Socialdemokratiska föreningen i Göteborg
Kyrkogatan 33
Adressen för grundandet, Kyrkogatan 33 i Göteborg. Foto taget 2013.
Informationsplakett på platsen.
Socialdemokratiska föreningen i Göteborg bildades som Arbetarklubben (eller Göteborgs arbetarklubb) den 14 april 1884 och är därmed Sveriges äldsta socialdemokratiska förening. Föreningen bildades i C.M. Heurlins skräddarverkstad på Kyrkogatan 33 i Göteborg. Föreningens första ordförande blev korkskäraren Henrik Menander, sedermera medarbetare i tidningen Arbetet och mest känd som författare till den svenska arbetarrörelsens kampsång "Arbetets söner" samt översättare av "Internationalen". Den 12 augusti 1884 (samma år som den bildades) bytte föreningen namn till Socialdemokratiska föreningen. [1] Av de 14 stiftarna var tolv godtemplare.[2]
Socialdemokratiska föreningens syften angavs vid starten vara: [3]
- Att söka sammankalla arbetarne inom skilda yrken, för att göra dem förtrogna med deras betryckta och i politiskt hänseende omyndiga ställning, samt att upplysa dem om andra länders arbetareförhållanden och arbetarerörelser.
- Att genom diskussioner och föredrag i vetenskapliga och politiska ämnen söka höja medlemmarnes bildning till en fri och oberoende ståndpunkt.
- Att då under nuvarande samhällstillstånd arbetarne blott hafva skyldigheter men inga rättigheter, söka upplysa dem om deras naturliga rättigheter, samt de medel de böra – i likhet med andra länders arbetare – begagna för att ernå dessa rättigheter.
- Att med alla lagliga medel söka motarbeta det despotiska och demoraliserande klass- och kapitalherraväldet.
Se även
Referenser
- Beckholmen, Kuno (1950). Socialdemokratin i Göteborg 1882-1892. [Stockholm]: [Tiden] (distr.). Libris 487032
Noter
- ^ ”Socialdemokratiska föreningen 125 år”. http://data.s-info.se/data_association/504/documents/jubileum_1.pdf. Läst 23 mars 2017.
- ^ Beckholmen, 1950, s. 64.
- ^ Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar i Projekt Runeberg, s. 745. Läst 23 mars 2017.
Media som används på denna webbplats
Kyrkogatan 33, Göteborg.jpg
Författare/Upphovsman: Eskil Malmberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Huset på Kyrkogatan 33 i Göteborg ritades av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg och uppfördes 1794–1798.
Författare/Upphovsman: Eskil Malmberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Huset på Kyrkogatan 33 i Göteborg ritades av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg och uppfördes 1794–1798.
Kyrkogatan 33 plaque.jpg
Författare/Upphovsman: Vogler, Licens: CC BY-SA 4.0
Informationsplakett om huset på Kyrkogatan 33 i Göteborg som uppfördes 1794–1798 som bostad åt järnbärare Per Björk. Plaketten uppsattes som en del av Göteborgs stads kulturnämnds "Projekt Husmärkning" kring år 2000/2001 där drygt hundra skyltar ingick (ca 10 skyltar per månad). Se även boken "100 utmärkta hus i Göteborg". Vid en inventering av kommunen gjord 2016 var 69 skyltar fortfarande uppsatta.
Författare/Upphovsman: Vogler, Licens: CC BY-SA 4.0
Informationsplakett om huset på Kyrkogatan 33 i Göteborg som uppfördes 1794–1798 som bostad åt järnbärare Per Björk. Plaketten uppsattes som en del av Göteborgs stads kulturnämnds "Projekt Husmärkning" kring år 2000/2001 där drygt hundra skyltar ingick (ca 10 skyltar per månad). Se även boken "100 utmärkta hus i Göteborg". Vid en inventering av kommunen gjord 2016 var 69 skyltar fortfarande uppsatta.