Skogschampinjon
| Skogschampinjon | |
 Skogschampinjon | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Agaricales |
| Familj | Agaricaceae |
| Släkte | Champinjon Agaricus |
| Art | Skogschampinjon A. silvaticus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Agaricus silvaticus | |
| Auktor | Schaeff., 1833 |
| Synonymer | |
| Agaricus silvicola var. pallidus (F.H. Møller) X.L. Mao 2000[1] Agaricus haemorrhoidarius f. fagetorum (Pilát) Wasser 1978[2] Agaricus silvaticus var. vinosobrunneus (P.D. Orton) Heinem. 1978[3] Agaricus vinosobrunneus P.D. Orton 1960[4] Agaricus silvaticus var. pallidus (F.H. Møller) F.H. Møller 1952[5] Agaricus haemorrhoidarius var. silvaticoides Pilát 1951[6] Agaricus silvaticus var. pallens Pilát 1951[7] Psalliota silvatica var. pallida F.H. Møller 1950[8] Psalliota sanguinaria (P. Karst.) J.E. Lange 1926[9] Fungus haemorrhoidarius (Schulzer) Kuntze 1898[10] Fungus sanguinarius (P. Karst.) Kuntze 1898[10] Fungus silvaticus (Schaeff.) Kuntze 1898[10] Psalliota haemorrhoidaria (Schulzer) Richon & Roze 1888[11] Agaricus sanguinarius P. Karst. 1882[12] Pratella haemorrhoidaria (Kalchbr.) Gillet 1878[13] Pratella silvatica (Schaeff.) Gillet 1878[14] Agaricus haemorrhoidarius Schulzer 1874[15] Psalliota silvatica (Schaeff.) P. Kumm. 1871[16] | |
Skogschampinjon (Agaricus silvaticus) är en matsvamp i champinjonsläktet som är vanlig i Europa. Som namnet antyder påträffas denna champinjon i skogsmark, ofta i barrförnan under granar, eller invid myrstackar. Fruktkroppens hatt är brun och fjällig och hos unga exemplar klotformad. Skivorna är hos yngre exemplar skära, blir hos äldre exemplar mörkt bruna och till slut svarta. Foten är smal och ibland klubblik och har en liten ring. Svampen rodnar svagt vid snitt. Denna champinjon är mycket lik den ätliga blodchampinjonen (Agaricus langei), men skiljs från den svampen genom att den saknar den kraftiga röda rodnad som blodchampinjonen får vid snitt.
Liksom i andra champinjoner kan halten fenylhydrazin-derivat kan vara mycket hög, varför man inte bör äta stora mängder skogschampinjon.[17]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skogschampinjon.- Skogschampinjon på Svampguiden
Källor
- ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
- ^ Wasser (1978) , In: Ukr. bot. Zh. 35(5):516
- ^ Heinem. (1978) , In: Sydowia 30(1–6):7
- ^ P.D. Orton (1960) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 43(2):183
- ^ F.H. Møller (1952) , In: Friesia 4:203
- ^ Pilát (1951) , In: Acta Mus. Nat. Prag. 7B(1):71
- ^ Pilát (1951) , In: Sb. nár. Mus. Praze 7B(1):67
- ^ F.H. Møller (1950) , In: Friesia 4:38
- ^ J.E. Lange (1926) , In: Dansk bot. Ark. 4(no. 12):12
- ^ [a b c] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):480
- ^ Richon & Roze (1888) , In: Fl. champ. com. ven.:49
- ^ P.A. Karsten (1882) , In: Hattsvampar 37:232
- ^ Gillet (1878) , In: Les Hyménomycètes ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France (Alençon):563
- ^ Gillet (1878) , In: Les Hyménomycètes ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France (Alençon):564
- ^ Kalchbrenner (1874) , In: Icon. Sel. Hymenomyc. Hung.:29
- ^ P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):73
- ^ Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., sida 39