.
Komarov högtidlighålls med två minnesmärken som finns kvar på Månens yta: en som lämnats vid Tranquility Base av Apollo 11,[8] och Fallen Astronaut-minnestavlan som lämnats av Apollo 15.
Referenser
Noter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1967-037A. Läst 28 februari 2020.
- ^ ”Google Maps - Soyuz 1 Crash Site - Memorial Monument Photo”. http://maps.google.com/maps?hl=en&ie=UTF8&ll=51.374567,59.572163&spn=0.052613,0.165997&t=h&z=13&iwloc=lyrftr:com.panoramio.all,6302492947772100897,51.360849,59.562378&lci=com.panoramio.all. Läst 8 april 2014.
- ^ ”Baikonur LC1”. Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 15 april 2009. https://web.archive.org/web/20090415160730/http://www.astronautix.com/sites/baiurlc1.htm. Läst 8 april 2014.
- ^ [a b c d e] Kenneth Gatland (1968). Rymdskepp i färg. sid. 126-127
- ^ ”1967: Russian cosmonaut dies in space crash”. BBC On This Day. BBC. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/april/24/newsid_2523000/2523019.stm. Läst 8 april 2014.
- ^ ”Cosmonaut Crashed Into Earth 'Crying In Rage' : Krulwich Wonders...”. NPR. 18 mars 2011. http://www.npr.org/blogs/krulwich/2011/05/02/134597833/cosmonaut-crashed-into-earth-crying-in-rage. Läst 8 april 2014.
- ^ ”Soyuz 1”. Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 26 december 2001. https://web.archive.org/web/20011226022800/http://www.astronautix.com/flights/soyuz1.htm. Läst 8 april 2014.
- ^ Aldrin, Buzz; Malcolm McConnell (1989-07-01). Men from Earth. Bantam. ISBN 978-0-553-05374-6
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Soyuz-A manned spacecraft concept (1963). It was to have been part of the Soyuz A-B-C circumlunar complex.
_drawing.png)
Apollo-Soyuz Test Project (ASTP) Soyuz. The APAS-75 docking unit is located at left.
Soyuz-TM spacecraft. Compare the antennas on the orbital module to those on Soyuz-T. Differences reflect the change from the Igla rendezvous system used on Soyuz-T to the Kurs rendezvous system used on Soyuz-TM.
The Soyuz TMA-04M spacecraft is seen after being rolled out by train to the launch pad at the Baikonur Cosmodrome in Kazakhstan, May 13, 2012. The launch of the Soyuz spacecraft, with Expedition 31 Soyuz Commander Gennady Padalka, Flight Engineer Sergei Revin of Russia and NASA Flight Engineer Joe Acaba, is scheduled for 9:01 a.m., May 15 (Kazakhstan time).
Författare/Upphovsman: Pascal (Flickr user: pasukaru76), Licens: CC0
Vostok spacecraft replica at the Technik Museum Speyer, Germany.
3-men Space Flight of Komarov, Yegorov and Feoktistov. Vladimir Komarov (1927-1967), a Soviet test pilot, aerospace engineer, and cosmonaut.