Smörblommebi

	Smörblommebi; Status i världen: Livskraftig (lc)
	(c) Martinovsky, CC BY-SA 3.0
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Buksamlarbin; Megachilidae
Släkte	Blomsovarbin; Chelostoma
Undersläkte	Chelostoma sensu stricto
Art	Smörblommebi; C. florisomne
Vetenskapligt namn
	§ Chelostoma florisomne
Auktor	Linné, 1758
Synonymer
	Apis florisomnis Linnaeus, 1758; Smörblomsovarbi
	Hane
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Smörblommebi (Chelostoma florisomne) är ett solitärt bi i familjen buksamlarbin.^[5]^[4]

Utseende

Arten är ett slankt bi med svart grundfärg och vit till blekbrun, gles behåring på huvudet och mellankroppen. Clypeus (munskölden)^[a] är kort och försedd med en mer eller mindre vinkelrät kant. Den i övrigt nästan kala bakkroppen har vita hårfransar i bakkanten på tergiterna^[b]. Honans käkar är försedda med två taggar i spetsen, kallade "tänder"; hon har även blekgula hår på buken som är avsedda för att samla in pollen med. Artens kroppslängd uppgår till mellan 8 och 11 mm.^[4]

Ekologi

Smörblommebiet förekommer i habitat som skogsbryn, gläntor, bondgårdar och trädgårdar med tillgång på smörblommor, som arten är specialiserad på.^[6]^[4] Flygtiden infaller mellan mitten av maj till juni månads slut.^[4]

Fortplantning

Honan bygger sina larvbon i solexponerade lägen i murket trä, gärna i gamla skalbaggsgångar, i ihåliga växtstjälkar (som bland annat vasstak^[4]), lerväggar eller konstgjorda rör. Cellmellanväggarna byggs av gyttjig jord, som fuktas med nektar. Även pluggen som sluter till boet görs av samma material, förstärkt med sand, grus och liknande material.^[1] Bona kan parasiteras av boparasiten gul plankstekel och endoparasiten stor bistekel.^[6]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar större delen av Europa, Nordafrika och Sydvästasien.^[1]

I Sverige förekommer smörblommebiet från Skåne till Ångermanland.^[4] Det är klassificerat som livskraftigt.^[7] I Finland har arten observerats från Åland och sydkusten upp till Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen. Även här är arten klassificerad som livskraftig.^[8]

Kommentarer

^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Referenser

^ [a b c] Lhomme, P. 2013 Chelostoma florisomne . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 31 mars 2023.
^ ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Chelostoma+florisomne&b=EOL/pages/2753902. Läst 31 mars 2023.
^ ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756395. Läst 10 juli 2013.
^ [a b c d e f g h] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2020). ”Smörblommebi Chelostoma florisomne”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103178. Läst 31 mars 2023.
^ Cederberg, Björn (2006). ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758) | smörblommebi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103178/details?lang=sv. Läst 31 mars 2023.
^ [a b] M Edwards (januari 2012). ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/megachilidae/chelostoma-florisomne. Läst 10 juli 2013.
^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Smörblommebi Chelostoma florisomne”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/chelostoma-florisomne-103178. Läst 31 mars 2023.
^ Juho Paukkunen (2019). ”Smörblombi – Chelostoma florisomne”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204593. Läst 31 mars 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör smörblommebi.
Bilder & media

[huvud-6] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.

[bakkropp-7] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[IUCN-1] [a b c] Lhomme, P. 2013 Chelostoma florisomne . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 31 mars 2023.

[DL-2] ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Chelostoma+florisomne&b=EOL/pages/2753902. Läst 31 mars 2023.

[ITIS-3] ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756395. Läst 10 juli 2013.

[ADB-4] [a b c d e f g h] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2020). ”Smörblommebi Chelostoma florisomne”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103178. Läst 31 mars 2023.

[dyn-5] Cederberg, Björn (2006). ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758) | smörblommebi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103178/details?lang=sv. Läst 31 mars 2023.

[BW-8] [a b] M Edwards (januari 2012). ”Chelostoma florisomne (Linnaeus, 1758)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/megachilidae/chelostoma-florisomne. Läst 10 juli 2013.

[ADN-9] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Smörblommebi Chelostoma florisomne”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/chelostoma-florisomne-103178. Läst 31 mars 2023.

[FAC-10] Juho Paukkunen (2019). ”Smörblombi – Chelostoma florisomne”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204593. Läst 31 mars 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[a]

[b]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler