Slåtterfibbla

Slåtterfibbla Status i Sverige: Nära hotad[1] Status i Finland: Livskraftig[2]
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 547 1 Bladrosett och stängelbas 2 Blomställning med tre korgar:   — i knopp, i blom och i fruktmognad 3 Frukt av kortare slaget, förstoring × 3 4 Frukt av längsta slaget med avfallen   pensel, förstoring × 3
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen Asterales
Familj	Korgblommiga växter Asteraceae
Släkte	Rosettfibblor Hypochaeris
Art	Slåtterfibbla H. maculata
Vetenskapligt namn
§ Hypochaeris maculata
Auktor	L. 1753
Synonymer
Achyrophorus alpicolus Schur, 1866 Achyrophorus apargioides Schur, 1859 Achyrophorus maculatus (L.) Scop., 1772 Hypochaeris carpatica Pax, 1895 Hypochoeris maculata L., 1753 Hypochaeris pyrenaea Sennen, 1927 Hypochaeris uniflora Hoffm., 1795, non Vill., 1779 Hypochaeris tyrolensis Schiw. ex DC., 1838, nom. inval. Porcellites maculatus (L.) Cass., 1826 Trommsdorffia maculata (L.) Bernh., 1800

Slåtterfibbla (Hypochaeris maculata) är en korgblommig växt.

Slåtterfibbla är lätt igenkänd på sin platta, till marken tryckta rosett av breda, inte flikiga, ofta rödfläckiga blad och 20 – 100 cm hög, kraftig, ofta grenad stängel, vanligen med en enda, maskroslik blomkorg, som är 4 – 5 cm i diameter.

Har pålrot.

Bladen är oregelbundet, grunt naggiga, 8 – 13 cm långa, 4 – 6 cm breda.

Blomningstiden är i Sverige juni – augusti. I Centraleuropa kan blomningen börja redan i maj.

Pistillen har två märken. Kronbladen avslutas med 5 små taggar.

Frukten är 10 – 17 mm lång.

Kromosomtalet är 2n = 10.

• Hypochaeris maculata subsp. maculata
• Hypochaeris maculata subsp. pelivanovicii (Velen.) Hayek, 1931
  Förekommer i Albanien, Bosnien, Bulgarien, Hercegowina, Nordmakedonien, Montenegro och Serbien.
  • Synonym: Hypochaeris pelivanovicii Velen., 1891
• Hypochaeris maculata subsp. uniflora (Vill.) Bonnier & Layens (1894)
  • Synonym: Hypochaeris uniflora Vill., 1779
  • Synonym: Hypochaeris uniflora Kuntze, 1898

Slåtterfibbla är allmän i stora delar av centrala Europa, och utbredningen sträcker sig långt österut i tempererade delar i Asien; högst 1 500 m ö h.

Saknas på Irland, söder om Pyrenéerna och i stora delar av Italien.

I Sverige finns den från Skåne och norrut till Jämtland. I Norge från söder och norrut till Trondheim-trakten; i högfjällen upp till 1 200 m ö h. I Finland finns slåttergubbe i den södra halvan av landet.

Torra ängar och hagmark samt på öppna ställen i gles skog. Ogillar kvävehaltiga jordar, men gynnas av kalkhalt.

Rosettbladen kan användas som mat, ungefär som grönkål.

• Släktnamnet Hypochaeris kommer av grekiska hypo = under + chareis = gris med syftning på att grisar sades tycka om att äta slåtterblommans rötter.
• Artepitetet maculata betyder fläckig, vilket avser de ofta fläckiga bladen. Det kan härledas från latin macula = fläck.
• Benämningen slåtterfibbla kommer av att enligt gammal bondepraxis blomningen av slåtterfibbla angav lämplig tid för slåtter. Nu för tiden sker gärna slåttern före blomningen, ty näringsvärdet anses högre då.

Slåttergubbe, Arnica montana, har stundom kallats slåtterfibbla, som i någon mån likna slåtterfibbla.

Ibland har slåtterfibbla felaktigt kallats slåtterblomma eller slåtterblomster, men det är en annan art, Parnassia palustris L., som i detta fall på intet sätt liknar slåtterfibbla.

Observera de till förväxling nära lika stavningarna av det vetenskapliga namnet Hypochaeris maculata L. och synonymen Hypochoeris maculata L..

Språkligt lustigt är det att slåtterfibbla på flera främmande språk förknippats med djur. Sålunda:

• Norska flekkgrisøyre, fläckigt grisöra
• Finska häränsilmä (oxöga) och harjuhärenslimä (ås-oxöga).
• Engelska spotted cat's-ear, fläckigt kattöra

• 
  En delvis utslagen knopp
• 
  Blomma sedd från sidan
• 
• 
  Bladrosett

• Wikimedia Commons har media som rör Slåtterfibbla.
  Bilder & media
• Den virtuella floran - Slåtterfibbla