Sociala förhållanden i Malmö kommun

De sociala förhållandena i Malmö kommun har varierat över tiden och präglats av att Malmö under efterkrigstiden varit en kommun med stort inslag av traditionell tillverkningsindustri, som varvsindustri, vilken drabbades hårt av industrinedläggningen under 1970- och 80-talen. Den stora inflyttningen av utlandsfödda under 1990- och 2000-talen har starkt påverkat de sociala förhållanden som rått de senaste årtiondena.

Bakgrund

Från industristad till universitetsstad

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, började att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö. ^[1]

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Malmö högskola bildades 1 juli 1998 med högskoleutbildningar som redan tidigare fanns i Malmö som bas, bland andra tandläkar-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Högskolan, från 2018 universitet, har varit viktigt för den tillväxt av arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste årtiondena.

Flyktingkrisen vid mitten av 2010-talet innebar extrema påfrestningar för Malmö stad med emellanåt tusentals nyanlända asylsökande varje dygn. Andelen utrikes födda invånare har efter hand ökat markant, liksom inflyttningen från andra delar av Sverige och Öresundsregionen, inte minst av studenter vid regionens många utbildningsinstitutioner.^[2]

Politiska styret

Malmös politik har dominerats av Socialdemokraterna som styrt staden under huvuddelen av efterkrigstiden.

Politiska majoriteter i Malmö kommun

Demografi

Befolkningsutveckling

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Malmös kommun 344 166 personer.^[3] Av dessa hade lite mer än 160 726 personer (46,7 %) utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).^[4][5]

Utrikes födda

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.^[4]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[9]

Födelseland[9]
31 december 2014
Nr	Land/region	Antal	Andel av totala befolkningen	Andel av utrikes födda
1	Sverige	&&&&&&&&&0218319.&&&&&0218 319	68,6 %	–
2	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&012390.&&&&&012 390	3,9 %	12,4 %
3	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&011734.&&&&&011 734	3,7 %	11,8 %
4	Irak	&&&&&&&&&&011003.&&&&&011 003	3,5 %	11,0 %
5	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&08179.&&&&&08 179	2,6 %	8,2 %
6	Danmark	&&&&&&&&&&&07916.&&&&&07 916	2,5 %	7,9 %
7	Polen	&&&&&&&&&&&07103.&&&&&07 103	2,2 %	7,1 %
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&06223.&&&&&06 223	2,0 %	6,2 %
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04745.&&&&&04 745	1,5 %	4,8 %
10	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&04610.&&&&&04 610	1,4 %	4,6 %
11	Iran	&&&&&&&&&&&03604.&&&&&03 604	1,1 %	3,6 %
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&03523.&&&&&03 523	1,1 %	3,5 %
13	Afghanistan	&&&&&&&&&&&02835.&&&&&02 835	0,9 %	2,8 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&02391.&&&&&02 391	0,8 %	2,4 %
15	Syrien	&&&&&&&&&&&02240.&&&&&02 240	0,7 %	2,2 %
16	Somalia	&&&&&&&&&&&02065.&&&&&02 065	0,6 %	2,1 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&01900.&&&&&01 900	0,6 %	1,9 %
18	Nordamerika	&&&&&&&&&&&01652.&&&&&01 652	0,5 %	1,7 %
19	Finland	&&&&&&&&&&&01595.&&&&&01 595	0,5 %	1,6 %
20	Thailand	&&&&&&&&&&&01115.&&&&&01 115	0,4 %	1,1 %
21	Kina	&&&&&&&&&&&01058.&&&&&01 058	0,3 %	1,1 %
22	Norge	&&&&&&&&&&&&0867.&&&&&0867	0,3 %	0,9 %
23	Island	&&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320	0,1 %	0,3 %
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0293.&&&&&0293	0,1 %	0,3 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282	0,1 %	0,3 %
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145	0,05 %	0,1 %

Kriminalitet

I Malmö har tre områden som klassas som särskilt utsatta bostadsområden och ett som riskområde, dessa var klassade så 2017 och 2019. År 2015 klassades två av dem som Särskilt utsatta och ett som utsatt och 2008 var tre av dem klassade som utanförskapsområde.^[10]

År 2017 rapporterade SR P4 att Malmö var orten i Sverige med de största problemen med skjutvapenvåld i förhållande till storleken på befolkningen.^[11]

År 2020 rapporterades att skjutvåldet kraftigt minskat i polisområde Malmö varje år sedan 2017, från 65 2017 till åtta under första halvåret 2020 och nära en halvering räknat på helår.^[12][13][14] En av anledningarna till att antalet mord i Malmö sjönk 2018–2020 var att många ledande personer i den kriminella miljön satt häktade med hjälp av information från den knäckta krypterade kommunikationstjänsten EncroChat.^[15]

Sociala utgifter

Under 2019 mottog 9 procent, eller i genomsnitt 9 566 hushåll, av alla hushåll socialbidrag varje månad under året, vilket innebar en fortsatt minskning av antalet som hade sjunkit sedan år 2016.^[16]

Kommunens kostnader för socialbidrag ökade med 6,5 procent till 1 097 miljoner år 2019 mot föregående år på grund av höjd riksnorm och ökande boendekostnader.^[4]

Referenser