Slaviska gudar

I denna artikel listas gudar ur slavisk mytologi, det vill säga slavernas ursprungliga religion, kortfattade beskrivningar av deras funktion och urkundernas upplysningar om dem.

• Perun – åskguden, gudavärldens främste gud ^[1]
• Mat Zemlja eller Moder jord – en kvinnogestalt som personifierar fruktbarheten och den livgivande modern. Jämför med slavernas sedvänja att svära jorden trohet, bikta sig för jorden, kyssa jorden, osv.

Furst Vladimirs pantheon

• Perun – den främste guden, beskyddare av furstar och hirder, även åskguden^[2] Byttes ut mot profeten Elia.
• Chors – personifierar solen
• Dazjbog – solguden, låser in vintern och låser upp våren, bröllopsbeskyddare, stamfader för ryska folket, från furstar till jordbrukare
• Stribog - en gudom som förmodligen förknippas med atmosfären (vinden)
• Simargl eller Semargl - en halvgud med oklar funktion, möjligen en budbärare mellan de himmelska och jordiska världarna
• Mokosj eller Makosj – en kvinnlig gudom, beskyddarinna av spånad och vävning. Byttes ut mot den heliga Paraskeva (eller Pjatnitsa, i betydelsen dagen före helg)

Andra gudar i det forntida Rus

• Volos~Veles – uppfattas ofta som identiska, men enligt urkunderna har de olika funktioner:
  • Volos – ”boskapsguden”, beskyddare av boskapen. Byttes ut mot den helige Blasius
  • Veles – en gud som beskyddar sagoberättare och poesi
• Börd och föderskor – personifierar den nyföddes öde, ”vad som står skrivet vid födseln”
• Svarog – möjligen smedguden
• Svarozjitj – personifierar elden^[a]

Rituella fruktbarhetsväsen och symboler De är inte gudar i direkt mening, utan en ålderdomlig utvecklingfas i kulten av gudarnas döende och återfödelse. De är dockor, fyllda av koncentrerad fruktbarhets- och ymnighetskraft. Efter hedersbetygelser och begråtande slits dockorna sönder, dränks eller bränns upp. Det som återstår sprids över åkrarna eller i fähusen.

• Maslenitsa-docka^[3]
• Jarilo^[4]
• Kostroma^[3]
• Kostrubonka^[3]

Väsen som personifierar högtiderna i folklore

• Koljada
• Maslenitsa
• Kupala

”Gudar” och väsen med litterärt ursprung

• Trojan – ett forntida symboliskt väsen i Igorkvädet. I andra källor räknas det upp tillsammans med övriga gudar. Blev synbarligen lånad till Rus från den sydslaviska folkloretraditionen.
• Dyj – en namnvariant av antikens Zeus i de forntidsryska predikningarna mot hedendomen
• Alkonost, Sirin, Gamajon – mytiska fåglar med ursprung i den forntida ryska litteraturen

De baltiska slavernas gudar

• Svjatovit – Arkonas (Jaromarsburg) främste gud, förknippad med krig och seger.^[5]
• Triglav – sin trakts främste gud, han förknippas med en helig korpsvart häst, hans avgudabild har tre huvuden^[6]

Korenitsas tre gudar^[b]

• Jarovit – krigets och fruktbarhetens gud
• Ruevit – Korenitsas främste gud, krigsguden
• Porevit eller Porenut – en gud med oklara funktioner

Västslavernas årstidsväsen

• Marena (Morena, Marzjana) – vårligt mytologiskt och rituellt väsen, en docka som förkroppsligar döden och vintern och som man dränker, sliter sönder eller bränner

Lägre väsen

• Rarog – mytologisk eldfågel
• Veles – djävul, demon i tjeckiska ordstäv
• Parom (Perun) – åberopas i förbannelser

• Badnjak – mytologiskt rituellt väsen som symboliserar det gamla året. Förkroppsligas genom ett vedträ som bränns under julen.
• Bozjitj – mytologiskt rituellt väsen som symboliserar det nya året. ”Den unge guden” i motsats till ”den gamle guden” Badnjak.
• Vilor – kvinnliga vattenandar, liknande rusalki
• German – årstidsväsen, förknippad med fruktbarhet
• Dabog – mytologiserad figur av ”härskaren på jorden” i motsats till Guden i himlen
• Dodola eller Paparuda – kvinnligt väsen som deltar i ritualer för att framkalla regn. Förknippad med Perun
• Zduchatj – människa eller djur som har förmågan att bekämpa oväder

• Vålnader – människor som inte har dött en naturlig död (drunknade, självspillingar, giftmördade osv)
• Rusalki – vålnaders själar som bor i vattnet
• Mavka – ond ande, rusalka
• Upyr – vålnad, som dödar människor och dricker deras blod^[7]
• Onda andar vid juletid – olika invånare från den andra världen, som tränger in i denna världen under juletid, då porten mellan världarna står öppen
• Bes – ond människofientlig ande
• Varulv – trollkarl och hamnskiftare som tar varggestalt
• Bereginja – väsen med oklara funktioner (möjligen förknippad med växtlighetskulter)^[c]
• Lichoradka – kvinnlig ande som bosätter sig i en människa och framkallar sjukdom
• Eldorm – demon som ser ut som ett eldklot och flyger ner i skorstenen och besöker kvinnor som längtar efter män
• Kikimora – ont kvinnligt väsen
• Polydnitsy – kvinnliga åkerandar som visar sig vid middagstiden (den varmaste tiden mitt på dagen)
• Domovoj – ande som beskyddar huset, husande
• Bannik – bastuandarnas herre
• Dvorovoj – gårdsandarnas herre
• Ovinnik – ladugårdsandarnas herre
• Vodjanoj – vattenandarnas herre
• Lesjij – skogsandarnas herre
• Baba-Jaga

• Igorkvädet
• Nestorskrönikan
• Saxo Grammaticus

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 19 oktober 2013.

• Helmold. Slavjanskaja chronika, 1963
• Mansikka, V.J. Religija vostotjnych slavjan, 2005
• Nestorskrönikan. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. 1998. ISBN 91-7139-307-2 
• Propp, V.J. Russkije agrarnye prazdniki: (Historiska och etnografiska forskningsrön). – M.: Terra, 1995