Slaget vid Dunbar (1650)

Slaget vid Dunbar Del av Skottland i trekungakrigen Cromwell at Dunbar av Andrew Carrick Gow. Ägde rum 3 september 1650 Plats Dunbar, Skottland Stridande Skotska covenanters Engelska parlamentariker Befälhavare och ledare David Leslie Oliver Cromwell Styrka 2 500 kavalleri[1] 9 500 infanteri[1] 9 kanoner 3 500 kavalleri[2] 7 500 infanteri[2] Förluster 800[3]-3 000[3] döda 6 000[3]-10 000[3] tillfångatagna 20 döda 58 skadade Tredje engelska inbördeskriget Dunbar – Inverkeithing – Warrington Bridge – Wigan Lane – Worcester - Severn

Skottland i trekungakrigen Tippermuir – Aberdeen – Inverlochy – Auldearn – Carlisle – Alford – Kilsyth – Philiphaugh – Rhunahaorine Moss – Dunaverty – Mauchline Muir – Preston – Stirling – Inverness – Carbisdale – Dunbar – Inverkeithing – Worcester – Rojalistiska uppgång 1651 till 1654 – Tullich – Dalnaspidal

Slaget vid Dunbar var ett slag som utkämpades den 3 september 1650 under tredje engelska inbördeskriget.

Den engelska parlamentariska styrkor under Oliver Cromwell besegrade en skotsk armé under befäl av David Leslie som var lojal mot kung Karl II, som hade blivit proklamerad kung av Skottland den 5 februari 1649. Slaget vanns stort av Oliver Cromwell. Skottarna beräknas ha haft 3000 döda, medan engelsmännen inte hade en enda.^[3]