Snäckmurarbi
| Snäckmurarbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Neosmia[1] |
| Art | Snäckmurarbi O. bicolor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia bicolor | |
| Auktor | Schrank, 1781[2] |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Snäckmurarbi (Osmia bicolor) är ett solitärt bi i familjen buksamlarbin som fått sitt svenska trivialnamn på grund av honans vana att inrätta larvbona i gamla snäckskal.
Utseende
Huvud och mellankropp är svarta, medan bakkroppen har rödbrun päls. Arten har en robust kroppsform som får den att likna en humla. Kroppslängden uppgår till 8 till 10 mm.[3]
Ekologi
Snäckmurarbiet förekommer på kalkrika gräs- och skogsmarker[4] som häckar, skogsbryn, trädesåkrar och parker. I Alperna kan det gå upp till 2 000 m.[3]
Arten är mycket tidig; hanarna kan i undantagsfall börja flyga redan i februari[4]. Mer normalt varar flygperioden från mitten av mars till juni/juli[3]. Hanarna är dock mycket kortlivade. Arten är ingen födospecialist, utan besöker blommande växter från flera familjer som viveväxter, kransblommiga växter, korgblommiga växter, rosväxter och liljeväxter.[4]
Som nämns ovan bygger honan sina larvbon i tomma snäckskal; även hanen drar emellertid nytta av sådana, i sitt fall som skydd under dåligt väder.[4]
Fortplantning
Honan inrättar sina larvbon i tomma snäckskal, med 4 till 5 celler i varje, beroende på storlek. Cellmellanväggarna och proppen i ingången består av tuggat löv. Innanför ingångsproppen finns ett skikt av tuggat löv blandat med små skalbitar, små jordpartiklar och dylikt. Det färdiga boet täcks med löv och gräs.[4] Avkomman övervintrar som fullbildad insekt i puppkokongen.[3]
Utbredning
Snäckmurarbiet förekommer i större delen av södra och mellersta Europa från Spanien till södra England, södra Wales och södra Fennoskandien, samt österut till före detta Jugoslavien och Rumänien. Endast ett fynd har gjorts i Finland[4]. I Sverige är biet däremot reproducerande och betecknas som livskraftigt.[5]
Referenser
- ^ ”Osmia bicolor Schrank, 1781” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Osmia+bicolor. Läst 11 juli 2013.
- ^ ”Osmia bicolor (Schrank, 1781)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756855. Läst 11 juli 2013.
- ^ [a b c d] ”Mauerbienen: Osmia bicolor” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-obico.htm. Läst 11 september 2017.
- ^ [a b c d e f] G R Else (februari 2012). ”Osmia bicolor (Schrank, 1781)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/megachilidae/osmia-bicolor. Läst 11 juli 2013.
- ^ Oskar Kindvall (18 maj 2004). ”Osmia bicolor - snäckmurarbi”. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/103197. Läst 11 juli 2013.
Media som används på denna webbplats