Skorpbildning

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

In order to comply with the use and licensing terms of this image, the following text must must be included with the image when published in any medium, failure to do so constitutes a violation of the licensing terms and copyright infringement: © Tomas Castelazo, www.tomascastelazo.com / Wikimedia Commons, CC BY 3.0

Skorpbildning

Skorpbildning förekommer på främst lättleror och siltjordar. Skorpan blir hård och svårgenomtränglig för grödan. Dessutom förhindras utbytet mellan markluft och atmosfären, vilket leder till syrgasbrist.

Då siltjordar har både en hög kapillaritet och en någorlunda vattengenomsläpplighet, kan en skorpbildning leda till stora förluster av markvatten via evaporation.

För lantbrukaren är det av yttersta vikt att snarast bryta skorpan med till exempel en sladdplanka på pinnharven, för att minimera dess skadliga effekter.

Förebyggande åtgärder

Flera fältförsök visar tydligt att en hög mullhalt i det översta matjordsskiktet effektivt motverkar skorpbildningen och höjer skörden. I praktiken är vallodling och plöjningsfri odling de praktiskt genomförbara metoderna för att kunna öka mullhalten i det översta matjordslagret.