Skeppsregistret

Skeppsregistret handlades fram till 1 december 2001 av Stockholms tingsrätt när Sjöfartsverket tog över[1] och registret flyttades 2011 till Transportstyrelsen.[2] Registret innehåller information om fartyg över 12 x 4 meter, som benämns skepp.

Alla fartyg som uppfyller båda måtten är registerskyldiga, men delas upp som yrkesskepp och fritidskepp. Yrkesskeppen tillsammans utgör den svenska handelsflottan. Nybyggda skepp kan först registreras i skeppsbyggnadsregistret, och fartyg under 12 x 4 meter som används yrkesmässigt kan registreras i båtregistret.

Endast de fartyg som till minst hälften är svenskägda, kan registereras i det svenska registret.

Vid registrering får fartyget en registerbeteckning som synligt skall märkas in i skrovet. Därtill skall fartygets namn och hemort finnas i aktern. Efter en skeppsmätning utfärdas ett mätbrev och ett nationalitetscertifikat. Nationalitet visas med flagga.

Källor

  1. ^ ”Justitieutskottets betänkande, 2000/01:JuU24 Företagshypotek och sjöfartsregister”. https://data.riksdagen.se/fil/744F3DA8-D90D-4E8E-A65D-ED3B4723FFB1. Läst 22 november 2021. 
  2. ^ ”Fartygsregisterförordning (1975:927) ändring 2011:659”. https://lagen.nu/1975:927#K1P1. Läst 22 november 2021. 

Se även