Smågök
| Smågök Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Gökfåglar Cuculiformes |
| Familj | Gökar Cuculidae |
| Släkte | Cuculus |
| Art | Smågök C. poliocephalus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cuculus poliocephalus | |
| Auktor | Latham, 1790 |
 | |
Smågök[2] (Cuculus poliocephalus) är en asiatisk fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3][4]
Kännetecken
Utseende
Smågöken liknar göken men är som namnet avslöjar en mindre fågel med en kroppslängd på 32-33 cm. Den har skiffergrå ovansida med kontrasterande svartaktig stjärt och övre stjärttäckare. Stjärtens spets och kanter är vita. Strupe och bröst är ljusgrå och buken vit med svarta band. Undre stjärttäckarna är ofta svartbandade. Runt ögat syns en gul ögonring.[5]
Den liknar vidare tajgagöken och himalayagöken men är något större och har annorlunda läten (se nedan). Madagaskargöken är mycket lik men har tunna band, blekt huvud och svagare teckning på de undre stjärttäckarna.[5]
Läten
Lätet är en repetitiv fyrstavig serie som i engelsk litteratur återges som "kwer-kwah-kwah-kurh", där den sista stavelsen är längst och lägst i tonhöjd.[6]
Utbredning och systematik
Fågeln häckar i södra och sydöstra Asien och övervintrar på indiska halvön, Sri Lanka och i östra Afrika.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Smågöken återfinns i skog och skogslandskap. Den lever av insekter, mestadels fjärilslarver. Fågeln häckar mellan maj och juli. Liksom många andra gökar är den en boparasit, det vill säga att den lägger ägg i andra fåglars bon. Vanliga värdarter är mindre sångare, smygtimalior, kortvingar och japansk cettia.[5]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig i stora delar av utbredningsområdet.[5]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Cuculus poliocephalus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ [a b c d] del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1997. Handbook of the Birds of the World, Vol. 4: Sandgrouse to Cuckoos. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör smågök.
Wikispecies har information om Cuculus poliocephalus.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
日本の3円普通切手。1971年にローマ字国名を入れた切手が発行されるまで日本国内の郵便局で在庫があるかぎり発売されていた。
Författare/Upphovsman: Ron Knight from Seaford, East Sussex, United Kingdom, Licens: CC BY 2.0
Tashigang to Norphang La
Författare/Upphovsman: rohanmenzies, Licens: CC BY 4.0
Lesser Cuckoo Cuculus poliocephalus, Pakke Tiger Reserve, Arunachal Pradesh, India