Slaviska förnamn
Slaviska förnamn härstammar från de slaviska språken och är mest populära i slavisktalande länder såsom Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Polen, Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Belarus och Ukraina.
Ursprung och betydelse
Slaviska namn har ofta ett förkristet eller medeltida ursprung. De är ofta abstrakta och beskriver någons karaktär, uttrycker en önskan om prosperitet eller respekt för familjemedlemmar. I motsats till förnamn från andra kulturer refererar de inte direkt till specifika gudar eller vapen vilket kan ha sin grund i att gudanamn och vapen var tabu i den samslaviska kulturen. Det finns dock undantag, till exempel det polska förnamnet Mieczysław (från polskans "miecz" - svärd), och en grupp av slaviska förnamn där ordet "Bog" eller "Boh" (Gud) ingår. Ett exempel på ett sådant namn är Bogdan som kommer från orden "Gud" och "rik".
Exempel på slaviska förnamn
Feminina motsvarigheter slutar vanligtvis i vokalen-a (till exempel Bogusław - Bogusława)
| Prefix eller suffix | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|
| bog, boh, boż | Gud, rik, öde | Bogna, Bogdan, Bohumil, Bogusław, Bożena |
| bor | kamp, krigare, den som kämpar | Borisław, Velibor, Ratibor, Sambor |
| bron, bran | försvare, försvara, skydda | Bronisław, Branimir, Barnim |
| ciech, tech, tješ | lycka, lycklig | Wojciech, Sieciech, Božetech, Tješimir |
| cze, cti, ča, če | ära | Czesław, Ctibor |
| dan, dar | gåva, får | Božidar, Damir, Slobodan |
| dobro | bra, godhet | Dobrogost, Dobroslav, Dobrawa, Dobromil |
| dom | hem | Domasław, Domoľub, Domamir |
| drag, droh, droh | dyrbar, älskad | Predrag, Dragutin, Dragan, Dragoslav, Drogomysł |
| gnev, hnev, gniew | ilska, arg | Zbigniew, Gniewomir, Spytihněv |
| gost | gäst | Radogost, Dobrogost, Gostomysl |
| jar | stark, svår | Jaromir, Jaroslav, Jaropolk, Jarmila |
| lub, ljub, l'ub | älskad, kärlek | Ljubomir, Luboš, Ljubow, Slavoljub |
| lud, ljud | människor | Ludmila, Ludomir, Ludziwoj, Ludwig, Ludovik |
| mil, mił | kär, älskad | Milena, Miloš, Ludmila, Jarmila |
| mir, měr, mierz | fred, värld, prestige | Vladimir, Jaromir, Sławomir, Ljubomir, Kazimierz, Miroslav |
| mysl, mysł | tro | Premysl, Gostomysl, Przemysław |
| polk, pluk, pełk | regemente | Svätopluk, Jaropolk, Jaropełk |
| rad | glad, glädje | Radomir, Radosław, Radmila, Milorad |
| slav, sław | ära, slavisk | Stanislaw, Radoslav, Bronisław, Władysław, Bolesław, Tomislav, Zdzisław |
| svjat, svet, svät | stark, helig, ljus | Svyatoslaw, Svätopluk, Swetlana |
| vjače, wence, vac, więce | mer, grand | Václav, Vjatjeslav, Wiesław |
| vlad, volod, wład | härskare, den som härskar | Vladimir, Władysław, Vsevolod, Rogwolod |
| voj, woj | kämpare, krigare, krig | Wojciech, Vojislav, Sędziwoj, Milivoje |
Referenser
Fotnoter
Litteratur
- A.Cieślikowa (red.) Słownik etymologiczno-motywacyjny staropolskich nazw osobowych t.1, Kraków 2000, ISBN 83-87623-23-7
- A.Cieślikowa Derywacja paradygmatyczna w staropolskiej antroponimii, Kraków 1991, ISBN 83-900261-7-1
- A. Brückner Słownik etymologiczny języka polskiego, Warszawa 1985
- M. Malec Imię w polskiej antroponimii i kulturze, Kraków 2001, ISBN 83-87623-27-X
- M. Malec, Obraz rodziny w słowiańskich imionach złożonych, [w:] Rozprawy slawistyczne nr 16, * Słowiańskie composita antroponimiczne, Lublin 2000
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Map of Slavic languages in Europe in English (inexact).