Skeppsbron, Stockholm

Hela Skeppsbron mot sydväst från Skeppsholmen, maj 2009

Skeppsbron är en gata och ursprungligen kaj ("bro" var förr en synonym till brygga eller kaj[1]) i Gamla stan i Stockholm. Den löper längs Stadsholmens östra sida, vid Saltsjön, från Strömbron i norr förbi Kungliga slottet ner till Slussen i söder. Skeppsbron är en av Gamla stans huvudtrafikleder och är även Stockholms äldsta kaj. Redan i början av 1600-talet lade stora och djupgående fartyg till på Skeppsbron. Gustav II Adolf ville göra kajen till paradgata trots dess karaktär av arbetsplats. Skeppsbron förblev Stockholms viktigaste hamn under 1700-talet.[2]

Skeppsbrokajen är hamn- och kajområdet öster om gatan Skeppsbron. Skeppsbrokajen kom till år 1854 genom Nils Ericson och fick sitt nuvarande namn 1961.

Historik

Med 1600-talets stormaktstid utvecklades Stockholm till en huvudstad av europeisk betydelse. Krigen hade till en början varit mycket lönsamma för Sverige och kraven på att Stockholm skulle vara en representativ storstad växte.[3] 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad med en omfattande inflyttning av såväl vanliga medborgare som köpmän, politiker, ämbetsmän, militärer och en växande intellektuell elit. Samtidigt uppmuntrades bildandet av handelskompanier. Mer än två tredjedelar av utrikeshandeln gick via Stockholm.[4]

Så presenterade sig Stockholm för besökare på 1700-talet, vy från Kastellholmen, målning av Johan Mynde 1725.
Så presenterade sig Stockholm för besökare på 1700-talet, vy från Kastellholmen, målning av Johan Mynde 1725.

När Stockholm, som avsåg Stadsholmen, inte längre behövde gömma sig bakom stadsmurar för att skydda och försvara sig, började handel och skeppsfart ta strandområdet på östra Stadsholmen i anspråk. Strandzonen mot Saltsjön hade skapats dels genom landhöjningen och dels genom omfattande utfyllnader. Exakt när projekt "Skeppsbron" beslutades är okänt men tomtförsäljningen började 1629. Handelsmannen Robert Rind var den förste som fick sitt fastebrev den 6 november 1630 och byggde huset Skeppsbron 24[5], som fortfarande finns kvar. Den sista tomten uppläts 1669 till Nicodemus Tessin d.ä.[6]


Vid Skeppsbrons västra sida finns 24 byggnader fördelade på 19 kvarter, som tillsammans utgör den så kallade Skeppsbroraden. Den följer Stockholms yngre stadsmurs gamla sträckning.[7]

Upphovsman till Skeppsbron och den så kallade Skeppsbroraden anses ha varit Gustav II Adolf och han gav sitt tillstånd att riva stadsmuren som fortfarande 1625 var Stadsholmens begränsning och befästning mot öst. Den nya gatan och hamnen ersatte stadens medeltida "skeppsbro" (dvs kaj[1]) som var Koggbron. Den låg cirka 100 meter längre inåt dagens strandlinje. Pålar från denna kaj återfanns 1958 vid schaktningsarbeten. Namnet Skeepzbron började användas under 1640-talet.[8]

Bebyggelsen kom att vända sig mot vattnet med en rad höga och smala hus på långsmala tomter. Den var ”till nytta och prydnad” och landets första och främsta skyltfönster utåt, väl synligt för alla besökare som anlöpte Stockholm med fartyg. Sjövägen var den viktigaste transportleden vid denna tid, och den omfattande trafiken över vattnet och längs kajerna kan jämföras med flygtrafiken på dagens Arlanda flygplats.

Trots en svår ekonomisk tillbakagång efter 1760, då det statliga stödet till manufakturen drogs in, blev Skeppsbron fortfarande centrum för Stockholms handel.

De som bodde och hade sina företag här var oftast förmögna grosshandlare som kallades "Skeppsbroadeln".[9] Bland dem fanns flera betydande "Skeppsbrodynastier"; Hebbe, ursprungligen från Greifswald och Küsel invandrad från Lübeck, dessutom familjerna Tottie och Arfwedson med det framgångsrika handelshuset Tottie & Arfwedson, som fanns i Tottieska huset.

Mot slutet av 1800-talet förlorade Skeppsbron sin position som Stockholms främsta hamnområde för frakt men passagerartrafiken var betydande fram till 1976 när Silja Line flyttade till Värtan.[10] För fraktgodset byggdes Stadsgårdshamnen ut längre och längre österut. Både Skeppsbron och Stadsgården fick anslutning till järnvägen i början på 1870-talet. Samtidigt anlades Värtahamnen för statens kolimport[11] och något senare även Stockholms frihamn i Lilla Värtan[12]. Det var fartygsutvecklingen i kombination med landhöjningen som gjorde att Skeppsbron blev för grund för 1900-talets stora motordrivna skepp.[13] Vid besök ligger dessa oftast ute i Saltsjön för ankar.

Arkitektur

Fartygsstäv och Mercurius på Skeppsbron 18

De flesta byggnader var planerade med packhus och kontor i de nedre våningsplanen samt bostäder och representationsrum högre upp. Byggnaderna gestaltades även av landets främsta arkitekter och med utländsk arkitektur som förebild. Här var bland andra arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä., Nicodemus Tessin d.y., Jean de la Vallée och Erik Palmstedt verksamma. Vid Skeppsbron 20 ritade Nicodemus Tessin d.ä. även ett palats åt sig själv; Tessinska huset. Till sin hjälp hade de utländska byggmästare och bildhuggare. Det skulle synas utåt att Sverige och Stockholm var välmående.

Skeppsbron var även centrum för ledningen av landets näringsliv. Den ekonomiska utvecklingen återspeglade sig i ständig om- och nybyggnad av fastigheterna längs Skeppsbron, särskilt under 1700-talet och med en kulmen kring sekelskiftet 1900. Då ritades byggnaderna av samtidens stora arkitekter som Isak Gustaf Clason, Erik Josephson och arkitektfirman Hagström & Ekman.

Byggnadens fasader är, med några få undantag, rik smyckade med motiv som leder tanken till just sjöfart och handel. Fartyg, fartygsstäv, Mercurius bevingade hatt och glober återkommer på många fasaderna respektive tak. Mercurius, skyddspatron för handel och köpmän, hyllas flera gånger. Ett undantag är Tullhusets strama fasad som skapades av Erik Palmstedt på 1780-talet.

Under 1800-talets senare hälft var det inte modernt med gustaviansk enkelhet, då skulle fasaden "snyggas" till med diverse tinnar och torn samt påkostade fönsteromfattningar. En sådan omdekoration utfördes bland annat på Pauliska huset, på Dångerska huset och på Räntmästarhuset. På 1930-talet och senare återställdes samtliga tre husfasader till sitt ursprungliga skick, senast Räntmästarhusets fasader som rekonstruerades genom arkitekt Anders Tengbom 1974.

Byggnader

Skeppsbroraden den 19 juni 2010, dagen för Bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Vid kajen ankrar (från vänster till höger) HMS Härnösand, HDMS Viben, norska kungaskeppet Norge och danska Dannebrog (till höger).
Skeppsbroraden den 19 juni 2010, dagen för Bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.
Vid kajen ankrar (från vänster till höger) HMS Härnösand, HDMS Viben, norska kungaskeppet Norge och danska Dannebrog (till höger).


Från Stockholms slott till Slussen:

Bilder 2009NummerFastighets-

beteckning

NamnByggårUrsprunglig arkitektByggherreFastighetsägare 2009[14]
2Æolus 1Stockholms telegrafstation1868-1870Ludvig HawermanTeleverketFabege
4Bootes 5Ruuthska palatset1650-taletIsrael Lagerfelt d.ä.Nordea Livförsäkring
6Bootes 6Wittmarckska huset1652Förmodligen Josef MånssonNordea Livförsäkring
8Bootes 7Skeppsbron 81901Erik JosephsonMälareprovinsernas Enskilda BankPro Skandinavia AB
10 Orpheus 3Sjöfartshuset1666-1671Nicodemus Tessin d.ä eller Jean de la ValléeIsaac Kock (sedermera adlad Cronström)Endräkten AB
12-14Marsyas 11First Hotel Reisen1760-talet, 1930Host Reality i Stockholm AB
16Pyton 6Sutthoffska palatset1750-taletJoachim SutthoffSimsonship Sweden AB
18Diana 1Skeppsbron 181909-1910Hagström & EkmanGrosshandlare K. Lundström[15]Eris & Co, Förvaltnings AB
20Bacchus 1Brandstodsbolagets hus1901Isak Gustaf ClasonStädernas allmänna brandstodsbolagVasakronan AB
22Pollux 1Hobelinska huset1670förmodligen Nicodemus Tessin d.ä.Johan Paul HobelinNorimex AB
24Castor 1Dångerska huset1630-taletRobert RindFastighets AB Drakens Gränd
26Apollo 1Pauliska huset1680-taletNicodemus Tessin d.ä.Malmegårds Fastighets AB
28Luna 1Schönska huset1768Johan Martin Schön, (se Johan Schön)Lunett AB
30Glaucus 3Brandenburgska huset1600-talet, ombyggt 1767 och 1890
32Glaucus 4Hebbeska huset1647StiernhöökFastighets AB Kannan
34Phoebus 10Nordström & Thulins hus1700-talets börjanGlasburken 1 Fastighets AB
36Phoebus 10Thuenska huset1674Nicodemus Tessin d.ä.Peter ThuenGlasburken 1 Fastighets AB
38Argus 8Tullhuset1783-1790Erik PalmstedtGustav IIIVasakronan AB
40Argus 4Küselska huset1693-1701Nicodemus Tessin d.y.Roland EliaesonMålarmästarnas Riksförening
42AProserpina 4Norra Bankohuset1772Carl Johan CronstedtRiksbankenStatens Fastighetsverk
42BPluto 1Södra Bankohuset1675-1737Nicodemus Tessin d.ä., Nicodemus Tessin d.y., Carl HårlemanRiksbankenStatens Fastighetsverk
44Narcissus 1Skeppsbron 441910, tidigare Levertinska husetFredrik DahlbergCarl SmithFolksam Fastigheter
46Cadmus 1Skeppsbron 461648Wickman CorneliussonStadsholmen AB
48Achilles 1Räntmästarhuset1660-taletNicodemus Tessin d.ä., ombyggd 1900 av Fredrik LilljekvistBörje CronbergHufvudstaden

Bilder

Grundläggningsproblem

Sättningsskada på Norra Bankohuset

Stora delar av Gamla stans strandnära bebyggelse har uppförts på utfyllnader som inte alltid bestod av stabilt material utan även av hushållsavfall och skräp. På så vis växte stränderna medan landhöjningen hjälpte till. Mitt genom skeppsbroradens kvarter går gränsen för 1300-talets strandlinje. Genom att bebyggelsen dels är grundlagd på fast mark längs Österlånggatan och dels på utfyllnader öster därom har fastigheterna skadats genom sättningar. Dessa beror på den pågående landhöjningen som har lyft den gamla pålningen över grundvattenytan, där påltopparna börjat ruttna samt att undergrunden har sjunkit ihop.

I husens fasader längs gränderna kan man avläsa gränsen för den fasta grunden i fasadernas sprickbildning. Sedan 1900-talets början har man grundförstärkt fastigheter i Gamla stan, dock i alltför långsamt takt och en del grundförstärkningar var undermåliga. På 1970-talet ökade man takten och arbeten utfördes med moderna stålpålar som drevs genom avfallslagren ner till grusåsen. År 1978 var 112 hus i Gamla stan i behov av grundförstärkning, 1986 hade antalet sjunkit till 67 stycken och omkring år 2000 bör alla hus stå stadigt.[16]

Ett exempel på en fastighet som drabbats av sättningar är Skeppsbron 46 (byggd 1648), vars fasad lutar kraftigt bakåt. Det kan bero på att de bakre delarna av huset har sjunkit, medan fasaden är grundlagd på fastare grund eller på medeltida kajrester.[17] Husets fönster mot Skeppsbron har undan för undan anpassats, dessa står i lod och bildar så trapetsformiga fönsternischer.

Norra och Södra Bankohusens fasader mot gränderna syns tydligt gränsen mellan stabil och instabil grund. Sättningsskadan går rakt genom fönsteraxeln, ungefär vid grändens mitt.

Konstnärlig utsmyckning

Carl Milles Sjöguden, detalj

I norra delen av Skeppsbrokajen finns Johan Tobias Sergels staty över Gustav III. Gustav III tog själv initiativ till denna skulptur,[18] som visar kungen då han i triumf stiger i land efter det ryska kriget 1788-1790 just på den plats där statyn är placerad. Johan Tobias Sergel var inspirerad av den antika marmorskulpturen Apollo di Belvedere. Statyn är utförd i brons och älvdalsporfyr. Verket tillverkades först 1799, sju år efter mordet på Gustav III och kom på plats 1808. Statyn restaurerades 2007.

I södra delen av Skeppsbrokajen, ungefär i höjd med Tullhuset står Sjöguden, skapad av Carl Milles 1913. Skulpturen är av röd granit och en av Milles tyngsta skapelser. Milles hade tänkt sig att placera ut tio stycken massiva, skulpturala figurer med jämna mellanrum längs stadens kajer. Idén mötte litet gensvar och bara Sjöguden kom till utförande. Först 1930 restes skulpturen på sin nuvarande plats på Skeppsbron.

Skeppsbron och framtidsplaner

På nuvarande (2019) Skeppsbron är det cirka 60 meter breda området mellan bebyggelsen och vattnet uppdelat i en starkt belastad trafikled och en kaj som till största del utnyttjas som parkering för bilar. En fil för kollektivtrafik slingrar sig fram mellan körfälten för bil- och lastbilstrafik. Busshållplatsen är anordnad mitt i gatan med skyddsräcken för gående till och från hållplatsen.

Tullen är fortfarande närvarande och kan spärra av en del av kajen när utländska fartyg anlöper Stockholm. Även Skeppsbrons tullpaviljonger från 1940-talet finns kvar och skall bevaras i en ny detaljplan.[19] Några av dessa nyttjas idag som servering. Varje år sedan 1996 placerar Kinnevik en julgran på Skeppsbrokajen.[20] utanför företagets kontor.

År 2003 framlades förslag att ge Skeppsbron och Skeppsbrokajen åter nytt liv. Ett förslag som framfördes av Cristina Stenbeck var att de gamla tullhusen på Skeppsbron skulle byggas om till restauranger och saluhallar. Utanför skulle anläggas en hamn för småbåtar och mindre kryssningsfartyg. Dåvarande finansborgarrådet Annika Billström var entusiastisk och menade: "Jag tycker att det är så läckert. Det är en kärleksförklaring till Stockholm." [21] År 2005 tillsattes en utredning som kom fram till en något enklare förnyelse av Skeppsbron. Bland annat skall biltrafiken på Skeppsbrokajen reduceras genom ett nytt parkeringsgarage under Slottsbacken. Tullpaviljongerna skall fyllas med en mer publik verksamhet och rustas upp, en ny byggnad planeras för en mindre saluhall. Kryssningstrafiken skall kunna fortsätta att lägga till vid Skeppsbron och en småbåtsbrygga skall tillåta på- och avstigning utan hamnavgift.[22]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: bro betydelse 4
  2. ^ Uppgift enligt "Insyn Stockholm"
  3. ^ Pemer, Mats (red) (2006). Stockholm bygger 06. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 15. Libris 10147788. ISBN 91 7031 162 5. https://web.archive.org/web/20150326171937/http://www.stockholmia.stockholm.se/press.php?artikel=6 
  4. ^ Abrahamsson (2004), sida 47
  5. ^ Uppgift enligt Hellbom’s Weblog
  6. ^ Huvudstad i omvandling, sida 61
  7. ^ Gamla stan - historien som lever, sida 159
  8. ^ Stockholms gatunamn, sida 52
  9. ^ Stockholm - en historia i kartor och bilder, sida 82.
  10. ^ ”Skeppsbron”. Stockholms Hamn AB. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508053417/http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Platser/Stockholm/Skeppsbron/. Läst 26 januari 2013. 
  11. ^ ”Värtahamnen”. Stockholms Hamn AB. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508052546/http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Platser/Stockholm/Vartahamnen/. Läst 26 januari 2013. 
  12. ^ ”Frihamnen”. Stockholms Hamn AB. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508052859/http://www.stockholmshamnar.se/sv/Historia/Platser/Stockholm/Frihamnen/. Läst 26 januari 2013. 
  13. ^ Stockholms liv, hur vi bott, arbetat och roat oss under 100 år, Norstedts Förlag, 1950, sida 195
  14. ^ Uppgifter enligt 2009 års fastighetskalender
  15. ^ Bankbyggande i Sverige
  16. ^ Gamla stan - historien som lever, sida 222
  17. ^ Gamla stan - historien som lever, sida 223
  18. ^ Skulptur Stockholm
  19. ^ Stockholms stad: Startpromemoria för planläggning av Gamla Stan 1:30 i stadsdelen Gamla Stan, Dnr 2015-20635, 2018-10-15
  20. ^ ”Stenbecks gran är världens högsta”. realtid.se. 6 december 2006. https://www.realtid.se/stenbecks-gran-ar-varldens-hogsta. 
  21. ^ Uppgift enligt SvD av den 2003-08-13
  22. ^ Uppgift enligt "Insyn Stockholm", sida 18

Tryckta källor

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Marten-Trotzigs-Graend-2.jpg
Författare/Upphovsman: Mastad, Licens: CC BY-SA 3.0
Mårten Trotzigs gränd i Gamla stan är den smalaste gatan i Stockholm. Det är okänt när gatan konstruerades, men den omnämndes i varje fall redan 1544 som Tronge trappe grenden ("Trånga trappgränden").
Söder 67.jpg
Emblem för utredningen "Söder 67"
MS Östanvik Liljeholmen 2010.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
M/S Östanvik i Liljeholmshamnen, Stockholm
Skeppsbron, Port 20.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 20
Skeppsbron, Port 18.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 18
Skeppsbron, Port 8.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 8
Skeppsbron 24, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 24" i Stockholm
Skeppsbron 38, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 38" i Stockholm, (Tullhuset)
Skeppsbron 1700.jpg
Skeppsbron i Stockholm kring 1700, målning efter Willem Swiddes gravyr "Stockholm från Kastellholmen" från 1693
Skeppsbron 44, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 44" i Stockholm
Skeppsbron, Port 38.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 38
Skeppsbron 20, 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron 20, Stockholm
Skeppsbron 1896.jpg
Skeppsbrokajen norrut från Johannesgränd
Skeppsbron 1960-tal.jpg
Skeppsbron i Stockholm, vy söderut. Till höger bl a Stockholms Rederi AB Sveas huvudkontor vid Skeppsbron 28.
Skeppsbron 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron i Stockholm
Skeppsbron 22, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 22" i Stockholm
Skeppsbron Volvo open 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron vid Volvo Ocean Race, Stockholm Stopover
Skeppsbron 2, 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron nr 2 i Stockholm
Skeppsbron cumelin.jpg
Utsigt af Stockholm från Skeppsbron
label QS:Len,"Skeppsbron, Stockholm"
label QS:Lsv,"Utsigt af Stockholm från Skeppsbron"
Norra bankohuset, fasad.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Norra bankohuset, Stockholm, fasadskada, sättningsskada
Skeppsbron 2007b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbrokajen i Stockholm vid Tall ship's races 2007
Skeppsbron 8, 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron 8, Stockholm
Skeppsbron, Port 16.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 16
Skeppsbron 32, 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron 32, Stockholm
Skeppsbron 18, detalj.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron 18 i Stockholm, fasaddetalj
Skeppsbron 42A, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 42A" i Stockholm
Skeppsbron 6, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron nr 6, Stockholm
Milles Sjogud 2008b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Carl Milles skulptur "Sjöguden" (detalj) i Gamla Stan, Stockholm
Skeppsbron 18, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 18" i Stockholm
Skeppsbron, port 42B, 2019.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Skeppsbron, port 42B, Södra Bankohuset
Skeppsbron 42B, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 42B" i Stockholm
Skeppsbron 1901.jpg
Skeppsbron i Stockholm mot norr
Skeppsbron 40, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 40" i Stockholm
Skeppsbron, Port 40.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 40
Skeppsbrokajen 2010-06-08.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Skeppsbrokajen med tullhusen t.v.
Gamla stan 2008 advent.JPG
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Blick över Gamla stan, 1:a advent 2008
Skeppsbron 4, 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron nr 4, Stockholm
SS Saltsjön.JPG
Författare/Upphovsman: Boberger, Licens: CC BY-SA 3.0
S/S Saltsjön moored at Skeppsbron in Stockholm
Skeppsbron 2009h.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Marinen vid Skeppsbron, Stockholm med minfartyget HMS Visborg (A265), ubåten Uppland (Upd), korvetterna HMS Gävle (K22) och HMS Sundsvall (K24).
Skeppsbron 46 renoverat 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron nr 46
Skeppsbron 28, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 28" i Stockholm
Skeppsbron, Port 34.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 34
Skeppsbron 16, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 16" i Stockholm
Skeppsbron 48, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 48" i Stockholm
Skeppsbron 12-14, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 12-14" i Stockholm
Skeppsbron 34, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 34" i Stockholm
Skeppsbroraden 1700-1931.jpg
Skeppsbroradens byggnader i slutet av 1700-talet och på 1930-talet, rekonstruktion genom Samfundet S:t Erik
Skeppsbron 36, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 36" i Stockholm
Skeppsbron 30, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 30" i Stockholm
Skeppsbron 26 November 2011.jpg
Författare/Upphovsman: ArildV, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron 26
Skeppsbron 1860 Carl Johan Billmark.jpg
Målning av sv:Carl Johan Billmark från folklivet på Skeppsbron i Stockholm på 1860-talet.
Skeppsbron 1950-tal.jpg
Skeppsbron med ångbåtsflottan
Skeppsbroraden 19 juni 2010.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbroraden dagen för det kungliga bröllopet
Sigyn (kärnavfall) 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kärnavfallsbåten "Sigyn" vid Skeppsbron i Stockholm
Norwegian Royal Yacht Norge in Stockholm september 2005.jpg
Författare/Upphovsman: Ulf Larsen, Licens: CC BY-SA 3.0
Picture is of the Royal Norwegian Yacht, KS Norge, in Stockholm, September 2005 during the Norwegian Royal family visit. Picture shot at Skeppsbron just by the Stockholm Royal Castle.
Skeppsbron, Port 24.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skeppsbron, Stockholm, port nr 24
Skeppsbron 10, 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Byggnad "Skeppsbron nr 10" i Stockholm
Skeppsbron 1725.jpg
Vy mot Gamla stan och Skeppsbron från Kastellholmen