Smålands försvarsområde

Smålands försvarsområde
(Fo 17)
Norra Smålandsgruppen vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Smålands regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSmålands försvarsområde
Datum1942–1946, 1974–2000
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
Del avNorra Smålands regemente [a]
EfterföljareIngen
StorlekRegemente
HögkvarterEksjö garnison
FörläggningsortEksjö
Befälhavare
FörsvarsområdesbefälhavareThore Ingvar Levin Bäckman [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1960AM.090974 I 12 (02).jpg

Smålands försvarsområde (Fo 17) var ett svenskt försvarsområde inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–2000. Försvarsområdesstaben var förlagd i Eksjö garnison i Eksjö.[1]

Historik

Smålands försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Jönköpings försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för I. militärområdet. Den 1 juli 1943 fick Jönköpings försvarsområde gemensam stab och försvarsområdesbefälhavare med Växjö försvarsområde (Fo 16). Den 31 december 1946 upplösts och avvecklades försvarsområdet som egen myndighet och uppgick den 1 januari 1947 i Växjö försvarsområde (Fo 16). Vid samma tid fick även Växjö försvarsområde gemensam stab och försvarsområdesbefälhavare med Kalmar försvarsområde (Fo 18), vilket i praktiken innebar en försvarsområdesbefälhavare för de tre länen i Småland.[1]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, föreslogs att Kalmar försvarsområde/Växjö försvarsområde (Fo 18/16) med stab i Kalmar skulle delas i tre självständiga försvarsområden, Kronobergs försvarsområde (Fo 16), Jönköpings försvarsområde (Fo 17) och Kalmar försvarsområde (Fo 18). Dock kom staben för Kalmar försvarsområde fortsatt bli gemensam med staben för Växjö försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, medan Jönköpings försvarsområde sammanslogs och blev en del av Norra Smålands regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 12/Fo 17. Detta medförde att Norra Smålands regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente) och Göta ingenjörregemente som ingick i Jönköpings försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente). A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde, och med det blev ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet.[2]

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att fyra försvarsområdesstaber inom Södra militärområdet (Milo S) skulle avvecklas senast den 31 december 1997. De fyra staber som föreslogs för avveckling återfanns i Borås, Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde.[3]

Den 31 december 1997 upplösts och avvecklades Kalmar- och Kronobergs försvarsområden och uppgick den 1 januari 1998 i Jönköpings försvarsområde (Fo 17) som samtidigt antog namnet Smålands försvarsområde (Fo 17), det i syfte för att tydliggöra att det omfattade de samtliga tre länen inom landskapet Småland. Något som även kan ses i linje med den länsreform som gjordes i Sverige 1997 och 1998, då det även fanns förslag om att bilda Smålands län. Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Kalmar- och Kronobergs försvarsområden bildades försvarsområdesgrupperna Kalmargruppen och Kronobergsgruppen.[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Smålands försvarsområde.[5]

Förläggningar och övningsplatser

Försvarsområdesstaben förlades den 1 oktober 1942 till Smålands artilleriregemente (A 6) i Jönköpings garnison. Staben omlokaliserades redan året därpå den 1 juli 1943 till Växjö garnison, där den fick gemensam stab med Kronobergs försvarsområde (Fo 16). När försvarområdesstaben återigen bildades den 1 juli 1974, förlades den till Eksjö garnison, där den samlokaliserades med Norra Smålands regemente och var så fram till att den avvecklades.

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband med OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Jönköpings försvarsområde1942-10-01–1946-12-31
Jönköpings försvarsområde1974-07-01–1997-12-31
Smålands försvarsområde1998-01-01–2000-06-30
Beteckningar
Fo 171942-10-01–1946-12-31
Fo 171974-07-01–2000-06-30
Förläggningsorter
Jönköpings garnison (F)1942-10-01–1943-06-30
Växjö garnison (F)1943-07-01–1946-12-31
Eksjö garnison (F)1974-07-01–2000-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1942–1946 var staben fristående och underställd chefen för I. militärområdet, åren 1974–2000 chefen för Norra Smålands regemente.
  2. ^ Bäckman blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

Noter

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 70
  2. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 12 juli 2019. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 12 juli 2019. 
  4. ^ ”Norra Smålands regemente”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 21 januari 1998. https://web.archive.org/web/19980121073442/http://www.mil.se/FM/arme/i12/i12.htm. Läst 12 juli 2019. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 12 juli 2019. 

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
AM.090956 (guld).jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken m/1960 för infanteriet i guld (M7673-257000).
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
AM.090974 I 12 (02).jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Förbandstecken M7675-147000 m/60 Smålands regemente (I 12)