Slaveri i Abbasidkalifatet
Slaveri spelade en stor samhällsmässig, social och ekonomisk roll i Abbasidkalifatet, som omfattade större delen av Mellanöstern mellan 750 och 1258.
Medan slaveri hade existerat även i dess föregångare Umayyadkalifatet (661-750), övergick slavhandeln från att präglas av en handel med krigsfångar till att bli en utpräglat kommersiell internationell storhandel i industriell skala, med etablerade och permanenta slavhandelsleder som skulle komma att bestå i sekel framöver. Den slavmarknad som utvecklades i riket utifrån islamisk lag kom också att prägla slaveriets praktiker i efterföljande muslimska riken.
Bakgrund
Umayyadkalifatet hade främst använt krigsfångar och slavar mottagna genom beskattning. Under Abbasidkalifatet etablerades även en kommersiell slavhandel i stor skala och med privata entreprenörer.[1]
Slavhandel
Enligt islamisk lag kunde muslimer inte förslava muslimer. Däremot tillät islamisk lag att icke-muslimer gjordes till slavar. Slavar införskaffades därför från icke-muslimskt territorium, och religiösa gränsland förvandlades till källor för slavhandel. Detta var fallet i både Al-Andalus i väster, Bukhara i Centralasien i öster, och Sahara i Afrika i söder.
Slavhandel från Afrika
Under 800-talet exporterades slavar från Afrika med dhow över Röda havet till Jeddah och vidare till Mecka och Medina. Transporten skedde med karavan över öknen till Bagdad, eller genom den indiskoceanska slavhandeln från Östafrika och via Persiska viken till Basra.[2]
Slavar exporterades från Östafrika till Muskat och till Ras al-Khaimah, Dubai, Bandar Abbas, Bushehr och Basra vid Persiska viken.[3]
Europeiska slavar
En slavrutt var Volgas handelsrutt, som transporterade vita europeiska slavar som såldes av vikingarna till araberna i Ryssland och sedan transporterades via slavhandeln i Bukhara över Iran till Bagdad.
Turkiska slavar
En av de större källorna för slavar var de icke-muslimska turkiska folken i Centralasien. Dessa tillfångatogs i Centralasien och såldes till Abbasidkalifatet via slavhandeln i Bukhara över Iran till Bagdad. Turkiska män var särskilt populära i Mellanöstern som slavsoldater, en kategori slavar som krävde ständig import från 800-talet och flera sekel framåt.
Slavmarknad
Hundratusentals, kanske miljontals afrikaner, berber, turkar och européer (saqaliba) importerades som slavar till Abbasidkalifatet, och samtida författare uppskattade att det i slutet av 800-talet fanns 300 000 slavar i Irak.[1]
De svåra förhållandena gjorde att ett stort uppror bröt ut, Zanjupproret. Det varade i fjorton år, från 869 till 883.
Kvinnliga slavar
I enlighet med den vanliga seden i muslimska länder, användes kvinnliga slavar som hushållstjänare (odalisker) eller som haremskonkubiner (sexslavar) efter exempel från abbasidernas harem.
De kungliga Haremen var mycket stora och kunde omfatta tusentals slavar: kalifen Al-Mutawakkil (d. 861) uppges ha ägt 4000 konkubiner, Al-Muqtadir (d. 932) 11000 eunucker, medan kalifen Al-Mansur gavs 100 slavflickor ("jungfrur") i gåva samma dag hans hustru Arwa avled.[4]
Manliga slavar
Manliga slavar användes inom jordbruket, i produktionen av salt och socker, i sidenindustrin och i återvinningen av land från träskmarkerna. Från början av 800-talet användes även slavsoldater, främst turkar.[1] Runt 15 000 slavar uppskattas ha varit verksamma bara i trakten kring slavcentrumet Basra, där de utgjorde en fjärdedel av arbetskraften.[1]
Eunucker var mycket populära; eftersom de inte kunde få egna barn betraktades de som lojala, och de användes som haremsvakter, administratörer, hovmästare för privata hushåll och som vakter vid moskéer och heliga platser.[3]
Manliga slavar hölls i arbetsläger och tilläts inte gifta sig eller skaffa barn.[1] De osunda förhållandena, särskilt i träskmarkerna kring Basra, gjorde att slavarna ofta behövde ersättas, eftersom de dels inte fick skaffa barn, och dels ofta dog i malaria.[1]
Se även
- Slaveri i Irak
- Slaveri i Umayyadkalifatet
Referenser
- [1] Patterson, O. (1985). Slavery and Social Death. Storbritannien: Harvard University Press.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Bavel, B. (2019). The Invisible Hand? How Market Economies Have Emerged and Declined Since AD 500. Storbritannien: OUP Oxford. p. 69-70
- ^ Black, J. (2015). The Atlantic Slave Trade in World History. USA: Taylor & Francis. s. 14
- ^ [a b] Hazell, A. (2011). The Last Slave Market: Dr John Kirk and the Struggle to End the East African Slave Trade. Storbritannien: Little, Brown Book Group.
- ^ Taef El-Azhari, E. (2019). Queens, Eunuchs and Concubines in Islamic History, 661-1257. Storbritannien: Edinburgh University Press. p. 57-75
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Popik, Licens: CC BY-SA 4.0
Lokalizacja Grodów Czerwieńskich na mapie szlaków handlowych w VIII-XI wiekach. Szlak "od Waregów do Greków" zaznaczono na fioletowo (odnoga grecka) oraz na czerwono (odnoga saraceńska). Pozostałe szlaki na pomarańczowo.
Författare/Upphovsman: Homo sapiens History, Licens: CC BY-SA 4.0
Gold dinar of Abbasid caliph al-Mustanjid, AH 555–566/AD 1160–1170, Madinat al-Salam (Baghdad) mint in 557, (wgt. 2.25 g) citing only the caliph al-Mustanjid
Författare/Upphovsman: Hervé Cozanet, Licens: CC BY-SA 3.0
An indian traditional boat in northeastern wind. The Bay of Bombay in the background.
.jpg)
Författare/Upphovsman: Ro4444, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of the central Abbasid caliphate during the rebellion of the Zanj, from 869 to 883 A.D. All settlements on this map are listed by al-Tabari in his History of the Prophets and Kings, trans. "The History of al-Tabari," volumes 35 through 37. The location of cities and towns that no longer exist were determined using the maps of Le Strange and Popovic in their respective works.
Background topography taken from DEMIS Mapserver, which are public domain.
Works Cited:
- Le Strange, Guy. The Lands of the Eastern Caliphate: Mesopotamia, Persia, and Central Asia, from the Moslem conquest to the time of Timur. Cambridge: Cambridge University Press, 1905.
- Popovic, Alexandre. The Revolt of African Slaves in Iraq, in the 3rd/9th Century. Trans. Léon King. Princeton: Markus Wiener Publishers, 1999. ISBN 1-55876-162-4
- Al-Tabari, Abu Ja'far Muhammad ibn Jarir. The History of al-Tabari, Volume XXXV: The Crisis of the 'Abbasid Caliphate. By al-Tabari. Ed. Ehsan Yar-Shater. Albany, NY: State University of New York Press, 1985. ISBN 0-87395-883-7
- -------The History of al-Tabari, Volume XXXVI: The Revolt of the Zanj. Trans. David Waines. Ed. Ehsan Yar-Shater. Albany, NY: State University of New York Press, 1992. ISBN 0-7914-0764-0
- -------The History of al-Tabari, Volume XXXVII: The 'Abbasid Recovery. Trans. Philip M. Fields. Ed. Ehsan Yar-Shater. Albany, NY: State University of New York Press, 1985. ISBN 0-88706-054-4
Författare/Upphovsman: Ahmad Barakizadeh, Licens: CC BY-SA 4.0
Zanj Rebellion / Thawrat al-Zanj / صاحِب الزَنْج / Sahib al- Zanj; an sculpture by Ahmad Barakizadeh (2005)