Sofia Dorotea av Holstein

Sofia Dorotea av Holstein
Född28 september 1636[1]
Glücksburg, Tyskland
Död6 augusti 1689[1] (52 år)
Karlovy Vary, Tjeckien
BegravdBerliner Dom
SysselsättningGemål
MakeChristian Ludwig av Braunschweig-Lüneburg
(g. 1653–1665)[2]
Fredrik Vilhelm I av Brandenburg
(g. 1668–1688)[2]
BarnFilip Vilhelm av Brandenburg-Schwedt (f. 1669)
Maria Amalia (f. 1670)
Albrekt Fredrik av Brandenburg-Schwedt (f. 1672)
Karl Filip av Brandenburg-Schwedt (f. 1673)
Elisabeth Sofia av Brandenburg (f. 1674 och 1674)[3]
Dorotea af Brandenburg (f. 1675)[3]
Kristian Ludvig av Brandenburg-Schwedt (f. 1677)
FöräldrarPhilipp
Sophie Hedvig av Sachsen-Lauenburg
SläktingarErnst August av Hannover
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Dorotea Sofia av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, född 1636, död 1689, var kurfurstinna av Brandenburg 1668–1688.

Biografi

Hon var dotter till Filip, hertig av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg och Sophia Hedwig av Sachsen-Lauenburg.

Hon gifte sig 1653 med hertig Christian Ludwig av Braunschweig-Lüneburg. Hon blev änka 1665 varpå hon efter tre år (1668) ingick sitt 2:a äktenskap, denna gång med Fredrik Vilhelm I av Brandenburg.

Kurfurstinna

Det år 1668 ingångna äktenskapet med kurfurst Fredrik Vilhelm I av Brandenburg var både hennes eget och kurfurstens äktenskap nr. 2. Fredrik Vilhelm I hade arrangerat äktenskapet för att ersätta sin första maka och ge sina barn en modersfigur, och han bedömde att en änka i närmare hans egen ålder skulle kunna fylla den rollen bättre än att följa sedvänjan och välja en ung ogift prinsessa.[4]

Sofia Dorotea beskrivs som attraktiv till det yttre men har fått ett dåligt eftermäle, då hon som person har beskrivits som girig, ambitiös och intrigant.[4] Hennes företrädare hade varit mycket populär och det fanns ett ogillande kring att hon blivit ersatt. Sofia Dorotea var inte omtyckt av sina styvbarn, men beskrivs som en tillgiven mor till sina egna barn, som hon ska ha närt höga ambitioner för och intrigerat till förmån för.[4]

Hon motsatte sig äktenskapet mellan hennes styvson kronprins Fredrik och Sofia Charlotta av Hannover 1684. Under Sofia Charlottas första förlossning 1686 ska hon ha legat bakom avslaget för Sofia Charlottas önskan att föda hemma hos sin mor, vilket resulterade i att Sofia Charlotta rymde och födde barnet längs vägen.[4] Hon ryktades år 1687 ha förgiftat sin svåger Ludvig för att bereda väg för sin biologiska son Filip Vilhelm av Brandenburg-Schwedt, och 1688 ryktades hon också ha förgiftat sin make.[4] Troligen var detta bara förtal, men det illustrerade hennes impopularitet.

Sofia Dorotea utövade stort inflytande över Fredrik Vilhelm I, som varit van vid att ha sin första maka som rådgivare, ett inflytande som växte under hans sista år, och Fredrik den store ska en gång ha sagt om Fredrik Vilhelm I att han saknade svagheter "förutom för vin och sin fru".[4]

Sofia Dorotea fick ett lustslott av sin make som privat residens, som senare gavs till hennes efterträdare och då kom att bli Charlottenburgs slott. Hon bebyggde jordlotten med ett hotell och ett vin- och ölhus, vilket upprörde konkurrenterna i Berlin. Hon förvärvade Brandenburg-Schwedt 1670. Från 1676 ägde hon ett eget infanteriregemente. Två fregatter i den kurbrandenburgska flottan bar mellan 1678 och 1692 efter henne namnet Dorothea.

År 1688 avled maken och efterträddes av hennes styvson. Sofia Dorotea behandlades med respekt och arrangerade sina döttrars äktenskap. Hon själv avled året därpå.[5]

Eftermäle

Stadsdelen Dorotheenstadt och gatan Dorotheenstrasse i Berlin är namngivna efter henne.

Källor

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Dorothea Sophie zu Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Atkinson, Emma Willsher: Memoirs of the queens of Prussia, London : W. Kent
  5. ^ ”Utur Lägret för Bon den 13 Aug.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 2 september 1689. https://tidningar.kb.se/2979645/1689-09-02/edition/145134/part/1/page/7/. 

Externa länkar

Företrädare:
Dorothea av Danmark
Hertiginna av Braunschweig-Lüneburg
16531665
Efterträdare:
Benedicta Henrietta av Pfalz-Simmern
Företrädare:
Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau
Kurfurstinna av Brandenburg
16681688
Efterträdare:
Sofia Charlotta av Hannover

Media som används på denna webbplats

Signatur Dorothea Sophie von Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg.PNG
Signatur Dorothea_Sophie_von_Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg
Wappen Herzog zu Schleswig Holstein.jpg
Wappen der Herzöge zu Schleswig-Holstein (Herzöge von Holstein, Herzöge von Holstein-Gottorp, Herzöge von Schleswig-Holstein-Sonderburg, Herzöge von Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, Herzöge von Schleswig-Holstein(-Sonderburg)-Beck, Herzöge zu Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg) aus dem Hause Oldenburg: Hauptschild geviert mit eingepfropfter Spitze und belegt mit geviertem Herzschild, darin in Feld 1 und 4 in Gold zwei rote Balken (Grafschaft Oldenburg), in 2 und 3 in Blau ein goldenes Steckkreuz (Herrschaft Delmenhorst); Feld 1 des Hauptschildes: in Rot ein gekrönter, goldener, hier einwärts gewendeter Löwe, eine goldengestielte silberne Streitaxt (Hellebarde des heiligen Olav; Schutzpatron Norwegens) haltend (Königreich Norwegen), Feld 2: in Gold zwei blaue Löwen übereinander (Herzogtum Schleswig), Feld 3: in Rot ein gezahnter, silberner Schildbeschlag (Nesselblatt; Herzogtum Holstein), Feld 4: in Rot ein schreitender, schwarz bewehrter, silberner Schwan mit goldener Halskrone (Herrschaft Stormarn); in der Spitze in Rot ein schwertschwingender Ritter in goldener Rüstung auf silbernem Pferd mit blauer Decke (Land Dithmarschen); vier Helme: 1 mit balu-goldenen Decken drei naturfarbene Pfauenspiegel an goldenen Schäften (Schleswig), 2 mit rot-goldenen Decken zwei wie Feld 1 und 4 des Herzschildes bezeichnete Büffelhörner (Oldenburg), 3 mit rot-goldenen Decken der Löwe mit Hellebarde (Norwegen), 4 mit rot-silbernen Decken an silbernen Lanzen sechs rote Fahnen, darauf das Nesselblatt (Holstein); Großherzogskrone und -mantel; Wappengrafik gemäß Dekret zur Annahme des Titels Herzog von Schleswig-Holstein, Erbe zu Norwegen usw. 15. November 1863 (seit 1. April 1885 Herzog "zu" Schleswig-Holstein); die heute noch blühende herzogliche Linie Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, hervorgegangen aus dem Königshaus von Dänemark (dänische Verleihung des Prädikats "Hoheit" für alle Familienmitglieder dieser Linie 19. Dezember 1863) war laut Gesetz vom 19. Oktober 1904 im Falle des Erlöschens des Mannesstamms des großherzoglichen Hauses Oldenburg für nachfolgeberechtigt im Großherzogtum und wurde dem Haus Oldenburg als eine der Familiengewalt des Großherzogs unterstellte Nebenlinie angegliedert.