Skiljenämnd

Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

En skiljenämnd är en nämnd som kan avgöra tvister i vilka förlikning kan träffas i stället för att de tas upp som tvistemål i en domstol.[1]

I många fall väljer man att använda skiljenämnd i stället för domstol för att få en snabbhet och/eller skydd mot insyn i arbetet, då skiljenämnders arbete som regel inte är offentligt.[2]

Ett vanligt förfarande i skiljenämnd är att avtala om arbetssättet, sammansättning (ofta 3 jurister; 1 oberoende samt varsin från respektive part) och konsekvenser av skiljeförfarande. I många fall avtalas möjligheten till överklagande bort.

Parterna får bestämma hur många skiljemännen skall vara och hur de skall utses.[3]

En skiljedom är ogiltig

  • om den innefattar prövning av en fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän,
  • om skiljedomen eller det sätt på vilket skiljedomen tillkommit är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige, eller
  • om skiljedomen inte uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande.

Ogiltigheten kan gälla en viss del av skiljedomen.[4]

  • Fristen för talan mot skiljedom räknas från den dag parten fick del av skiljedomen i dess helhet.[5]
  • Enligt tillämpligt skiljereglemente skulle en skiljedom innehålla domskäl. Part har klandrat skiljedomen på den grunden att skiljenämnden i stor utsträckning skulle ha underlåtit att ange eller lämnat ofullständiga eller motstridiga domskäl. Frågor om tillämplig klandergrund i 34 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande[6] och vilka krav som kan ställas på domskälen.[7]
  • Skiljedom kan klandras om skiljeman misstänks för jäv enligt NJA 2010 s. 317.[8] Detta rättsfall handlar även om skiljemans upplysningsplikt om tidigare uppdrag som kunde utgöra omständighet som kunde rubba förtroendet för skiljemannens opartiskhet.

Gäller tvisten annat än juridiska spörsmål är det inte ovanligt att en oberoende jurist utses som ordförande, för att sedan kompletteras med en sakkunnig inom det område tvisten gäller, utsedd av respektive part.

Som synonym till skiljenämnd används ibland uttrycket skiljedomstol.

Noter

  1. ^ Lagen (1999:116) om skiljeförfarande
  2. ^ Askman, Torbjörn (25 februari 2003). ”Domarna som tjänar på börsbråken”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208214117/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2573221.ece. 
  3. ^ 12 § Lagen (1999:116) om skiljeförfarande
  4. ^ 33 § Lagen (1999:116) om skiljeförfarande
  5. ^ NJA 2002 s. 377
  6. ^ 34 § Lagen (1999:116) om skiljeförfarande
  7. ^ NJA 2009 s. 128
  8. ^ NJA 2010 s. 317

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.