Sojuz (rymdfarkost)
- För andra betydelser, se Sojuz.
Sojuz (Союз) | |
Sojuz A | |
Status | Aktiv |
---|---|
Land | Sovjetunionen Ryssland |
Beställare | Sovjetunionens rymdprogram (1966–91) Roskosmos (1991–) |
Tillverkare | RKK Energia |
Besättning | 1-3 st |
Raket | Sojuz |
Mått | |
Vikt | 5 880 kg |
Längd | 7,4 m |
Diameter | 2,5 m |
Trycksatt volym | 6,2 m³ |
Solpaneler | 2 st |
Sojuz (ryska: Союз) är en serie rymdfarkoster i de bemannade sovjetiska och ryska rymdprogrammen. Utvecklingen av farkosterna startade i början av 1960-talet och har sedan dess genomgått flera modifieringar. Den första bemannade flygningen genomfördes med Sojuz 1 den 23 april 1967. Den slutade i tragedi då fallskärmarna trasslade ihop sig under landningen och kapseln störtade mot marken. Den enda kosmonauten ombord, Vladimir Komarov, omkom omedelbart vid haveriet.
Konstruktion
Omloppsmodul
I omloppsmodulen finns allt som inte behövs för landningen, till exempel experiment, dockningsmekanism och toalett. Stänger man luckan mellan omloppsmodulen och återinträdeskapseln kan omloppsmodulen användas som luftsluss.
Från och med Sojuz-TMA har omloppsmodulen fått ett litet utskott med ett fönster riktat framåt, strax bakom dockningsluckan.
Hela modulen kan modifieras för att passa olika experiment utan att det påverkar återinträdeskapseln.
Återinträdeskapsel
Här återfinns besättningen under uppskjutning och landning. Härifrån styrs skeppet. Utsidan av kapseln är klädd med ett värmetåligt material för att skydda den vid återinträdet i jordens atmosfär. I slutskedet av landningen bromsas kapseln med hjälp av fallskärmar och den sista metern med krutraketer.
Servicemodul
Här finns bland annat system för elförsörjning, navigering samt livsuppehållande system. Här finns även bränsle och raketmotorer för navigering, dockning och återinträde.
Återinträde efter flygning
Ända fram till Sojuz TM-5:s landning den 7 september 1988 hade man före motortändningen för återinträdet separerat omloppsmodulen, detta för att farkosten skulle bli lättare, vilket i sin tur leder till att man inte behöver använda så mycket bränsle vid återinträdesmanövern. Huvudmotorn på Sojuz TM-5 tände inte som planerat, vilket ledde till att man fick stanna i omloppsbana i ytterligare 24 timmar utan toalett och tillräckligt med vatten. Från och med Sojuz TM-6 separeras omloppsmodulen efter att återinträdesmanövern genomförts.
Varianter
Tekniska data
Version: | Sojuz A (1963) | Sojuz 7K-OK (1967-1971) | Sojuz 7K-L3 (LOK) | Sojuz 7K-T (1973-1981) | Sojuz 7K-TM (1975) | Sojuz-T (1976-1986) | Sojuz-TM (1986-2002) | Sojuz-TMA (2003-2012) | Sojuz-TMA-M (2010-2016) | Sojuz-MS (2016-...) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Totalt | ||||||||||
Massa (kg) | 5 880 | 6 560 | 9 850 | 6 800 | 6 680 | 6 850 | 7 250 | 7 220 | 7 150 | ? |
Längd (m) | 7,40 | 7,95 | 10,06 | 7,48 | 7,48 | 7,48 | 7,48 | 7,48 | 7,48 | 7,48 |
Diameter (m) | 2,50 | 2,72 | 2,93 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 |
Span (m) | ? | 9,80 | ? | 9,80 | 8,37 | 10,6 | 10,6 | 10,7 | 10,7 | ? |
Omloppsmodul | ||||||||||
Massa (kg) | 1 000 | 1 100 | ? | 1 350 | 1 224 | 1 100 | 1 450 | 1 370 | ? | ? |
Längd (m) | 3,00 | 3,45 | 2,26 | 2,98 | 3,10 | 2,98 | 2,98 | 2,98 | 2,98 | 2,98 |
Diameter (m) | 2,20 | 2,25 | 2,3 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 |
Volym (m³) | 2,20 | 5,00 | ? | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | 5,00 | ? | ? |
Återinträdeskapsel | ||||||||||
Massa (kg) | 2 480 | 2 810 | 2 804 | 2 850 | 2 802 | 3 000 | 2 850 | 2 950 | ? | ? |
Längd (m) | 2,30 | 2,24 | 2,19 | 2,24 | 2,24 | 2,24 | 2,24 | 2,24 | 2,24 | 2,24 |
Diameter (m) | 2,17 | 2,17 | 2,2 | 2,17 | 2,17 | 2,17 | 2,17 | 2,17 | 2,17 | 2,17 |
Volym (m³) | 4,00 | 4,00 | ? | 3,50 | 4,00 | 4,00 | 3,50 | 3,50 | ? | ? |
Servicemodul | ||||||||||
Massa (kg) | 2 400 | 2 650 | ? | 2 700 | 2 654 | 2 750 | 2 950 | 2 900 | ? | ? |
Bränsle (kg) | 830 | 500 | 3 152 | 500 | 500 | 700 | 880 | 880 | ? | ? |
Längd (m) | 2,10 | 2,26 | 2,82 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 | 2,26 |
Diameter (m) | 2,50 | 2,72 | 2,2 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 | 2,72 |
Sojuz A
1963
Sojuz 7K-OK
1967-1971
Sojuz 7K-OKS
Sojuz 7K-L1
Sojuz 7K-L3
Sojuz 7K-T
1973-1981
Sojuz 7K-TM
1975
Sojuz-T
1976-1986
Sojuz-TM
1986-2002
Sojuz-TMA
2003-2012
Sojuz-TMA-M
2010-2016
Uppgraderingar ledde till att farkosten kan vara dockad till Internationella rymdstationen i upp till 1 år. Första uppskjutningen gjordes den 7 oktober 2010 och gick under namnet Sojuz TMA-01M.
Sojuz-MS
2016-
Första uppskjutningen gjordes, den 7 juli 2016 och gick under namnet Sojuz MS-01.
Sojuz-GVK
Är en obemannad version av Sojuz-farkosten. Farkosten är under utveckling och första testflygningen är planerad till augusti 2019.
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Soyuz (spacecraft), 30 juli 2008.
|
|
|
Media som används på denna webbplats
Soyuz-A manned spacecraft concept (1963). It was to have been part of the Soyuz A-B-C circumlunar complex.
Apollo-Soyuz Test Project (ASTP) Soyuz. The APAS-75 docking unit is located at left.
Soyuz-TM spacecraft. Compare the antennas on the orbital module to those on Soyuz-T. Differences reflect the change from the Igla rendezvous system used on Soyuz-T to the Kurs rendezvous system used on Soyuz-TM.
Backdropped by a blue and white Earth, this close-up view features the Soyuz TMA-6 spacecraft approaching the International Space Station (ISS). Onboard the spacecraft are cosmonaut Sergei K. Krikalev, Expedition 11 commander representing Russia's Federal Space Agency; astronaut John L. Phillips, NASA ISS science officer and flight engineer; and European Space Agency (ESA) astronaut Roberto Vittori of Italy. The Soyuz linked to the Pirs Docking Compartment at 9:20 p.m. (CDT) on April 16, 2005 as the two spacecraft flew over eastern Asia. The docking followed Friday’s launch from the Baikonur Cosmodrome in Kazakhstan.
The Soyuz TMA-04M spacecraft is seen after being rolled out by train to the launch pad at the Baikonur Cosmodrome in Kazakhstan, May 13, 2012. The launch of the Soyuz spacecraft, with Expedition 31 Soyuz Commander Gennady Padalka, Flight Engineer Sergei Revin of Russia and NASA Flight Engineer Joe Acaba, is scheduled for 9:01 a.m., May 15 (Kazakhstan time).
Författare/Upphovsman: Pascal (Flickr user: pasukaru76), Licens: CC0
Vostok spacecraft replica at the Technik Museum Speyer, Germany.
L2 (Lunar Orbit Module). At the front of the spacecraft (left) is the Aktiv unit of the lunar mission Kontakt docking system.
L1 (Zond) circumlunar spacecraft.
This graphic highlights the Soyuz spacecraft's Instrumentation/Propulsion Module.
[Image:Soyuz-TMA instrumentation&propulsion module.jpg] doesn't show up in en.wikipedia.org, new name.Soyuz-T spacecraft.
This graphic highlights the Soyuz spacecraft's Orbital Module.
Salyut 1-type Soyuz 7K-T for 3 cosmonauts without space suits. This was the Original Soyuz 7K-OK upgraded for Salyut space stations. The probe and drogue docking system (left) permitted internal transfer of cosmonauts from the Soyuz to the station.
This graphic highlights the Soyuz spacecraft's Descent Module.