Smålands runinskrifter 37
| Smålands runinskrifter 37 | |
| Runristning (runsten) | |
 (c) Riksantikvarieämbetet / Pål-Nils Nilsson, CC-BY Runsten Sm 37 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Kommun | Ljungby |
| Socken | Nöttja |
| Plats | Rörbro, Nöttja |
| Koordinater | 56°42′22.69″N 13°46′40.24″Ö / 56.7063028°N 13.7778444°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Fast fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Nöttja 7:1 |
| Tillkomsttid | Vikingatid |
| Runristare | okänd |
| Stil | RAK |
| Material | gnejs |
| Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. | |
Smålands runinskrifter 37 är en runsten som står utmed vägen och intill Rörbro gamla stenbro och nära Nöttja i Nöttja socken och Ljungby kommun, Småland.
En av personerna som nämns i inskriften, Öjvind/Vit/Vend (namnet är svårtolkat), är troligen samma person som rest runstenen Sm 36.[1][2]
Inskriften
- [:] a[sur] * karþi : kubl : þesi : eftiR : uit : faþur : sin * [h]an uaR : mana : mestr : uniþikR [:] uaR : i[n]tr : mataR : uk umun hats : kuþr * þi(k)[n] kus tru : kuþa : hafþi :[3]
Normalisering till fornvästnordiska:
- Ôzurr gerði kuml þessi eptir Eynd, fôður sinn. Hann var manna mestr óníðingr, var yndr matar ok ómunr hatrs. Góðr þegn Guðs trú góða hafði.[3]
Översättning till nusvenska:
- Assur gjorde dettas minnesmärke efter Öjvind/Vit/Vend, sin fader. Han var av människor den meste oniding, var frikostig med mat och inte sinnad för hat. Den gode tägnen hade god gudstro.[2]
Stenen
Stenen står kvar på sin ursprungliga plats intill en gammal stenbro utmed landsvägen mellan Nöttja och Hamneda. Material är medel- till grovkornig gnejs, höjden är 195 cm, bredden 125 cm samt något avsmalnande uppåt och tjockleken är 25 cm. I stenens övre hörn är en bit bortsprängd[4] och den lutar i sextio grader mot öster.
Stilen som kallas RAK daterar ristningen till cirka 980-1015 under vikingatiden. En RAK stil innebär att runbanden har raka avslut och att runormens huvud saknas. Det enda spår av ornamentik som i övrigt går att upptäcka är det kristna korset.[5] Också textens långkvistrunor antyder att stenen ristades kring år 1000.[6] Ristningen har blivit uppmålad 1979 och 2005.
Avvikande ordföljd
Enligt Palm[7] var det vanligt att objekt och adverbial kunde stå mellan verben, t. ex.
- Hann hafði á Ænglandi tú gjald takit
- "Han hade i England två gälder tagit"
(inskriften i Lingsberg)
Ordföljden på Sm 37 är ännu mer avvikande:
- Goðr þegn Guðs tro goða hafði
- "Den goda 'þegnen' Guds goda tro hade"
Se även
Källor
Noter
- ^ Ragnar Kinander, red (1935-1961). Sveriges runinskrifter. Bd 4, Smålands runinskrifter. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_smaland_b04_h01_text_2.pdf
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Sm 37 $, 2014
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Sm 37.
- ^ [1] Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine., Riksantikvarieämbetetsdatabas.
- ^ Gräslund, Anne-Sofie (1992): Runstenar: om ornamentik och datering II. Tor 24. Uppsala.
- ^ Källström, Magnus (2007): Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. (Acta Universitatis Stockholmiensis). Stockholms Universitet. Stockholm.
- ^ Palm, Rune (2010): Vikingarnas språk 750-1100. Norsteds. Stockholm
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
(c) Riksantikvarieämbetet / Pål-Nils Nilsson, CC-BY
Smålands runinskrifter 37