Skelleftebanan

	Skelleftebanan
	Bastuträsk järnvägsstation
Allmänt
Plats	Västerbotten
Sträcka	Bastuträsk — Skelleftehamn
Anslutande linjer	Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd	1910−1914
Ägare	Staten
Infrastrukturförvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	Green Cargo
Tekniska fakta
Längd	66 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast	25 ton
Största tillåtna vikt per meter	6,4 ton/m
Största lutning	17,6 ‰
Fjärrblockering	Nej, System M
Högsta hastighet	100 km/h
Elektrifierad	1997-
Matning	15 kV 16 ⅔ Hz; (kontaktledning)
Lastprofil	A
	Källor
Linjekarta

Skelleftebanan ansluter Skellefteå och Skelleftehamn till Stambanan genom övre Norrland vid Bastuträsk.

Banans längd Bastuträsk-Skelleftehamn är 64 km. Bibanan Boliden-Slind var 24 km och sträckan Skelleftehamn-Rönnskär är 2 km lång. Dessa byggdes av Boliden AB när gruvan och smältverket öppnades.^[4] Banan elektrifierades 1997 och trafikeras sedan 1990 endast av godståg.

Historik

Sträckan Bastuträsk−Klutmark öppnades 1910. 1912 var banan klar till Skellefteå och 1914 öppnades sträckan till Skelleftehamn.

Mellan Skellefteå stad och Skelleftehamn fanns ett 20-tal hållplatser. Persontrafiken på den sträckan hade därför mycket karaktär av lokaltrafik.

Persontrafiken på Skelleftebanan lades ned i etapper. 1958 upphörde arbetaretågen till Rönnskär. Den lokala persontrafiken Skellefteå−Skelleftehamns övre försvann 1964. 1987 drogs sovvagnen från Stockholm till Skellefteå in och 1990 upphörde all persontrafik på Skelleftebanan helt. Därefter används banan enbart för godstrafik.

Skellefteå station lämnades obevakad 1996 (linjestationerna hade redan tidigare upphört) och malmtrafiken Boliden−Rönnskär upphörde 1991, i samband med detta togs spåret bort mellan Boliden och Slind. Samtidigt har banan uppstått i ny skepnad, elektrifierad 1997 samt moderniserad med ny räls och ny godsterminal. Linjen Skelleftehamns nedre−Rönnskär övertogs av dåvarande Banverket (numera Trafikverket) 1996.

Framtid

En utredning gjordes 2009 om att starta pendeltågstrafik på sträckorna Bastuträsk (vissa turer)–Skellefteå–Skelleftehamn och Vännäs–Holmsund.^[5] Sådan pendeltågstrafik skulle ta drygt 40 minuter med uppehåll i Krångfors, Medle, Skellefteå, Bergsbyn/Gunsen/Bergsängen och Skelleftehamn.^{[källa behövs]} Om en tåglinje till Umeå från Skellefteå skulle startas, skulle den i nuläget (via Stambanan) gå ungefär 5 minuter snabbare än en bussresa via E4.^[6] Lokaltåg infördes senare på sträckan Vännäs–Umeå.

Efter en utredning 2010 om en ny mötesstation längs banan föreslås en placering i Södra Grundfors två kilometer öster om Finnforsfallet. Utredningen för den slutliga utformningen har inte påbörjats.^[7]

Det planerades för att nattågstrafik skulle startas under april 2022 till och från Skellefteå.^[8], men det blev inte av då en ombyggnadskostnad på 40 miljoner skulle krävas.^[9]

En ny järnväg planeras mellan Umeå och Luleå via Skellefteå, Norrbotniabanan. Vid en etappvis utbyggnad ökar trafiken på Skelleftebanan när första etappen till Skellefteå av Norrbotniabanan öppnas för trafik.

Referenser

^ [a b] Trafikverket.se
^ Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift
^ Historiskt om Svenska Järnvägar 40 Bastuträsk - Skellefteå/Rönnskärsverken
^ Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen
^ SR 15 augusti 2009: Pendeltåg i Skellefteå?, läst 24 maj 2015
^ Enligt http://www.resrobot.se/ tar bussen cirka 2:00 medan tåget Umeå–Bastuträsk 1:20. Bastuträsk–Skellefteå skulle eftersom det är 47 km ta cirka 35 minuter. Summa 1:55.
^ ”Skelleftebanan, ny mötesstation”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 20 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120620125445/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/Skelleftebanan-ny-motesstation/. Läst 3 maj 2013.
^ Assmundsson, Mikael (13 april 2021). ”Nattåget börjar köra till Skellefteå i april 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nattaget-borjar-kora-till-skelleftea. Läst 13 april 2021.
^ Ulrika Nohlgren (21 maj 2022). ”Flera utredningar på gång om spårtrafik” (på svenska). s. 4.

Vidare läsning

Sjögren, Thore; Forslund, Rolf (2000). Skelleftebanan och Bolidens järnvägar. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 70. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745541. ISBN 91-85098-88-4
Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Bastuträsk-Skellefteå-Kallholmen. Meddelanden från Kungl. Järnvägsstyrelsen, 99-1209195-7 ; 11. Stockholm: Centraltr. 1916. Libris 1655992

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Skelleftebanan.
Bilder & media

[traverk-1] [a b] Trafikverket.se

[2] Historiskt om Svenska Järnvägar Elektrifiering och elektrisk drift

[3] Historiskt om Svenska Järnvägar 40 Bastuträsk - Skellefteå/Rönnskärsverken

[4] Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen

[5] SR 15 augusti 2009: Pendeltåg i Skellefteå?, läst 24 maj 2015

[6] Enligt http://www.resrobot.se/ tar bussen cirka 2:00 medan tåget Umeå–Bastuträsk 1:20. Bastuträsk–Skellefteå skulle eftersom det är 47 km ta cirka 35 minuter. Summa 1:55.

[7] ”Skelleftebanan, ny mötesstation”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 20 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120620125445/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasterbotten/Skelleftebanan-ny-motesstation/. Läst 3 maj 2013.

[8] Assmundsson, Mikael (13 april 2021). ”Nattåget börjar köra till Skellefteå i april 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nattaget-borjar-kora-till-skelleftea. Läst 13 april 2021.

[9] Ulrika Nohlgren (21 maj 2022). ”Flera utredningar på gång om spårtrafik” (på svenska). s. 4.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler