Social tregrening

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Social tregrening är en samhällsyn som utvecklades av Rudolf Steiner 1917–1919 och som fokuserar på en balans mellan de tre områdena kulturliv, rättsliv och näringsliv.

De tre områdena

Tregreningen tar sin utgångspunkt i att samhället är delat i tre områden, vart och ett med sina egna lagar och funktioner:

• Kulturlivet omfattar utbildning, vetenskap, religion, konst och massmedia.
• Rättslivet omfattar det politiska livet (staten), mänskliga rättigheter, lagar, förordningar och avtal.
• Näringslivet omfattar det ekonomiska livet med produktion, handel och konsumtion av varor och tjänster.

Grundprinciper

• Tregrening vill främja frihet i kulturlivet, jämlikhet i rättslivet och associativ samverkan i det ekonomiska livet.
• En sund samhällsutveckling kräver att de tre områdena är tillräckligt självständiga gentemot varandra, men ändå samverkar i harmoni.
• Inget av dessa områden bör dominera ett annat område, medan de i praktiken oftast är sammanflätade.

Tillämpning

Tregreningens principer har tillämpats i enskilda antroposofiskt orienterade företag, men aldrig på statlig nivå. Bernard Lievegoed i Holland införlivade viktiga aspekter av social tregrening i sitt arbete med organisationsutveckling. Vissa socialt ansvariga banker i Europa och USA arbetar utifrån ett tregreningsperspektiv.

Vidare läsning

• Rudolf Steiner: Kärnpunkterna i den sociala frågan (Social tregrening, 1919).
• Peter Normann Waage: "Idéer till ett annorlunda samhälle : om Rudolf Steiners tregrening" i tidskriften Balder, nr 1, 2004.
• Peter Normann Waage: Mennesket, makten og markedet – Rudolf Steiners sosiale ideer i møte med globaliseringen (Pax, 2002). Norsk text.
• Nicanor Perlas: Shaping Globalization: Civil Society, Cultural Power and Threefolding (2003)