Skratthärfåglar

Skratthärfåglar
Grön skratthärfågel (Phoeniculus purpureus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHärfåglar och näshornsfåglar
Bucerotiformes
FamiljSkratthärfåglar
Phoeniculidae
Vetenskapligt namn
§ Phoeniculidae
AuktorBonaparte, 1831
Släkten

Skratthärfåglar (Phoeniculidae) är en liten afrikansk familj inom ordningen härfåglar och näshornsfåglar.[1] De är stannfåglar som förekommer söder om Sahara. Fossila fynd av familjen har dock gjorts över ett mycket större område, bland annat från miocen i Tyskland.[2]

Utseende

Skratthärfåglarna är en morfologiskt distinkt grupp, som inte gärna kan förväxlas med några andra fåglar.[3] De är medelstora fåglar, som mäter 23-46 cm, varav mycket utgörs av den långa stjärten.[4] Deras fjäderdräkt är metalliskt glänsande, ofta blå, grön eller lila och den saknar huvudtofs.[5] Könen är hos alla arter lika till utseendet förutom hos skogsskratthärfågel (Phoeniculus castaneiceps).[6] Arternas näbbar är antingen röda eller svarta, men unga rödnäbbade arter har först svarta näbbar som blir rödare med åldern. Benen är scharlakansröda eller svarta, och de är korta med kraftfull tars. Stjärtfjädrarna är tydligt olika långa där de centrala fjädrarna är längst, och precis som vingpennorna har de iögonfallande vita markeringar.[4][6]

Ekologi

Skratthärfåglarna förekommer i öppen skogsmark, på savann eller i taggbuskmarker, och är framförallt trädlevande. De kräver stora träd både för födosök och för trädhålor, vari de häckar och övernattar. Två arter förekommer enbart i regnskog, skogsskratthärfågel och vithövdad skratthärfågel (Phoeniculus bollei).[3]

De lever av leddjur, speciellt insekter, som de födosöker efter med sin långa näbb i ruttet trä eller i springor i barken.[6] De häckar i trädhålor som de inte fodrar och de lägger två till fyra ägg som är blå eller olivgröna.[4]

De klättrar uppför trädstammar likt hackspettar och när de födosöker på marken hoppar de fram till skillnad från härfåglarna som går.[3]

Systematik

Skratthärfåglarna är närmast besläktade med härfåglarna.[7] Ett nära släktskap mellan dessa båda taxa stöds ytterligare av att deras stigbygel har en unik utformning.[8] De liknar även till utseendet härfåglarna med sin långa nedåtböjda näbb och korta rundade vingar. DNA-studier indikerar att familjens två släkten Phoeniculus och Rhinopomastus skiljdes åt för ungefär 10 miljoner år sedan, varför vissa behandlar dem som separata underfamiljer, eller till och med som två familjer.[4]

Familj Phoeniculidae

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wood hoopoe, tidigare version.

Referenser

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  2. ^ Mayr, Gerald (2000). ”Tiny Hoopoe-Like Birds from the Middle Eocene of Messel (Germany)”. Auk 117 (4): sid. 964–970. doi:10.1642/0004-8038(2000)117[0964:THLBFT]2.0.CO;2. 
  3. ^ [a b c] Ligon, D (2001). Josep, del Hoyo; Andrew, Elliott; Sargatal, Jordi. red. Handbook of the Birds of the World. Volume 6, Mousebirds to Hornbills. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 412–427. ISBN 84-87334-30-X 
  4. ^ [a b c d] Fry, C. Hilary (2003). ”Wood-hoopoes”. The Firefly Encyclopedia of Birds. Firefly Books. sid. 383. ISBN 1-55297-777-3 
  5. ^ Forshaw, Joseph (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 148–149. ISBN 1-85391-186-0 
  6. ^ [a b c] Zimmerman, Dale A.; Turner, Donald A.; Pearson, David J. (1999). Birds of Kenya and Northern Tanzania. Princeton University Press. sid. 395. ISBN 0-691-01022-6 
  7. ^ Hackett, Shannon J., et al.; Kimball, RT; Reddy, S; Bowie, RC; Braun, EL; Braun, MJ; Chojnowski, JL; Cox, WA; et al. (2008). ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History”. Science 320 (5884): sid. 1763–8. doi:10.1126/science.1157704. PMID 18583609. 
  8. ^ Feduccia, Alan (1975). ”The Bony Stapes in the Upupidae and Phoeniculidae: Evidence for Common Ancestry”. The Wilson Bulletin 87 (3): sid. 416–417. Arkiverad från originalet den 2011-06-07. https://web.archive.org/web/20110607065054/http://elibrary.unm.edu/sora/Wilson/v087n03/p0416-p0417.pdf. Läst 27 december 2011.  Arkiverad 7 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110607065054/http://elibrary.unm.edu/sora/Wilson/v087n03/p0416-p0417.pdf. Läst 27 december 2011. 
  9. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Green Wood Hoopoe, Phoeniculus purpureus, at Mapungubwe National Park, Limpopo, South Africa (29896946270).jpg
Författare/Upphovsman: Derek Keats from Johannesburg, South Africa, Licens: CC BY 2.0
Green Wood Hoopoe, Phoeniculus purpureus, at Mapungubwe National Park, Limpopo, South Africa