Skeppsmaskar

Skeppsmaskar
Teredo sp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamBlötdjur
Mollusca
KlassMusslor
Bivalvia (eller Pelecypoda)
OrdningMyoida
FamiljSkeppsmaskar
Teredinidae
Vetenskapligt namn
§ Teredinidae
AuktorRafinesque, 1815
Släkten
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Skeppsmaskar (Teridinidae) är inte alls maskar utan en familj med maskformade musslor med endast två mycket små skalplåtar. De angriper trä i saltvatten och kallas därför, tillsammans med andra icke närbesläktade musslor som urholkar/borrar in sig trä, för borrmusslor. Efter ett pelagiskt larvstadium fäster den sig på trä och genomgår metamorfos. De två skalplåtarna i huvudänden används som borr när den äter sig in i trävirke. Till en början är masken liten och orsakar bara millimeterstora hål men inne i trävirket växer den till sig och kan i värsta fall orsaka centimetertjocka gångar i träet.

Skeppsmask förstör träet i skeppsvrak när dessa finns i havsvatten och skeppsmasken är huvudorsak till att äldre vrak av träfartyg inte existerar i saltvatten.

Släkten

Släkten inom familjen Teridinidae:

  • Bactronophorus Tapparone-Canefri, 1877
  • Bankia Gray, 1842
  • Dicyathifer Iredale, 1932
  • Kuphus Guettard, 1770
  • Lyrodus Binney, 1870
  • Nausitoria Wright, 1884
  • Neoteredo Bartsch, 1920
  • Nototeredo Bartsch, 1923
  • Psiloteredo Bartsch, 1922
  • Spathoteredo Moll, 1928
  • Teredo Linné, 1758
  • Teredora Bartsch, 1921
  • Teredothyra Bartsch, 1921
  • Uperotus Guettard, 1770

Förekomst i Sverige

svenska västkusten, framför allt den norra delen, förekommer arten skeppsmask (Teredo navalis). I Östersjön saknas skeppsmask. Östersjön har historiskt sett varit fri från skeppsmask, antagligen beroende på den låga salthalten, men under åren efter 2000 har flera spår av skeppsmask påträffats, företrädesvis i de södra delarna.

Orsaken till spridningen är hittills okänd men antas ha samband med antingen att masken införts via ballastvatten från fartyg eller kommit in i Östersjön genom Öresund tillsammans med saltare vatten från den danska sidan vid stormar. Sådan inströmning av saltvatten sker under vissa perioder och är nödvändig bland annat för östersjötorskens fortplantning.

Galleri

Källor

Se även

Media som används på denna webbplats

Teredolites.jpg
Teredolites borings in a modern wharf piling; the work of bivalves known as "shipworms".
Taret Anatomie.JPG
Författare/Upphovsman: Ar rouz, Licens: CC BY 3.0
Position of the main organs in a shipworm
Teredo Turu Shipworm.jpg
Författare/Upphovsman: Deplewsk, Licens: CC BY-SA 3.0
Teredo or Turu extracted from mangrove wood near Joanes, Marajo island, Brasilia
Local speciality tamiloc (9163532353).jpg
Författare/Upphovsman: shankar s. from Poona (pune), India, India, Licens: CC BY 2.0
While we are eating, the owner of the restaurant comes around selling something slimy in small white cups, saying it's extra, meaning you have to buy it. She said it's a local specialty, has health benefits adn goes well with spicy vinegar. (another Filipino favourite). I bought a cup. This is Tamiloc. It did taste fishy and was rather slimy, so I had only two or three. My co passengers finished the rest. Its after I reached Dubai and did some research on the net that i realized what tamiloc was. Tamiloc is mangrove worm. Technically a bivalve, Tamiloc is an exotic food popular in the island of Palawan. Just the thought of ingesting it can threaten to upset even the toughest of stomachs. So although unknowingly, I did it! First balut in Davao, now Tamiloc (worm) in PP. Yeeesh! Tamiloc can be labeled as seafood because it is harvested from the roots of Mangrove trees.(Puerto Princesa, Philippines, May 2013)