Slaget vid Aachen

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Slaget vid Aachen
Del av västfronten under andra världskriget

Amerikansk kulsprutbesättning i aktion mot tyska försvarare på gatorna i Aachen den 15 oktober 1944.
Ägde rum2–21 oktober 1944
PlatsAachen, Tyskland
ResultatAmerikansk seger
Stridande
USA USANazityskland Tyskland
Befälhavare och ledare
USA Leland Hobbs
USA Clarence R. Huebner
USA Courtney Hodges		Nazityskland Gerhard Wilck
Styrka
OkäntUppskat. 44 000
Förluster
Uppskat. 5 000Uppskat. 5 000
5 600 tillfångatagna

Slaget vid Aachen var ett slag under andra världskriget som utkämpades runt staden Aachen i Tyskland 2-21 oktober 1944 mellan amerikanska och tyska trupper. I september 1944 retirerade Wehrmacht till Tyskland efter att man hade besegrats av de allierade i Frankrike. Redan den 14 september 1944 hade de amerikanska enheterna tagit sig i södra distriktet Kornelimünster, utan att det kom till stor förstörelse. [1]

I Frankrike förlorade Wehrmacht 25 av de 74 divisioner som var stationerade där. Efter tillbakadragandet till Siegfriedlinjen så kunde tyskarna delvis bygga upp sina styrkor igen. De lyckades mönstra cirka 230 000 soldater (de flesta av dessa var dock inte så välutbildade eller väl beväpnade). I september inleddes de första striderna kring Aachen och dess befälhavare erbjöd sig att överlämna staden till de framryckande amerikanerna. Hans planer upptäcktes dock av SS och han arresterades och en ny befälhavare, Gerhard Wilck, utsågs.

De amerikanska befälhavarna beslutade sig för att först helt omringa Aachen innan man invaderade staden. Stadens försvar bestod av den tyska 81:a kåren, som inkluderade fyra infanteridivisioner och två undertaliga stridsvagnsförband. Under slagets gång fick det tyska försvaret förstärkningar på 24 000 soldater. Även om de var färre än de amerikanska styrkorna kunde försvararna förlita sig på dussintals betongbunkrar och befästningar placerade runt om i staden.

Den 30:e infanteridivisionens offensiv inleddes den 2 oktober men blev omedelbart stoppad av det tyska försvaret. Luft- och artilleribeskjutningen före attacken hade inte gjort några större skador på de tyska försvarspositionerna och divisionens attack mot de tyska positioner i norr stannade upp. Den 1:a infanteridivisionen inledde sitt anfall den 8 oktober och lyckades uppnå sina primära mål inom 48 timmar, men ytterligare framsteg försvårades kraftigt genom kontinuerliga tyska motanfall. Under tiden avancerade den 30:e infanteridivisionen långsamt. Den 12 oktober hade det ännu inte etablerats någon kontakt mellan de båda amerikanska infanteridivisionerna varför en inringning av staden ej kunde genomföras. Den 1:a infanteridivisionen väntade dock inte längre och förberedde därför en direkt attack på staden innan inringningen var fullständig. Striden om själva staden stod från den 13 till den 21 oktober och resulterade i stora förluster. Efter hårt motstånd gav dock den tyske generalen Wilcke så småningom upp staden till de amerikanska trupperna den 21 oktober. Mellan den 2 och den 21 oktober hade de amerikanska och tyska styrkorna förlorat cirka 5 000 man var i slaget om Aachen och cirka 5 600 tyskar hade tagits som krigsfångar.

Bildgalleri

  • Förstörda tyska StrV
    (c) Bundesarchiv, Bild 101I-494-3376-08A / Zwirner / CC-BY-SA 3.0

    Förstörda tyska StrV

  • Walter Model
    (c) Bundesarchiv, Bild 183-1992-0617-506 / Scheerer (e) / CC-BY-SA 3.0

    Walter Model

  • Flak-Geschütz
    (c) Bundesarchiv, Bild 101I-496-3491-36 / Röder / CC-BY-SA 3.0

    Flak-Geschütz

  • Krigsfångar

    Krigsfångar

Referenser

  1. ^ Paul Fabianek (2012): Folgen der Säkularisierung für die Klöster im Rheinland - Am Beispiel der Klöster Schwarzenbroich und Kornelimünster. på tyska, Förlag BoD, ISBN 978-3-8482-1795-3

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Flag of the United States (1912-1959).svg
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
Flag of Germany (1935–1945).svg
National flag and merchant ensign of Germany from 1935 to 1945.
GI machine gun crew in Aachen (Correct orientation).jpg
A GI machine gun crew (2d Battalion, 26th Infantry) with a M1919 Browning against the Nazi Wehrmacht in the streets of Aachen, Germany.
Flag of the German Reich (1935–1945).svg
National flag and merchant ensign of Germany from 1935 to 1945.
Bundesarchiv Bild 183-1992-0617-506, Walter Model im Kübelwagen.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-1992-0617-506 / Scheerer (e) / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Scherl:

Raum Aachen, 9.10.1944

Generalfeldmarschall Model besucht den vorgeschobenen Gef.Std. der in und um Aachen eingesetzten 246. Volksgrenadier-Division. Die Aufnahmen zeigen den Feldmarschall mit dem Div.Kdr., Oberst Wilk vor dem in einem Westwallbunker untergebrachten Gef.Std. (kurz vorher ein Volltreffer darauf) und mit dem I/A der Division.
Bundesarchiv Bild 101I-496-3491-36, Frankreich, Flak-Geschütz.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 101I-496-3491-36 / Röder / CC-BY-SA 3.0
Bundesarchiv Bild 101I-494-3376-08A, Villers-Bocage, zerstörte Panzer IV und VI.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 101I-494-3376-08A / Zwirner / CC-BY-SA 3.0
Kriegsgefangene in Aachen (1944).jpg
Prisoners of war. Original Title: "The endless procession of German prisoners captured with the fall of Aachen marching through the ruined city streets to captivity.", 10/1944 Picture taken from the Hohenzollern square looking to the Joseph von Görres street, down to the nowadays Europe square.