Slaget vid Szigetvár

Slaget vid Szigetvár
Del av Osmansk-habsburgska krigen
och Osmanska krigen i Europa
Johann Peter Krafft 005.jpg
Johann Peter Krafft: Nikola Šubić Zrinskis anfall från fortet i Szigetvár (1825).
Ägde rum6 augusti 1566 – 8 september 1566
PlatsSzigetvár, Baranja, Ungern, Habsburgska monarkin
ResultatOsmansk pyrrhusseger[1][2][Not 1]
Stridande
Habsburgska monarkin Habsburgska monarkin
Coat of Arms of Hungary.svg Kungariket Ungern
CoA of the Kingdom of Croatia.svg Kungariket Kroatien		Osmanska riket Osmanska riket
Moldova
Befälhavare och ledare
Nikola Šubić Zrinski†Süleyman I†
Sokollu Mehmed Pasha
Styrka
2 300[3]–3 000[4] kroater och ungrare[5][Not 2]
  • 600 arbetsföra män i slutet av belägringen[6]
100 000[7]–300 000[8][Not 3]
  • 80 000 osmaner
  • 12 000–15 000 tatarer
  • 7 000 moldavier
Förluster
Stora;
  • Nicholas Zrinsky dog i sista striden.
  • Nästan hela garnisonen utplånas. 2 300-3 000 dödade i strid.
Stora;
  • Süleyman dog under belägringen av naturliga orsaker.
  • 20 000[4]–30 000[9][10] dödade, varav en del dog av sjukdom.

Slaget om Szigetvár var en belägring av ett fort i Szigetvár, Ungern, som pågick mellan den 6 augusti och den 8 september 1566. Habsburgska monarkin, Ungern, Kroatien samt Moldova var allierade till en stor armé under ledning av kroaten Nikola Šubić Zrinski. Dessa hade i uppgift att försvara sin makt mot en osmansk armé under befäl av den gamle men erfarne sultanen Süleyman I.

Se även

Fotnoter

  1. ^ Även om turkarna vann slaget kan resultatet ses som en "pyrrhusseger" på grund av en stora turkiska förluster och Süleymans död. Dessutom försenade striden den osmanska frammarschen mot Wien samma år och avbröt den osmanska expansionen i Europa.
  2. ^ Majoriteten av försvararna var etniska kroater, vilket tydligt anges i den enda förstahandrapporten kring belägringen, skriven i Podsjedanje i osvojenje Sigeta av Franjo (Ferenc) Črnko, Zrinskys kammarherre, och en av de överlevande soldaterna från striden. Senare verk Vazetje Sigeta grada (1573) av Brne Karnarutić, Szigeti veszedelem (1647) av Nicholas VII Zrinsky och Opsida Sigecka (1647) av Peter Zrinsky, bevisar också att kroater var i majoritet bland försvararna.
  3. ^ Antalet 300 000 osmaner nämns av vissa krönikörer, förmodligen överskattat. Det finns en viss tendens av vissa historiker att överdriva dessa siffror för att överskatta de underlägsna försvararnas mod i Szigetvár. Trots att Süleyman den 1 maj 1566 lämnade Istanbul i spetsen för en av de största arméerna han någonsin befallt, var antalet på hans styrkor troligen närmare 100 000 än 300 000.

Referenser

  1. ^ Kohn, George C. (2006) (på engelska). Dictionary of wars. Infobase Publishing. sid. 47. ISBN 9780816065776 
  2. ^ Lázár and Tezla, István and Albert (1999) (på engelska). Illustrated history of Hungary. Corvina. sid. 70. ISBN 9789631348873 
  3. ^ Hughes, Timothy. ”Item 548456” (på engelska). Rare & Early Newspapers. http://www.rarenewspapers.com/view/548456. Läst 1 december 2009. 
  4. ^ [a b] Lieber, Francis (1845) (på engelska). Encyclopædia Americana: A popular dictionary of arts, sciences, literature, history, politics, and biography. "13". Philadelphia: Columbia University Library. sid. 345 
  5. ^ Wheatcroft, Andrew (2009) (på engelska). The Enemy at the Gate: Habsburgs, Ottomans, and the Battle for Europe. Basic Books. sid. 59-60. ISBN 9780465013746 
  6. ^ Turnbull, Stephen R (2003) (på engelska). The Ottoman Empire, 1326–1699. New York (USA): Osprey Publishing Ltd. sid. 57. ISBN 0-415-96913-1 
  7. ^ Shelton, Edward (1867) (på engelska). The book of battles: or, Daring deeds by land and sea. London: Houlston and Wright. sid. 82-83. http://books.google.com/books?id=S7oBAAAAQAAJ 
  8. ^ Elliott, John Huxtable (2000) (på engelska). Europe divided, 1559–1598. Wiley-Blackwell. sid. 117. ISBN 9780631217800 
  9. ^ Tait, William (1853) (på engelska). Tait's Edinburgh magazine. "20". Edinburgh: Sutherland and Knox. sid. 679 
  10. ^ Coppée, Henry (1864) (på engelska). The United States service magazine. "2". New York: C. B. Richardson. sid. 562-565 

Media som används på denna webbplats

Banner of the Holy Roman Emperor (after 1400).svg
Författare/Upphovsman: David Liuzzo, eagle by N3MO (re-uploaded by Dragovit), Licens: CC BY-SA 3.0
Banner of the Holy Roman Empire, double headed eagle without haloes (1400-1806)
CoA of the Kingdom of Croatia.svg
Coat of Arms of the Kingdom of Croatia (unofficial)
Flag of Moldavia.svg
Contemporary reconstruction. Flag of Moldavia in the 15th-16th centuries. Made after: Seal of en:Alexandru cel Bun (1400-1432) from the National Museum of History of Romania. [1], Image:AlexandruCelBunSeal.png, Image:StefanCelMareSeal.png. The first information regarding the color of the Moldavian flag (including elements) comes from a book of documents published in Krakow in 1533: The grand flag had a red field on which was nicely painted with gold the coat of arms of Moldavia (banderim magnum sericeum, coloris rubri, in quo arma terrae Moldaviae pulhre auro depicta erant).
Johann Peter Krafft 005.jpg
Nikola Šubić Zrinski's Charge from the Fortress of Szigetvár
Oil on canvas, 455 x 645 cm

The scene is the sortie of Count Nikola Šubić Zrinski, Ban (Viceroy) of Croatia, and his men, the heroic defenders of the castle of Szigetvár, against the besieging Turks in 1566, in which Zrinski lost his life. The painting had been commissioned by the Vienna court, and currently held at the Hungarian National Gallery in Budapest.