Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg

Sofia Amalia
Målning av drottning Sofia Amalia av Abraham Wuchters från omkring 1680.
Danmarks drottning
Regeringstid	28 februari 1648–9 februari 1670 (21 år och 346 dagar)
Kröning	23 november 1648 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn
Företrädare	Kirsten Munk Dansk regentgemål, men ej drottning
Efterträdare	Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Norges drottning
Regeringstid	28 februari 1648–9 februari 1670 (21 år och 346 dagar)
Företrädare	Kirsten Munk Norsk regentgemål, men ej drottning
Efterträdare	Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Gemål	Fredrik III av Danmark
Barn	Kristian V Anna Sofia Fredrika Amalia Wilhelmine Ernestine Georg Ulrika Eleonora
Ätt	Huset Hannover
Far	Georg av Braunschweig-Lüneburg
Mor	Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
Född	24 mars 1628 Schloss Herzberg i Herzberg am Harz
Död	20 februari 1685 56 år och 333 dagar Köpenhamn, Danmark
Begravd	Roskilde domkyrka
Heraldiskt vapen

Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg, född 24 mars 1628, död 20 februari 1685, var drottning av Danmark och Norge 1648–1670. Hon var dotter till hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg och Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt och gifte sig den 1 oktober 1643 med sin syssling, den dansk-norske prinsen och den blivande kungen Fredrik (III)^[1]

Biografi

Sofia Amalias äktenskap med prins Fredrik av Danmark-Norge arrangerades redan 1640, som en viktig politisk åtgärd. Vid den tiden var Fredrik ännu inte dansk tronföljare. Det var i stället Fredriks äldre bror, Kristian, som skulle ta över styrandet av Danmark efter faderns död. Men då kung Kristian IV lämnade riket för att strida i trettioåriga kriget, lämnades uppgiften att regera Danmark över till kronprins Kristian. Under den här tiden blev han dock så impopulär i Danmark, att han fråntogs styret. I stället utnämndes prins Fredrik till tronarvinge. Han kröntes till kung 1648.

Sofia Amalia anses ha haft en del inflytande över politiken under såväl makens som sonens regeringstid. Hon ska ha stött kriget med Sverige 1657 och samlade anhängare genom att dela ut belöningar. Hon är känd för sina konflikter med Corfitz Ulfeldt och Leonora Christina och makens övriga halvsystrar; hon är ihågkommen för att ha fått Leonora Christina inspärrad i Blå tornet (1663), varifrån denna släpptes ut först efter Sofia Amalias död 1685.

År 1662 lät hon konfiskera egendom tillhörig Kai Lykke efter att denne låtit sprida ut ett rykte om att hon brukade ha samlag med sina betjänter. Sofia Amalia fick stor uppskattning för sitt moraliska stöd under belägringen av Köpenhamn 1658-60. Hon anses ha medverkat till införandet av den absoluta monarkin (1665), men undanhölls dock författandet av dess konstitution. Under de sista åren av makens regeringstid minskade hennes inflytande på grund av hennes favoriserande av sin yngste son, äktenskapsplanerna för döttrarna och hennes tvekan huruvida återerövring av Skåne gynnades bäst av allainser med Frankrike eller tysk-romerska riket. Hon tyckte om jakt, fester, maskerader och franskt mode och förde ett luxuöst hovliv.

Barn

1. Kristian V född 1646
2. Anna Sofia född 1647, gift med Johan Georg III av Sachsen
3. Fredrika Amalia född 1649 gift med Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp. (→Holstein-Gottorpska ätten)
4. Wilhelmine Ernestine född 1650 gift med Karl I av Pfalz-Simmern.
5. Georg född 1653, gift med Anna av Storbritannien
6. Ulrika Eleonora född 1656, gift med Karl XI av Sverige.

Galleri

• 
  Dubbelporträtt på Frederik III och Sofia Amalia, cirka 1643.
• 
  Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg, porträtt av Abraham Wuchters.

Anfäder

Referenser

• Sophie Amalie i Carl Frederik Bricka, Dansk Biografisk Leksikon (första utgåvan, 1902)
• Sophie Amalie (1628–1685) i Dansk kvindebiografisk leksikon

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg.
  Bilder & media