Slaget vid Hova
Slaget vid Hova | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Minnesmärke över slaget vid Hova, rest 1975 | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Valdemar Birgersson, kung av Sverige | Valdemars bröder Hertig Magnus och hertig Erik | ||||||
Styrka | |||||||
Valdemars bondehär | upprorshär med 700 tyska och danska ryttare | ||||||
Förluster | |||||||
Större delen av kung Valdemars bondehär | Okänt |
Folkungatiden Sveriges historia 1250-1389 |
---|
Föregås av Förhistorien Valdemar Birgersson 1250-1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Birger Magnusson 1290–1318 Magnus Eriksson 1319-1364 Albrekt av Mecklenburg 1364–1389
Redigera |
Slaget vid Hova var en strid vid Hova i Tiveden 14 juni 1275, där en bondehär under ledning av kung Valdemar Birgersson besegrades av dennes bröder hertig Magnus, senare Magnus Ladulås, och Erik med tillnamnet "Allsintet".
Sedan Magnus och Erik sagt upp tro och lydnad till sin bror Valdemar, värvades en upprorshär i Danmark, enligt Erikskrönikan bestående av 700 tyska och danska ryttare.[1] Hertig Magnus trupper marscherade därefter norrut genom Västergötland, samtidigt som kung Valdemars bondehär marscherade söderut mot Tiveden för att slå ner upproret. Sedan Magnus fått rapporter om att större delen av Valdemars bondehär slagit läger vid Hova, samtidigt som kungens bästa krigare fanns en bit därifrån vid Ramundeboda, fick de danska och tyska ryttarna order om att anfalla bönderna. De få överlevande bland Valdemars bönder tvingades slutligen att fly ut i mossar och kärr.[2] Enligt den inte helt pålitliga Erikskrönikan försov sig Valdemar i Ramundeboda medan striden pågick.[1]
Segern i slaget medförde att Magnus övertog den svenska kronan och att Valdemar flydde till Norge.
Referenser
Noter
Tryckta källor
Media som används på denna webbplats
Riddarmonumentet i Hova i Västergötland i Sverige. Citat av texten vid monumentet: "Midsommartiden anno 1275 stod slaget vid Hova mellan bröderna - Konung Valdemar och Hertig Magnus. Segrare blev Magnus som därmed blev konung över Sverige. Hans minne lever såsom Ladulås. Minnesmärket invigt 700 år senare av Konung Carl XVI Gustaf 1975." På baksidan av monumentet finns Carl XVI Gustafs namnteckning och invigningsdatumet 13 maj 1975.