Slovakien

Republiken Slovakien
Slovenská republika
FlaggaStatsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Nad Tatrou sa blýska
(Det blixtrar över Tatra)
läge
Huvudstad
(även största stad)
Bratislava
Officiellt språkslovakiska
Statsskickrepublik
 - presidentPeter Pellegrini
 - premiärministerRobert Fico
SjälvständighetTjeckoslovakiens delning 
 - Erkänd1 januari 1993 
Area
 - Totalt49 035 km² (126:e)
 - Vatten (%)försumbart
Befolkning
 - 2009 års uppskattning5 411 000[1] (109:e)
 - Befolkningstäthet110 inv./km² (68:e)
BNP (PPP)2022 års beräkning
 - Totalt211,1 miljarder USD[2] (70:e)
 - Per capita38 620 USD[2] (44:e)
BNP (nominell)2022 års beräkning
 - Totalt118,4 miljarder USD[2] (62:a)
 - Per capita21 665 USD[2] (47:e)
Ginikoefficient (2020) 20,9[3] 
HDI (2021) 0,848[4] (45:e)
ValutaEuro (EUR)
TidszonCET (UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktGerlachovský štít, 2 655 m ö.h.
 - Största sjöZemplínska šírava, 33 km²
 - Längsta flodDonau, 2 860 km
Nationaldag1 september
NationalitetsmärkeSK
LandskodSK, SVK, 703
Toppdomän.sk
Landsnummer421

Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien[5] (slovakiska: Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gräns till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien. Huvudstad är Bratislava. Slovakien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004.

Slovakien blev en självständig stat den 1 januari 1993 i och med Tjeckoslovakiens upplösning, då landet delades i republikerna Tjeckien och Slovakien.

Historia

Från 800-900-talen tillhörde området Ungern. Under tiden då Kungariket Ungerns centrala delar var ockuperade av turkarna utgjorde området huvuddelen av kungliga Ungern. Pozsony (Bratislava, Pressburg) var huvudstaden i Ungern mellan åren 1536 och 1784 samt säte för den ungerska riksdagen från 1542 till 1848.

Efter första världskriget, då Ungern styckades upp, bildade Böhmen und Mähren (Tjeckien) en ny stat, Tjeckoslovakien, tillsammans med norra delarna av Ungern (vilka därefter skulle kallas Slovakien), där även det senare ukrainska Karpato-Ukraina ingick.

Mellan 1939 och 1945 fanns (för första gången i historien) ett självständigt Slovakien, med reviderade gränser. Landet hade en auktoritär ledning under Jozef Tiso - medan Böhmen-Mähren var ett protektorat under Tyskland. I slutet av 1944 iscensattes ett större uppror mot Tiso och tyskarna i Slovakien, vilket dock slogs ner efter ett par månaders strider. Efter 1945 återupprättades Tjeckoslovakien, snart under kommunistisk ledning. Slovakien blev åter en självständig stat den 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades.

Geografi

Slovakiens yta är 49 035 km².[6]

Det slovakiska landskapet utmärks av en mängd berg och dalar och Karpaterna sträcker sig över landets norra del. Bergstopparna i Tatrabergen har flera populära skidorter. Där ligger också Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter över havet.[6] I sydost och sydväst, längs Donau, är landskapet flackt och bördigt. Andra större floder är Váh och Hron.[6]

Klimatet är tempererat med varma somrar och kalla vintrar.

41 procent av Slovakiens ytvidd är skog.[6] På låglandet växer ek och bok, på 700-1500 meters höjd gran och tall och högre upp bergtall. I Tatrabergen lever många vilda djur; björn, varg, lodjur, murmeldjur, utter, örn och mink. Terrängen är grov, så djuren ses sällan. Gemsen, som även lever i Slovakien, är fredad.

Topografi.

Styre och politik

© Mosbatho, CC BY 4.0
Byggnaden där Slovakiens nationalråd sammanträder.

Slovakiens statschef är presidenten, som väljs av folket för en femårig mandatperiod. Presidenten utser Slovakiens premiärminister och den övriga regeringen.

Den lagstiftande församlingen, Slovakiens nationalråd, har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.

Administrativt är Slovakien indelat i åtta kraje (sing. kraj), vilket kan översättas med län.

Slovakien blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i Europeiska unionen den 1 maj samma år.

Slovakien styrdes 2012 till 2020 av socialdemokratiska Smer-SD. Mordet på journalisten Jan Kuciak våren 2018 ledde till en politisk kris och omfattande folkliga protester mot den utbredda korruptionen i landet. Kraven på förändring ledde till att Smer-SD förlorade valet i februari 2020. Under den borgerliga regering som tog över har ett stort antala högt uppsatta domare och polischefer åtalats för korruption. [7]

Ekonomi

Trots farhågor om motsatsen så har Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst vid delningen av Tjeckoslovakien 1993.[8] BNP-tillväxten har varit mellan fyra och tio procent per år, statsskulden har sjunkit och inflationen har hållits på en förhållandevis låg nivå. Däremot led landet under flera år av en hög arbetslöshet, speciellt efter 1998 då arbetslösheten ökade till som högst omkring 19 procent år 2001.[9] Med en arbetslöshet på 16,2 procent hade Slovakien år 2005 den näst högsta arbetslösheten inom hela EU, efter Polen.[9] Men under senare år har arbetslösheten minskat och i slutet av 2017 nådde arbetslösheten i landet ett lägstarekord på under 6 procent.[10]

Landet införde euro som valuta den 1 januari 2009.

Näringsliv

Slovakien har målmedvetet arbetat för att locka till sig utländska investerare, bland annat med en skattereform som har gjort att landet har det lägsta skatteuttaget i hela EU. Kia har nyligen förlagt sin Europafabrik till Žilina i den norra delen av landet. Med de redan etablerade Volkswagen- och Peugeotfabrikerna är därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare.[källa behövs] I kölvattnet till bilfabrikerna har många underleverantörer till bilindustrin etablerat sig i landet de senaste åren.

Jordbrukets viktigaste produkter är potatis, gryn, sockerbeta, humle och frukter. Dessutom hålls huvudsakligen nötkreatur, grisar och kyckling.[6]

Kommunikationer

Flyg

Bratislava har en internationell flygplats. Även Košice har en mindre internationell flygplats. Inrikesflyg finns, men är begränsat till några få flygplatser. Närheten mellan Bratislava och Wien gör att många flygresenärer på väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens flygplats och vice versa.

Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Slovakien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Tjeckien, Österrike och Ungern. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har upprustningsarbeten skett vilket lett till en bättre spårstandard. Tågen är numera också i gott skick och flera av de moderna slovakiska tågen har hög komfort. Järnvägsnätet ägs av statliga ZSR

Vägar

Slovakien har generellt sett en ojämn vägstandard. Den västra delen av landet har ett mycket väl utbyggt vägnät av hög standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett har ändå Slovakien vägar som ligger på en genomsnittlig europeisk nivå vilket är något bättre än till exempel Sverige vars vägar ligger under det europeiska genomsnittet. Resurser har mest lagts på den västliga delen av landet. Här finns motorvägar som utgår från Bratislava och fortsätter vidare norrut och söderut i landet. De fortsätter även mot Tjeckien, Ungern och Österrike. Se även Motorvägar i Slovakien.

Vattenvägar

Donau är livligt trafikerad och persontrafik med båt bedrivs från Bratislava, bland annat till huvudstäderna Wien, Budapest och Belgrad som också ligger längs Donau.

Demografi

Städer i Slovakien

Kultur och samhälle

Spišské Podhradie.

Internationella rankningar

OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201965 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201935 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201859 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201839 av 189

Referenser

  1. ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. Arkiverad från originalet den 15 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090215014516/http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008. 
  2. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  3. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  4. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  5. ^ Europeiska unionen: Interinstitutionella publikationshandboken Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga A5: Länder, territorier och valutor (läst 2014-09-26)
  6. ^ [a b c d e] Kort, Michael (2001). ”Slovakia”. The Handbook of the New Eastern Europe. Twenty-First Century Books. sid. 96-98 
  7. ^ ”Slovakien”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029175121/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/. Läst 13 oktober 2021. 
  8. ^ Votruba, Martin. ”Regional Wealth”. Slovak Studies Program. University of Pittsburgh. Arkiverad från originalet den 2 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100602052209/http://www.pitt.edu/~votruba/qsonhist/regionalwealthcentraleurope.html. Läst 12 maj 2010. 
  9. ^ [a b] ”Globalis, statistik arbetslöshet”. Arkiverad från originalet den 2 december 2017. https://web.archive.org/web/20171202151945/http://www.globalis.se/Statistik/Arbetsloeshet. Läst 6 juni 2018. 
  10. ^ ”Unemployment rate below 6 percent in November”. The Slovak Spectator. 21 december 2017. Arkiverad från originalet den 23 december 2017. https://web.archive.org/web/20171223080253/https://spectator.sme.sk/c/20724197/unemployment-rate-below-6-percent-in-november.html. Läst 6 juni 2018. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
OSCE logo.svg
Logotypen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa – internationell organisation
Slovakia topo.jpg
Författare/Upphovsman: Captain Blood, Licens: CC BY-SA 3.0
Topographic map of Slovakia (English description)
OECD Logo.svg
Författare/Upphovsman:
This file was made by User:Sven
Translation

If this image contains text, it can be translated easily into your language. If you need help, contact me

Flexible licenses

If you want to use this picture with another license than stated below, contact me

Contact the author

If you need a really fast answer, mail me. If you need only a fast answer, write me here.

, Licens: CC BY-SA 3.0
The en:OECD logo made with vectors
Flag of the Council of Europe.svg
Författare/Upphovsman: Council of Europe, Licens: Euroflag
An alteration of the flag of Europe as used by the Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars and a stylised "C" on a blue background. It was created in 1955 by the CoE .
Coat of Arms of Slovakia.svg
Coat of arms of Slovakia
Slovakia Spis 7.jpg
Författare/Upphovsman: Jozef Kotulič, Licens: CC BY-SA 3.0
Spišské Podhradie pohľad zo Spišského hradu, región Spiš. V pozadí Spišská Kapitula.
EU-Slovakia.svg
Författare/Upphovsman: NuclearVacuum, Licens: CC BY-SA 3.0
 
(Dark-Green) Slovakia.
 
(Light-Green) The rest of the European Union (EU).
 
(Dark-gray) The rest of Europe.
 
(Light-gray) The surrounding region.

See also:

National Council of the Slovak Republic, 2018.jpg
© Mosbatho, CC BY 4.0
The National Council building in Bratislava, Slovakia.