Bunker
- För andra betydelser, se Bunker (olika betydelser).
En bunker är ett starkt, täckt stridsvärn[1] av jord eller betong[2] och en mindre befästning som i stridsverksamhet skall underlätta eldgivning, observation eller stridsledning. Stridsvärn är den korrekta svenska benämningen, men vanligtvis heter anläggningen ofta bunker.
På svenska är bunker ett vidare begrepp, som dels omfattar täckta stridsvärn men även skyddsrum och större försvarsanläggningar som ubåtsbunkrar.[3]
Stridsvärn är ett samlingsbegrepp och anläggningarna har olika benämning beroende på vad de skall skydda, till exempel pjäsvärn för artilleripjäser. Från och med sent 1800-tal kommer betong och järn in som byggnadsmaterial. Stridsvärnet, eller bunkern, är således en sen form av stridsvärn och kan vara anpassade för till exempel observationer eller artilleripjäser.
Så beskrivs en bunker i boken ”Från borg till bunker” från Riksantikvarieämbetet 1993: "En bunker, eller värn som de också kallas, är alltså ett stridsvärn uppfört i armerad betong och tekniskt anpassad för sin uppgift. Så har till exempel ett kanonvärn en större embrassyr (skottglugg), än ett kulsprutevärn. Ett kulsprutevärn har oftast mer än en embrassyr. Ett observationsvärn har smala siktspringor genom vilka observationen kan ske. Ett luftvärnsvärn har skyddet i sida, och är helt öppet uppåt."
Bland de svenska militära värnen, eller bunkrarna, kan följande grundmodeller urskiljas:
- Kulsprutevärn
- Pansarvärnskanonvärn
- Kanonvärn
- Observationsvärn
- Minstationer
- Kustartillerivärn
Värn som inte är täckta kan vara skyttevärn, luftvärnsställning och granatkastarställning.
Utöver dessa, mer eller mindre standardiserade värn och anläggningar finns en uppsjö av ”skräddarsydda” konstruktioner. Ledningsplatser, förrådsanläggningar, minstationer, mätstationer och stadsvärn. Svenska värn, eller stridsvärn, det som utomlands ofta kallas bunker, är små i jämförelse med sina europeiska ”kollegor”. Värnen, eller forten, i till exempel Maginotlinjen och Atlantvallen var jättelika anläggningar. Även de enskilda bunkrarna var mycket stora i förhållande till ett svenskt kulsprutevärn.
Ordet "bunker", i denna betydelse, är belagt i svenska språket sedan 1941 och kommer från engelskan där ordet har samma betydelse.[2]
Galleri
Bunker från andra världskriget, Brucebo, Gotland.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0Bunker demonteras Ystad 2010.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0Bunker vid Kåseberga 2011.
Observationsvärn på Grogarnsberget, Gotland.
Se även
- Adolf Hitlers bunker
- Bunker GO-42
- Bunkrar i Albanien
- Mount Bunker
- OW Bunker
- Regeringsbunkern
- The Bunker
- Skyddsrum
- Ubåtsbunkern Valentin
Referenser
Noter
- ^ Nordisk familjebok 1951–1955 års upplaga bd.4 sp.150
- ^ [a b] ”bunker | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=110411&pz=7. Läst 11 juli 2022.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bunker (stridsvärn och skyddsrum)
Externa länkar
- http://www.bunker.nu/
- Bunker Pictures - Pictures, locations, information about bunkers from WW2, The Atlantikwall and the Cold War
Wikimedia Commons har media som rör stridsvärn.- Wikimedia Commons har media som rör Bunkrar i Sverige.
- Wikimedia Commons har media som rör Pillboxes in Sweden.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Macuser, Licens: CC BY-SA 3.0
Östergarn 141 med observationsvärn 74:43 och en skyddsgrop inom Grogarnshuvud fornborg på Grogarnsberget, Östergarns socken, Gotland. 6 x 5 meter (NNÖ-SSV) och intill 2 meter hög. Ingång i SSV. Gjuten betong.
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Bunker i Ystad sandskog på Skånes sydkust.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Värn på Kastellholmen
Författare/Upphovsman: Arkland, Licens: CC BY-SA 3.0
Stridsvärn, Ksp-bunker (Ksp-värn 35:43). Värn i betong 5,05x4,20 m (V-Ö) m med vall (N-S) bestående av sand och grus på var sida om ingången. Ingång från Ö med karm och port i järn. Skottgluggarna vätter mot havet i NNV, V, SSV. Skottgluggarna är igensatta med järnskivor. Konstruktionsdetaljer är ventiler med ventilgaller mot N och S, ventilationsrör i keramik på toppen vanligen med plomberat lock, krokar i varje hörn på toppen för att hålla fast kamouflagenät. Värnet är byggt 1939-1940. Se även denna länk.
Författare/Upphovsman: Whyismaltehere, Licens: CC BY-SA 4.0
Exteriören av ett svenskt observationsvärn beläget på Grogarnsberget, Östergarns socken, Gotland. Värnet går att gå in i.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Ornitologer räknar sträckande sjöfågel vid västra bunkern i Kåseberga - mars 2011.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Stridsledningsbunkern på Båtmansgatan i Ystads hamn demonterades i nov 2010. Det över 100cm tjocka taket skivades upp i bitar och transporterades ut till Världens ände, där de maldes ner till grus, ämnad för nyproduktion.