Slaget vid Stresow

Slaget vid Stresow
Del av stora nordiska kriget

Landstigningen på Rügen och stridsplanen
Ägde rum8 november 1715 (g.s.)
9 november 1715 (s.s.)
16 november 1715 (n.s.)
PlatsStresow, Svenska Pommern (dagens Putbus, Tyskland)
ResultatKoalitionsseger
Stridande
Sverige SverigeKungariket Preussen Preussen
Danmark Danmark
Kurfurstendömet Sachsen Sachsen
Befälhavare och ledare
Sverige Karl XIIKungariket Preussen Leopold I av Anhalt-Dessau
Styrka
750 fotsoldater[1]
2 200 ryttare[1]
8 kanoner[1]		19 500 fotsoldater[2]
3 500 ryttare[2]
26 kanoner[2]
Antal landstigna:
15 000 man[1]
Förluster
400 döda[1]
100 skadade[2]		180 döda och skadade[2]

Slaget vid Stresow, även känt som Landstigningen vid Gross Stresow, ägde rum den 9 november 1715 (enligt den svenska kalendern; 8 november enligt den julianska och 16 november enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget när danska, sachsiska och preussiska trupper landsteg nära fiskebyn Gross Stresow på sydkusten av ön Rügen i Svenska Pommern. Landstigningen följdes av ett kavalleriangrepp från öns svenska försvar, under befäl av kung Karl XII, som trots dess brist på trupper valde att attackera det befästa lägret. Svenskarna lyckades komma förbi de spanska ryttarna och gjorde en genombrytning, men blev snabbt tillbakaslagna och drog sig tillbaka efter svåra förluster.[3]

Cirka 500 svenskar var antingen döda eller sårade och samtliga kanoner blev erövrade.[1][2] De allierade förlusterna (döda eller sårade) blev 93 danskar, 36 sachsare och 49 preussare. Det här var sannolikt det första kända fältslaget med Karl XII som befälhavare där han förlorade. Med landstigningen säkrad fortsatte koalitionstrupperna att bekämpa de sista kvarvarande svenskarna på Rügen, och när ön blev slutligen ockuperat anslöt sig koalitionstrupperna med belägringstrupperna vid Stralsund.[2]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Larsson, Olle (ed) (2009). Stormaktens sista krig. Historiska Media. sid. 270. ISBN 978-91-85873-59-3 
  2. ^ [a b c d e f g] Curt Jany: Geschichte der Preußischen Armee (på tyska) - Volym 15. Jahrhundert bis 1914, Band. 1, Biblio Verlag, sid. 640.
  3. ^ Knut Lundblad: Geschichte Karl des Zwölften, Königs von Schweden (på tyska), Band. 2, Hamburg 1840, sid. 447.

Externa länkar

Karl XII
Stora livshändelser
Fälttåg
Krigsutbrottet
Polska fälttåget
Ryska fälttåget
Pommern
Norska fälttågen
Eftermäle
Relaterat

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Landung auf Rügen-1715.jpg
Accurater Entwurff Der Landung und Descente Auf die Jnsul Rügen, Wie solche unter Anführung Sr. Hochfürstl. Durchl. zu Anhalt Dessau, und Bedeckung des Herrn Admiral Seestedt den 15. und 16. Novembr. 1715. geschehen ist. Seltene Schilderung der Einnahme Rügens durch die Dänen und ihre Alliierten im Großen Nordischen Krieg, mit französischem und deutschem Text. Die Karte veranschaulicht die Kämpfe im nördlichen Teil des Rügener Boddens zwischen Putbus und Klein Stresow mit der vorgelagerten Insel Vilm.
Sweden-Flag-1562.svg
Swallow-tailed flag used between the reign of Gustav I of Sweden until c. 1650, when it was succeeded by a triple-tailed flag.