Socialdepartementet

Socialdepartementet
UnderordnadRegeringskansliet
Ansvarigt statsrådJakob Forssmed
OrganisationstypDepartement
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-3831
FöregångareCivildepartementet
Inrättad1 juli 1920
InstruktionSFS 1996:1515 (lagen.nu)
Webbplatswww.regeringen.se
MinisterJakob Forssmed
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Dokument från Kungliga Socialdepartementet rörande retroaktivt barnbidrag 1952-53, beloppet 507 kronor, motsvarar i 2022 års penningvärde ca 8100 kronor.

Socialdepartementet (S)[1] är ett departement under Sveriges regering som sköter bland annat social omsorg, vårdfrågor, socialförsäkringar och folkhälsofrågor. Departementschefen har i regel benämnts socialminister och nuvarande departementschef är Jakob Forssmed.

Historik

Departementet inrättades den 1 juli 1920 då det arbetstyngda Civildepartementet delas upp i två departement, Socialdepartementet och Kommunikationsdepartementet.

Dess lokaler ligger idag (2023) på Fredsgatan 8 i Stockholm

Myndigheter med flera

Den största myndigheten under Socialdepartementet (sorterat efter kostnader) är Försäkringskassan, med årliga kostnader över 15 % av BNP och 16 000 medarbetare[2]. Denna myndighet har hand om ekonomiska aspekter av familjepolitik, samt ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Till varje departements ansvarsområde hör ett antal statliga myndigheter som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Regeringskansliet förvaltar också ett antal företag, hel- eller delägda av staten. Cirka 163 000 personer är anställda i dessa företag. Det finns även ett antal stiftelser som har bildats av staten.

Statsråd

Departementschefer

Se även Sveriges socialminister

Det statsråd som är departementschef på Socialdepartementet benämns normalt socialminister. Det enda undantaget är Annika Strandhäll som var chef för Socialdepartementet 2014–2019. Hennes ministertitel var socialförsäkringsminister 2014–2017 och socialminister 2017–2019.

Övriga statsråd på Socialdepartementet

Normalt finns det ytterligare ett till tre statsråd utöver departementschefen (socialministern) som är placerade på Socialdepartementet. Dessa statsråd kan ha varierande ministertitlar, såsom barn- och äldreminister, familjeminister, folkhälsominister, hälsovårdsminister, sjukförsäkringsminister, sjukvårdsminister, vård- och äldreomsorgsminister.

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Socialdepartementet - Barnbidrag - 1952.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Dokument från Kungliga Socialdepartementet rörande retroaktivt barnbidrag 1952-53, beloppet 507 kronor, motsvarar i 2022 års penningvärde ca 8100 kronor.