Skellefteå kommun

Skellefteå kommun
Kommun
Stadshuset (kommunhuset) vid stadsparken
SloganGe idéerna plats
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Skellefteå kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortSkellefteå
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd78 069 ()[1]
Areal9 944,95 kvadratkilometer ()[2]
- därav land6 802,31 kvadratkilometer[2]
- därav vatten3 142,64 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet11,48 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater64°45′N 20°57′Ö / 64.75°N 20.95°Ö / 64.75; 20.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkellefteå domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2643[3]
Anställda9 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2482
GeoNames602912
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. År 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner. Kommunen är till ytan Sveriges största kustkommun, och ett flertal älvar, däribland Skellefteälven, rinner genom den. Omkring 83 procent av kommunens yta är bevisen med skog. Till kommunen hör Skellefteå kommuns skärgård med 695 öar i Bottenviken. I området finns Skelleftefältet med guld-, silver- och kopparmalm som är basen för näringslivet med företag som Boliden, vilket i början av 2020-talet var kommunens största privata arbetsgivare. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv.

Från det att kommunen bildades och fram till mitten på 1990-talet var befolkningstrenden ökande. Trenden vände därefter och befolkningsen minskade under de följande 20 åren. Sedan 2015 har folkmängden återigen ökat och 2022 var första året på över 50 år som kommunens invånarantal ökade med över 1 000 personer. Omkring hälften av invånarna var bosatta i centralorten, totalt bodde över 80 procent av invånarna i någon av kommunens 21 tätorter.

Kommunen har uteslutande haft rött styre. Socialdemokraterna har haft egen majoritet i samtliga val med undantag för åren 2002–2006 och 2018–2026. Dessa mandatperioder har Socialdemokraterna styrt i koalition med Vänsterpartiet.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875[5] och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6] 1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domkrets[8], sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska[9] och från 2024 i Förvaltningsområdet för samiska[10]

Geografi

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun,[11] gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Topografi och hydrografi

De östra delarna av kommunen är kustbygd mot Bottenviken.[12] I Bottenviken finns 695 öar som samtliga hör till Skellefteå kommuns skärgård.[13] Kustbygden övergår i kuperad skogsbygd mot väster. De kuperade områdena består av morän med barrskog medan kustområdena till stor del saknar ett sådant täcke. Graniter och gnejser dominerar berggrunden och i Skelleftefältet finns guld-, silver- och kopparmalm i de malmförande vulkaniska bergarterna. Långsträckta isälvsavlagringar återfinns i dalgångarna som följer berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. På flera ställen, däribland områden kring Lövånger och Missenträsk, finns utdragna moränryggar, så kallade drumliner.[12]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]

Skellefteå kommunHela riket






 Bebyggelse (2,7 %)
 Skog (82,8 %)
 Öppen myrmark (6,7 %)
 Jordbruksmark (3,8 %)
 Övrig mark (4,1 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)
Åbyälven vid Ålund.

Genom kommunen flyter Skellefteälven, som börjar i källsjön Ikesjaure och fortsätter sedan sydöst genom Hornavan, Uddjaur och Storavan med utlopp i Skellefteå till Bottenviken.[15] I Skellefteå kommun återfinns även Bureälven som har sitt ursprung i Bastuträsk, Norsjö kommun och har sitt utlopp i Bureå mot Bottenviken.[16] Byskeälven börjar i området kring Arvidsjaur och passerar Byske innan den mynnar ut i Byskefjärden i Bottenviken,[17] och Kågeälven är en sju mil lång skogsälv med början i Stavaträsk och mynnar ut i Bottenviken vid Kåge.[18] Slutligen rinner även Åbyälven, som börjar i Arvidsjaur kommun, genom kommunen. Åbyälven är klassad som Natura 2000-område.[19]

I Skellefteå kommun finns ungefär 100 sjöar.[20]

Klimat

Generellt är det kallt i Skellefteå och nederbörden hög. Sommaren börjar i slutet på juni och övergår till höst i september. Den varmaste månaden är juli med en medeltemperatur på 16° C och de kallaste är januari och februari som har en medeltemperatur på -9° C.[a][21]

I januari ligger medeltemperaturen i Myrheden på -15° C. Myrheden innehar för övrigt det svenska köldrekordet för oktober då -31,5° C uppmättes den 28 oktober 1968. Samhället har även landskapet Västerbottens köldrekord då -45,6° C mättes den 10 januari 1950. Skellefteå kommun innehar inte bara rekord i kyla utan också värme. Den 3 juli 1968 mättes 34,2°C i Skellefteå , vilket är landskapets värmerekord. Samtidigt hade Skellefteå flygplats 34,0° C. Generellt är Norrlandskusten förskonad från de verkligt svåra stormarna eftersom det oftast blåser som allra hårdast vid västlig vind. Bjuröklubb utgörs dock av en udde som sticker ut mot norr och är därför i utsatt för västliga vindar. Den 18 januari 1953 och den 3 mars samma år uppmättes där landskapets högsta vindhastighet på 30 m/s. Området svarar även för den högsta byvinden med 37,5 m/s som uppmättes den 15 november 2001.[22]

Naturskydd

Ungefär 0,9 procent (1,1 procent av landytan) av Skellefteå kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 7 267 hektar.[23] Det första naturreservatet, Skötgrönnan, bildades 1968 och därefter har det blivit allt fler fram till 2001 då det senaste naturreservatet, Daglösten, bildades. Totalt fanns 17 naturreservat år 2022. Det största naturreservatet var Innerviksfjärdarna,[24] som omfattade 1 530 hektar. Där återfinns bland annat 190 fågelarter.[25]

Åren 2017 till 2023 genomfördes "stora lövskogsrestaureringar där gran huggits ut" i Skellefteå kommun. Detta för att den vitryggiga hackspetten, som i början av 2020-talet var "en av Sveriges mest hotade fågelarter" skulle få en chans att återetabkera sig.[26]

Administrativ indelning

För befolkningsrapportering

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar. Dessa var Bureå församling, Burträsk församling, Byske-Fällfors församling, Jörn-Bolidens församling, Kågedalens församling, Lövångers församling, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå S:t Olovs församling samt Skellefteå S:t Örjans församling.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Skellefteå kommun.

Efter en lagändring som trädde ikraft år 2016 delas till exempel folkbokföring och fastigheter istället in i distrikt.[27][28] De nya distrikten i Skellefteå kommun är Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Fällfors, Jörn, Kalvträsk, Kågedalen, Lövånger, Skellefteå landsdistrikt, Skellefteå Sankt Olov samt Skellefteå Sankt Örjan.[29]

Kommundelar

Skellefteå kommun är indelad i nio kommundelar.[30]

NYKOKommundelMotsvarande distrikt
1SkellefteåSkellefteå Sankt Olov (del av)
Skellefteå landsdistrikt (del av)
2Ursviken SkelleftehamnSkellefteå Sankt Örjan (del av)
Skellefteå Sankt Olov (del av)
Bureå (del av)
3KågedalenKågedalen
Skellefteå landsdistrikt (del av)
Skellefteå Sankt Olov (del av)
4BolidenBoliden
Jörn (del av)
Skellefteå landsdistrikt (del av)
5BureåBureå (del av)
6ByskeByske
Fällfors
7JörnJörn (del av)
8BurträskBurträsk
Kalvträsk
9LövångerLövånger

Tätorter

År 2020 bodde 81,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[31] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 21 tätorter i Skellefteå kommun:[32]

TätortBefolkning
Skellefteå36 388
Ursviken3 844
Skelleftehamn3 213
Bureå2 524
Kåge2 271
Byske1 741
Burträsk1 636
Boliden1 606
Ersmark822
Lövånger804
Jörn636
Medle557
Ostvik543
Kusmark470
Myckle436
Örviken419
Södra Bergsbyn och Stackgrönnan377
Drängsmark335
Bygdsiljum312
Klutmark220
Frostkåge219

Styre och politik

Styre

Skellefteå kommun har länge varit ett starkt socialdemokratiskt fäste och Socialdemokraterna har styrt kommunen sedan den bildades. De har därefter haft egen majoritet i alla val fram till 2018, förutom mandatperioden 2002–2006. Kommunen styrs sedan valet 2018 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, liksom var fallet under mandatperioden 2002–2006.[33] Valet 2022 ledde till att samma koalition fick förtroende att styra i majoritet en mandatperiod till.[34]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
OrdförandeSAnnamaria Hedlund
Förste vice ordförandeSKennet Fahlesson
Andre vice ordförandeMHenry Andersson

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033111115
3311115
6187,5
53
19733317636
3317636
6589,8
5510
197623315636
3315636
6590,2
4817
197923314736
3314736
6590,2
4421
198223613437
3613437
6590,3
4421
198523610836
3610836
6589,2
4619
1988235210844
3510844
6585,9
4520
1991234111656
3411656
6586,2
4322
199443737635
43737635
6586,9
3629
199873425854
7345854
6581,8
3332
2002632261054
63261054
6580,06
3530
200663526844
6356844
6581,45
3134
201063345836
63345836
6583,77
3629
2014634426526
6344656
6584,90
3431
2018630257429
6305749
6586,15
3233
20225282762411
52876411
6582,65
3332
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Sju av dessa tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna har tre ledamöter. Två ledamöter tillhör Centerpartiet. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har en ledamot var.[35]

Presidium 2022–2026
OrdförandeSLorents Burman
Förste vice ordförandeSEvelina Fahlesson
Andre vice ordförandeVJoakim Wallström
OppositionsrådMAndreas Löwenhöök

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

NämndOrdförande1:e vice ordförande2:e vice ordförande
SocialnämndenSIosif KarambotisSMagnus NilssonMAnette Lindgren
FritidsnämndenVMarie BergslyckaSIsak RådahlKDPetter Ershag
Bygg- och miljönämndenSFelicia LundmarkVLilian NilssonMNils E Vesterberg
Nämnden för support och lokalerSTomas TeglundVTorbjörn HäggmarkCLeif Holmqvist
SamhällsbyggnadsnämndenSSara KeisuVFilip PalukkaMPCecilia Cheung
För- och grundskolenämndenSFredrik StenbergVFilip PalukkaMKaisa Edström
GymnasienämndenSJoakim DahlgrenVTorbjörn HäggmarkLJens Wennberg
KonsumentnämndenVLillian NilssonMPJohanna Fana
KulturnämndenSDaniel SjögrenVNiklas ViklundLChristina Soldan
PersonalnämndenSEvelina FahlessonMAndreas Löwenhöök
ValnämndenSAnnika NymanMAnnica Nilsson

Valresultat 2022

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
SAnderstorp S50,22 %42,78 %
MCentrum N23,65 %17,14 %
SDBoliden18,21 %10,10 %
CBurträskbygden20,61 %8,90 %
VAnderstorp Ö16,12 %8,33 %
KDHjöggböle12,22 %5,48 %
MPErikslid5,30 %3,74 %
LCentrum S6,35 %2,99 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer

Skellefteå kommun har antagit en strategi för att utveckla det internationella samarbetet. Det handlar dels om att fler ska vilja flytta till kommunen och investera i näringslivet, men också om internationellt bistånd samt påverkansarbete (lobbying) för att influera beslut som fattas inom EU. I detta syfte har ett Europa Direktkontor etablerats i Skellefteå stadshus.[39]

Skellefteå kommun har fem vänorter. "Med dessa har kommunen utvecklat internationellt samarbete i form av projekt och avtalade kontakter. Kontakter upprätthålls genom besök, brev och mailkontakter. Kontakterna kan vara regelbundna över en period av samarbete kring särskilda projekt, sedan kan de vara mer sporadiska under andra tider".[40]

Vänortssamarbetet inleddes 1946 och då med den finska staden Brahestad och den norska staden Mo i Rana. År 1967 utvecklades ett samarbete med den tjeckiska staden Pardubice och 1982 med Tallinn. År 2007 upprättades ett vänortssamarbete med den danska kommunen Vesthimmerland. Per 2022 bedrevs inget aktivt samarbete med Mo i Rana och Tallinn.[41] År 1998 upprättades ett vänortssamarbete med den kinesiska orten Tongling,[42] men samarbetet blev hårt kritiserat och avslutades 2021.[43]

Förutom vänortssamarbete har Skellefteå kommun olika typer av samarbete med finska Jakobsstad samt Chichibu i Japan. Skellefteå museum har även ett samarbete med sidenmuseet i Chichibu.[41]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Privat sektor dominerar när det gäller andel sysselsatta med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009). Detta motsvarar cirka 68 procent av alla sysselsatta.[44][45] Den största arbetsgivaren år 2020 var Skellefteå kommun med 7 122[46] och den största privata arbetsgivaren var Boliden med 1 525 anställda samma år.[47] Bland andra större arbetsgivare i Skellefteå kommun märks Skellefteå lasarett med 1 200 anställda år 2022,[48] IT-företaget Tietoevry[49] och Northvolt.[50]

Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i de svenska kommunerna. På den listan har Skellefteå kommun legat lågt under perioden 2012 till 2021 med bästa placeringen år 2018 på plats 183 och sämsta placering år 2012 på plats 261.[51]

Energi och råvaror

Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.

I kommunen finns det kommunalt ägda bolaget Skellefteå Kraft.[52] År 2019 var Skellefteå kommun den svenska kommun där vindkraften ökade mest.[53] År 2021 kom 89,1 procent av Skellefteå Krafts produktion från förnybara källor. De sista procenten kom från kärnkraft genom delägarskap i kärnkraftsanläggningen Forsmark.[54] Bland annat i Skellefteälven finns flera vattenkraftverk.[55]

En betydande andel av Sveriges mineraltillgångar finns i Skelleftefältet.[56] Till största del består fältet av sura vulkaniter som är runt 1,9 miljarder år gamla. Ett stort antal av dessa är komplexa sulfidmalmer som inkluderar zink, koppar och guld.[57] Gruvor har funnits i området sedan åtminstone 1620-talet då en koppargruva anlades i Storkågeträsk.[58]

Industri

Under lång tid var Skega kommunens största privata arbetsgivare med omkring 900 anställda både i Sverige och utomlands.[59] I början av 2000-talet köptes företaget upp av Metso som 2003 meddelade att verksamheten skulle flyttas till Trelleborg. Beslutet verkställdes aldrig fullt ut och 2019 hade företaget omkring 200 anställda i kommunen.[60] Hisstillverkaren Alimak Hek grundades 1948[61] och 2013 hade företaget cirka 300 anställda i Skellefteå.[62]

Sedan företaget Northvolt 2017 beslöt att förlägga sin första batterifabrik, Northvolt Ett till kommunen, har Skellefteå varit en del i det som i media kallas Industriboomen i norr,[63] där energiintensiva industrier förlägger ny, tung industri till framförallt övre norrlandskusten.[64][65] Enbart Northvolt Ett beräknades ursprungligen behöva en direkt arbetsstyrka på 3 000 personer, men sedan dess har beslut om ytterligare utbyggnad tagits. Som en följd av detta beräknas Skellefteå kommun öka från 72 000 till 90 000 invånare fram till 2030. Det är en samhällsförändring som anses sakna motstycke i Sverige.[66]

Infrastruktur

Transporter

Längs kusten genomkorsas kommunen av Europaväg 4.[12] Delar av vägens föregångare Riks 13, Kustlandsvägen och Norrstigen går i närheten av europavägens sträckning och är fortfarande farbara (2023) medan andra fungerar som vandringsleder.[67] Från centralorten, vidare mot Jörn går riksväg 95. Genom kommunen går också länsvägarna 364 och 370.[12]

Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Skellefteå kommun genomkorsas av järnvägen Bastuträsk–Skellefteå–Skelleftehamn.[12] Trafikverket har fått i uppdrag att bygga Norrbotniabanan som ska sträcka sig från Ytterbyn i södra delen av kommunen genom Skellefteå centrum och norrut mot Piteå, med två regionaltågstationer i Bureå och Byske.[68] Sträckningen in till Skellefteå beräknas vara klar efter år 2033.[69]

Skellefteå Airport invigdes år 1961 och är belägen i Falmark. Därifrån går reguljärtrafik till Arlanda samt charterresor utrikes. År 2020 blev flygplatsen fossilfri[70] och ambitionen är att flygplatsen ska bli ett nav för utveckling av elflyg.[71]

Skellefteå hamn (i Skelleftehamn) är sedan 1912 stadens hamn, en året runt-hamn med en godsomsättning i ton på 1 544 589 ton och cirka 280 fartygsanlöp per år. Kajdjupet är mellan 5,5 och 13,4 meter, och kajlängden 1 500 meter.[72] I Skellefteåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare som kommer med båt. Under 1960–1980-talen gick färja från Skelleftehamn till Jakobstad och Karleby i Finland.[73]

Internet

I mitten på 2010-talet hade 80 procent av hushållen i kommunen tillgång till bredband. Genom projektanslag inom landsbygdsprogrammet beviljades Skellefteå Kraft omkring 200 miljoner för att bygga ut bredbandsnätet i ett 40-tal byar under åren 2017 till 2020.[74] År 2022 hade 93 procent av alla hushåll och företag i Skellefteå Kommun tillgång till 1 000 mbit/s, vilket var lägre än det nationella målet på 98 procent till 2025.[75]

Utbildning och forskning

Skellefteå kommuns första gymnasium låg i gamla Skellefteå samskolas lokaler fram till 1976.[76] Senare har fler gymnasieskolor tillkommit och 2022 fanns tre kommunala gymnasieskolor och tre privata gymnasieskolor. De kommunala gymnasieskolorna Anderstorpsgymnasiet och Baldergymnasiet finns i centralorten medan Naturbruksgymnasiet är beläget i Burträsk. Den senare har även elevinternat. De privata gymnasieskolorna Guldstadsgymnasiet, Praktiska gymnasiet samt Yrkesgymnasiet är samtliga belägna i centrala Skellefteå.[77]

Det finns tre folkhögskolor (2022). Edelviks folkhögskola i Burträsk, Medlefors folkhögskola i västra delen av Skellefteå och Solviks folkhögskola i Frostkåge.[78]

Vid Campus Skellefteå finns utbildning på universitets- och högskolenivå men också Yrkeshögskola (Yh) och kommunal vuxenutbildning. Bland annat bedriver Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mälardalens universitet utbildning på Campus Skellefteå.[79] I Skellefteå bedrivs forskning bland annat gällande träteknik.[80]

Sjukvård

Huvudbyggnaden Skellefteå lasarett, 2020.

I kommunen fanns det 11 hälsocentraler 2022 varav fyra i centralorten och sju utanför.[81] Ett av Västerbottens tre akutsjukhus är Skellefteå lasarett med 200 vårdplatser. Länets barnlöshetsmottagning är förlagd till lasarettet liksom en stor andel av alla knäprotesoperationer och titthålsoperationer av galla och tjocktarm. Vid lasarettet bedrivs klinisk forskning på "patientnära och angelägna områden som hjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, lungsjukdomar och mag-tarmsjukdomar". Därtill bedrivs forskning om optimal läkemedelsanvändning och omvårdnad.[48]

Regionen har avtal med några privata vårdgivare. Dessa var 2022 S:t Lukas (psykoterapeuter) och fem sjukgymnaster.[82]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 78 069 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 32:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2021 ökade folkmängden i kommunen med 553 personer.[31] Även 2022 ökade befolkningen i kommunen, totalt med 1 009 personer. Det var första gången på över 50 år som kommunen ökade med mer än 1 000 personer.[83]

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2020[84]
ÅrFolkmängd
1970
 
71 402
1975
 
72 492
1980
 
74 210
1985
 
74 282
1990
 
75 258
1995
 
75 348
2000
 
72 476
2005
 
71 910
2010
 
71 641
2015
 
72 031
2020
 
72 840

Statistik

Könsfördelningen var 2022 relativt jämn där andelen kvinnor var 48,9 procent och andelen män 50,3 procent. Medelåldern var 43,7 år, vilket var högre än genomsnittet för riket som var 41,6 år. 50,2 procent var sammanboende vilket var högre än genomsnittet för Sverige som var 45,8 procent.[31]

Minoriteter

Finskan är ett relativt nytt inslag i språkvariationerna i Skellefteåområdet. Tidigare har språkliga influenser istället kommit från väst, Norge.[58] Under 1970- och 80-talen invandrade finnar till Skellefteå kommun för att jobba vid Bolidengruvan och textilindustrin Algots, som då hade fabrik i Skellefteå. År 2017 fanns &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 Sverigefinnar i första till tredje generationen.[85] Skellefteå kommun ansökte om att få tillhöra förvaltningsområdet för finska, men fick de första två gångerna avslag.[86] Ännu en ansökan lämnades in och sedan 2018 tillhör Skellefteå kommun förvaltningsområdet för finska.[87] Året därpå utsågs kommunen till Årets Sverigefinska kommun,[88] ett pris som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.[89]

Renskötsel har bedrivits i området som utgör kommunen under hundratals år och Skellefteå kommun ingår, på vissa kartor, i Sápmi.[90][58] År 2004 lades den dåvarande sameföreningen i kommunen ned, men efter 18 år återupptogs verksamheten 2022.[91] Samma år fattade kommunstyrelsen enhälligt beslut att ansöka om att Skellefteå ska ingå i förvaltningsområdet för samiska.[92] Ansökan beviljades av regeringen Kristersson i november 2023.[93]

Migration

År 2016 tog Skellefteå kommun emot 0-5 kommunmottagna flyktingar per 1 000 invånare. Det vill säga flyktingar som inte själva ordnat boende i kommunen.[94]

Utländsk bakgrund

År 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 879, eller 8,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 024). År 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 192, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 813).[95]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Skellefteå kommun 72 024 personer. Av dessa var 5 115 personer (7,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[96]

Språk

Den lokala dialekten Skelleftebondskan, eller Skelleftemål, är unik för kommunen. Många riktigt gamla drag har bevarats i dialekten, något som gör att den särskiljer sig från andra typer av bondska. Susanne Haugen, lektor i nordiska språk på Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, uppger att sådana gamla drag är "diftonger, vokalljud som ”ai” [...] och man kan säga ”stain” och ”bain”, medan det i dag bara är en enkel vokal ”e”" [i rikssvenska].[97] Dialekten är nasal[98] och kan variera mellan olika byar i kommunen.[99]

Religion

70 procent av invånarna i kommunen var 2019 medlemmar i Svenska kyrkan,[100] som har fem församlingar i kommunen – Byske-Fällfors, Kågedalens, Jörn-Bolidens, Sankt Olovs församling och Skellefteå landsförsamling.[101]

Skellefteå landskyrka.

Bland kyrkor märks Skellefteå landsförsamlings kyrka med anor från 1500-talet. Den uppges vara en av de största landskyrkorna i Sverige.[102] Katolska kyrkan finns också representerad genom Sankta Maria katolska kapellförsamling.[103]

Pingstkyrkan i Skellefteå bildades 1931 och hade 2021 omkring 600 medlemmar varav 30 procent var utrikesfödda, av vilka många var persisktalande.[104] Jehovas vittnen hade 2019 cirka 250 medlemmar i kommunen.[105] I kommunen finns också Skellefteå moské,[106] EFS[107] och Equmeniakyrkan.[108]

Hälsa

Från 2000 till 2002 ökade ohälsotalet i kommunen från cirka 59 till 69, därefter sjönk det stadigt fram till 2010 då siffran var 39 dagar.[109] Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten var ohälsotalet 2015 38,3 dagar (för riket: 30,0) och 2020 var siffran 29,6 dagar (för riket: 24,2).[110]

Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 68 procent av kvinnorna och 70 procent av männen under åren 2018 till 2021 att de hade bra eller mycket bra allmän psykisk hälsa, vilket är i paritet med genomsnittet för Sverige. Antalet suicidfall per 100 000 invånare har under åren 2001 till 2020 varit lägre än genomsnittet för riket.[110]

  • Åren 2001–2005 var antalet 8,1 och för riket 15,8.[110]
  • Åren 2005–2009 var antalet 10,6 och för riket 15,5.[110]
  • Åren 2010–2014 var antalet 6,6 och för riket 14,6.[110]
  • Åren 2015–2019 var antalet 10,9 och för riket 14,6.[110]

Den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan är vanligast förekommande i trakterna kring Skellefteå och Piteå. I Västerbottens och Norrbottens län lider 50 per 100 000 invånare av sjukdomen, vilket kan jämföras med snittet för Sverige som är 1 till 2 per 100 000.[111]

Kultur

Konstarter

Offentlig konst

Sedan kommunen bildades har man avsatt en procent av "byggnationskostnaderna, nybyggnationer och ombyggnationer" till "konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer".[112] Som exempel på offentlig konst i kommunen kan nämnas fontänen Lyftet på Guldtorget, invigd 1995, som består av ett ägg, en fisk, en fågel och cylinder i olikfärgad granit.[113] Under 2000-talet har flera offentliga utsmyckningar gjorts inomhus som exempelvis det takhängande Hubba Bubba Heaven på Morö Backe förskola och den motivkaklade väggen In Between Days på Eddahallen.[114]

Litteratur

Litterärt finns flera namnkunniga författare med koppling till Skellefteå kommun, bland vilka Sara Lidman, P.O. Enquist, Torgny Lindgren och Stieg Larsson kanske är de mest kända. Den 25 maj 2010 utropade sig Skellefteå kommun till Berättarnas stad. Relaterat till detta är exempelvis den årliga Berättarfestivalen i Skellefteå, berättarvandringar och erbjudandet av "ett stipendium, boende och stöd till en författare som är i behov av att komma i säkerhet".[115]

Film

Biografer i Skellefteå har funnit sedan biografdrottningen Josefina "Fina" Pahlberg (född Bäckström 1882) öppnade Tip-top 1911 i Godtemplarnas ordenshus IOGT. Hon hade sammanlagt fem biografer, samtliga är nu nedlagda. Den sista av biograferna i hennes före detta imperium lades ner 1988.[116] År 2022 fanns tre biografer i kommunen, Biostaden[117] och i Folkets hus i Skelleftehamn[118] och Boliden.[119]

År 1987 öppnade Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, en verksamhet som "bidragit till att ge Skellefteå en plats på den svenska film och spelkartan". Sedan början av 1990-talet är utbildningen riktad mot TV och filmscenografi.[120] Film i Västerbotten har en studio för fiktions- och dokumentärfilm i Skellefteå. I Skellefteå finns också Icon studios.[121]

Arkitektur

Skellefteå kommun har en lång tradition av att bygga hus i trä. Under slutet av 1800-talet började byggnaderna att kläs med panel, då det fanns ett stort utbud av hyvlat virke. Det finns fortfarande ett flertal hus som är byggda i trä som imiterar sten med syfte att husen mer skulle likna de stenbyggnader som fanns i större städer. Men risken för bränder i trähusen, liksom att det år 1924 hittades guld i Boliden, kom att påverka hur arkitekturen i området utvecklades. Skellefteå ville profilera sig som en "guldstad" och under 1930-tal började betong och stål konkurrera med trä och gamla träbyggnader ersattes av putsade funkishus. En saneringsplan antogs och allt fler trähus revs till förmån för byggnader i tegel. Under 1970-talet började invånarna protestera mot att kulturhistoriskt värdefulla byggnader revs och en inventering gjordes. Ett antal kulturhistoriska byggnader revs dock ändå under 1970-talet och 1980-talet.[122] År 1994 infördes en lagändring som öppnade upp för att bygga trähus högre än två våningar och efter det har Skellefteå återgått till träbyggnadstraditionen.[123] År 2021 stod ett av världens högsta trähus klart i och med invigningen av Sara kulturhus.[124][125]

Kulturarv

Fornlämningar

I de områden som idag utgör församlingarna Skellefteå landsförsamling samt Boliden, Kågedalen, Sankt Olov och Sankt Örjan finns omkring 250 kända förhistoriska fornlämningar. Detta område är riktigt på dal- och strandbygder nedre delarna av Skellefteälven och Kågeälven samt deras biflöden. Exempelvis har omkring 50 stenåldersboplatser hittats, dessa från alla epoker av norrländsk fångstkultur. Längs bronsålderns strandlinjer finns cirka 200 rösen och stensättningar. Från äldre järnåldern har ett märkligt fynd gjorts vid Storkåge. Bland fynd från Skellefteå skärgård finns över 100 fångstgropar samt labyrinter och kompassrosor.[12]

Byggnadsminnen

Drängsmarks vatten- och ångsåg.

År 2022 fanns 21 byggnadsminnen i kommunen. Däribland Finnfors gamla kraftstation, Drängsmarks vatten- och ångsåg och Missenträsk bönhusmiljö.[126]

Kyrkstäder

Bonnstan Skellefteå 1936.

Bonnstan, kyrkstaden i centralorten, med anor från 1600-talet beskrevs av Carl von Linné år 1732 – "inwid kyrkian Siällefte, en oräknerlig hoop af huus, liksom en artig stad, med hwita skorstenar, bygd uthi 2:ne gator, med tvärgator bestående af 350 à 400 huus". Kamrarna ägs numer av privatpersoner och området används exempelvis för marknader och midsommarfirande.[127] Byske kyrkstad tillkom i slutet av 1800-talet och var då en av de sista kyrkstäderna som byggdes. Byske kyrkstad byggnadsminnesförklarades 1986.[128] Lövångers kyrkstad byggdes troligtvis på 1600-talet och är en av de äldsta bevarade kyrkstäderna.[129]

Kommunvapen

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.

Vapnet utarbetades inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande och fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen, men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

Sport

Skellefteå Kraft arena är hemmaarena för Skellefteå AIK.

Skellefteå AIK hockey, som sedan säsongen 2019/2020 kallar sig "Bygdens lag" har haft stora framgångar när det kommit till att ta vara på de hockeyspelare som funnits i närområdet. Bland de större stjärnorna som passerat genom Skellefteå AIK och fortsatt till NHL finns Kusmarkssönerna Pär Lindholm och Viktor Arvidsson samt Viktor Arvidsson.[130] A-laget har vunnit SM-guld fyra gånger – 1978, 2013, 2014 och 2024.[131]

På Vitberget finns en rad sportaktiviteter. Förutom att det är platsen för Skellefteå Kraft Arena hittas även Skandinaviens största bike park, Skellefteå bike arena, där.[132]

Sedan 2012 anordnas årligen Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i en uppsågad vak i Skellefteåälven. Andra större återkommande sportevenemang är Skellefteå Beach Soccer, en av Sveriges största beachturneringar i strandfotboll och loppet ”Broarna runt”.[133]

Se även

Källor

Anmärkningar

  1. ^ Avser väderstationen Kåge

Noter

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 Arkiverad 11 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 1 i pdf:en
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  10. ^ ”Skellefteå kommun kommer ingå i samiskt förvaltningsområde”. skelleftea.se. 16 november 2023. https://skelleftea.se/invanare/arkiv/nyhetsarkiv/kommun-och-politik/2023-11-16-skelleftea-kommun-kommer-inga-i-samiskt-forvaltningsomrade. Läst 17 januari 2024. 
  11. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  12. ^ [a b c d e f] ”Skellefteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A5. Läst 5 maj 2022. 
  13. ^ ”Om Skellefteå skärgård”. Bottenviken.se. 3 april 2020. https://bottenviken.se/skelleftea-skargard. Läst 13 januari 2023. 
  14. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  15. ^ ”Skellefteälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A4lven. Läst 5 maj 2022. 
  16. ^ [http://www.burealven.se/ ”Bure�lven.se - Start”]. www.burealven.se. http://www.burealven.se/. Läst 5 maj 2022. 
  17. ^ ”Byskeälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/byske%C3%A4lven. Läst 5 maj 2022. 
  18. ^ ”Kågeälven,  sportfiske i Västerbotten, Kågeälv”. www.sportfiskeguide.se. https://www.sportfiskeguide.se/spfguide/vatten/kagealv.htm. Läst 5 maj 2022. 
  19. ^ ”Åbyälvens Nedre FVO”. Åbyälvens Nedre FVO. https://abyalven.se/. Läst 5 maj 2022. 
  20. ^ ”Djupkartor”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/bo-trafik-och-miljo/naturvard-parker/sjoar-och-vattendrag/djupkartor. Läst 5 maj 2022. 
  21. ^ ”Klimat och temperatur för Skellefteå, Västerbotten”. vackertväder.se. https://www.vackertvader.se/skellefte%C3%A5/klimat-och-temperatur. Läst 26 augusti 2022. 
  22. ^ ”Västerbottens klimat | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatet-i-sveriges-landskap/vasterbottens-klimat-1.5004. Läst 26 augusti 2022. 
  23. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  24. ^ ”Naturreservat”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/bo-trafik-och-miljo/naturvard-parker/naturvard/naturreservat. Läst 5 maj 2022. 
  25. ^ ”Innerviksfjärdarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/innerviksfjardarna.html. Läst 5 maj 2022. 
  26. ^ ”Utrotningshotad fågel häckar i Västerbotten – flest i Sverige”. norran.se. https://norran.se/nyheter/vasterbotten/artikel/utrotningshotad-fagel-hackar-i-vasterbotten-flest-i-sverige/r9p6k7ol. Läst 7 oktober 2023. 
  27. ^ ”Framtidens folkbokföring efter distrikt istället för församling”. www.raa.se. https://www.raa.se/2014/06/framtidens-folkbokforing-efter-distrikt-istallet-for-forsamling-2/. Läst 5 maj 2022. 
  28. ^ ”Administrativ indelning”. Lantmateriet.se. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodataprodukter/fragor-och-svar-om-geodataprodukter/administrativ-indelning/. Läst 5 maj 2022. 
  29. ^
  30. ^ ”Kommundel nyckelkod”. Skellefteå kommun. https://data-skelleftea.opendata.arcgis.com/datasets/skelleftea::kommundel-nyckelkod/explore?location=64.754828%2C20.822960%2C8.56. 
  31. ^ [a b c] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  32. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022. 
  33. ^ ”Kommunens officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090617214106/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2546&ptid=. Läst 5 april 2009. 
  34. ^ ”Fortsatt rött styre i Skellefteå – S och V får majoritet”. www.folkbladet.nu. 12 september 2022. https://www.folkbladet.nu/2022-09-12/skelleftea-efter-valnatten-fortsatt-rott-bakom-styret. Läst 23 september 2022. 
  35. ^ Skelleftea.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 1 mars 2016.
  36. ^ [a b c] läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  37. ^ läs online, www.skelleftea.se , läst: 1 mars 2016, ”Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 11 juni 2013: § 134 Avsägelse från Bert Öhlund (S) av uppdraget som ledamot och ordförande i kommunstyrelsen och eventuellt fyllnadsval”.[källa från Wikidata]
  38. ^ läs online, www.skelleftea.se , läst: 1 mars 2016.[källa från Wikidata]
  39. ^ ”Internationellt arbete”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete. Läst 4 maj 2022. 
  40. ^ ”Nätverk och vänorter”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete/natverk-och-vanorter. Läst 4 maj 2022. 
  41. ^ [a b] ”Nätverk och vänorter”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete/natverk-och-vanorter. Läst 4 maj 2022. 
  42. ^ ”Kommunens officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090617213421/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2131. Läst 5 april 2009. 
  43. ^ ”Skellefteå gör slut med kritiserad vänort – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-gor-slut-med-sin-kritiserade-vanort/lww881wl. Läst 4 maj 2022. 
  44. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta Arkiverad 30 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  45. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  46. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 maj 2022. 
  47. ^ ”Skellefteå”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  48. ^ [a b] ”Skellefteå lasarett”. Region Västerbotten. 8 augusti 2022. https://www.regionvasterbotten.se/vara-sjukhus/skelleftea-lasarett. Läst 25 augusti 2022. 
  49. ^ ”Tieto en doldis med hundratals medarbetare i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ekonomi-naringsliv-finans/artikel/tieto-en-doldis-med-hundratals-medarbetare-i-skelleftea/jv97vqyl. Läst 5 maj 2022. 
  50. ^ BederoffText, Jill (11 februari 2022). ”Northvolt: "Vi anställer 100-200 personer i månaden"”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/northvolt-vi-anstaller-100-200-personer-i-manaden/. Läst 5 maj 2022. 
  51. ^ ”Företagsklimatet i Skellefteå”. www.foretagsklimat.se. https://www.foretagsklimat.se/skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  52. ^ ”Energin kommer från Skellefteå”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/naringsliv/naringsliv/stories/2021-11-22-energin-kommer-fran-skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  53. ^ ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022. 
  54. ^ ”Förnybar energiproduktion”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/hallbarhet-for-oss/hallbar-energiforsorjning/fornybar-energiproduktion/. Läst 5 maj 2022. 
  55. ^ ”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/. Läst 5 maj 2022. 
  56. ^ ”SGU – Malmproduktion och trender”. www.sgu.se. Sveriges geologiska undersökning. 18 augusti 2021. https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralstatistik/malmproduktion-och-trender/. Läst 5 maj 2022. 
  57. ^ ”Skelleftefältet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skelleftef%C3%A4ltet. Läst 5 maj 2022. 
  58. ^ [a b c] ”Skellefteå stads historia – Lokalhistorisk Portal för Skelleftebygden”. www.lokalhistoriaskelleftea.se. https://www.lokalhistoriaskelleftea.se/artiklar/skelleftea-stad/. Läst 18 april 2023. 
  59. ^ ”Skega”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/gruvnaring-1920-1945/skega. Läst 16 augusti 2023. 
  60. ^ ”Tillbakablick: Så växte Skega och sedermera Metso fram”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ersmark/artikel/tillbakablick-sa-vaxte-skega-och-sedermera-metso-fram/8j8k0nyj. Läst 16 augusti 2023. 
  61. ^ ”Historia”. Alimak Group Corporate. https://corporate.alimakgroup.com/sv/om-oss/historia. Läst 16 augusti 2023. 
  62. ^ ”Alimak Hek en pigg 65-åring | Affärstidningen Näringsliv”. 1 maj 2013. https://naringsliv.se/legacy/alimak-hek-en-pigg-65-aring/. Läst 16 augusti 2023. 
  63. ^ ”Industriboomen i norr”. SVT Nyheter. 9 augusti 2023. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578. Läst 19 augusti 2023. 
  64. ^ ”Industriboom i norr sätter press på elförsörjningen”. www.energinyheter.se. https://www.energinyheter.se/20210517/24049/industriboom-i-norr-satter-press-pa-elforsorjningen. Läst 19 augusti 2023. 
  65. ^ Engzell-Larsson, Lotta (13 april 2021). ”Politikerna bör bejaka industriboomen i norr”. Dagens industri. https://www.di.se/ledare/politikerna-bor-bejaka-industriboomen-i-norr/. Läst 19 augusti 2023. 
  66. ^ Sveriges Radio P1:s "Lördagsintervjun" med kommunalrådet Lorents Burman, 16 oktober 2021
  67. ^ Lundström, Ulf. ”Landsväg, byväg och fätå – något om vägarna i norra Västerbotten i äldre tid – Nättidskriften Västerbotten förr & nu”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230207080027/https://nattidskriftenvasterbotten.se/2021/08/21/landsvag-byvag-och-fata-nagot-om-vagarna-i-norra-vasterbotten-i-aldre-tid/. Läst 14 januari 2023. 
  68. ^ Trafikverket. ”Norrbotniabanan i Skellefteå”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-som-stracker-sig-over-flera-lan/norrbotniabanan/norrbotniabanan-skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  69. ^ Thellenberg, Ida; Bergman, Anna (30 november 2021). ”Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå försenas – klar efter 2033”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/norrbotniabanan-mellan-skelleftea-och-lulea-klar-efter-ar-2035. Läst 5 maj 2022. 
  70. ^ ”Om flygplatsen | Skellefteå Airport”. 10 mars 2021. https://skellefteaairport.se/om-flygplatsen/. Läst 5 maj 2022. 
  71. ^ ”Stora aktörer gör satsning på elflyg på Skellefteå Airport: "Har fantastiska förutsättningar"”. Megafonen Skellefteå. 15 juni 2020. https://megafonen.se/2020/06/stora-aktorer-gor-satsning-pa-elflyg-pa-skelleftea-airport-har-fantastiska-forutsattningar. Läst 5 maj 2022. 
  72. ^ Korta fakta - Skellefteå 2011. Broschyr, Skellefteå kommun 2011.
  73. ^ ”Passagerartrafik Skellefteå!”. vasabatarna.se. https://vasabatarna.se/kuriosa/annan_historik/passagerartrafik_skelleftea.htm. 
  74. ^ ”Skellefteå Kraft Fibernät AB” (på engelska). skekraft.servicezones.net. https://skekraft.servicezones.net/Home/About. Läst 22 juni 2022. 
  75. ^ ”Bredbandsnätet förser bredband till hushåll och företag”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/bredbandsnatet/. Läst 22 juni 2022. 
  76. ^ ”Skellefteå museum berättar”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/nordana/fran-nordana-till-lejonstrom/laroverket-nordana/. Läst 24 december 2022. 
  77. ^ ”Skolor”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/barn-och-utbildning/gymnasium/skolor. Läst 5 maj 2022. 
  78. ^ ”Folkhögskola”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/barn-och-utbildning/vuxenutbildning-och-hogre-utbildning/folkhogskola. Läst 5 maj 2022. 
  79. ^ ”Utbildningsanordnare”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/campus-skelleftea/startsida-campus-skelleftea/utbildning/utbildningsanordnare. Läst 5 maj 2022. 
  80. ^ ”Forskning LTU i Skellefteå - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/ltu/Kontakta-oss/LTU-i-Skelleftea/forskning?l=sv. Läst 5 maj 2022. 
  81. ^ ”Hälsocentraler i Skellefteåområdet”. Region Västerbotten. 18 juli 2022. https://regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/primarvard/skelleftea. Läst 25 augusti 2022. 
  82. ^ ”Privata vårdgivare i Västerbotten”. 1177. https://www.1177.se/Vasterbotten/sa-fungerar-varden/att-valja-vardmottagning/privata-vardgivare-i-vasterbotten/. Läst 25 augusti 2022. 
  83. ^ ”Skellefteå kommun ökade med över 1 000 personer 2022”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-kommun-okade-med-over-1-000-personer-2022/rgm6n7mr. Läst 22 februari 2023. 
  84. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  85. ^ ”Skellefteå kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/skelleftea-ger-inte-upp-minoritetsarbetet. Läst 18 april 2023. 
  86. ^ ”Skellefteå kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/skelleftea-ger-inte-upp-minoritetsarbetet. Läst 5 maj 2022. 
  87. ^ ”Utvecklingsprogram för minoritetsspråk”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/utvecklingsprogram-for-minoritetssprak. Läst 5 maj 2022. 
  88. ^ ”Skellefteå”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6509. Läst 22 juni 2022. 
  89. ^ ”Årets sverigefinska kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6801. Läst 22 juni 2022. 
  90. ^ ”Sápmi-karta”. samer.se. https://samer.se/karta. Läst 18 april 2023. 
  91. ^ Söderlund, Andreas (4 maj 2022). ””Många trodde att de var ensam same i hela kommunen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/manga-trodde-att-de-var-ensam-same-i-hela-kommunen. Läst 22 juni 2022. 
  92. ^ Niia, Anna-Karin (14 februari 2022). ”Skellefteå kommun vill bli samiskt förvaltningsområde”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/skelleftea-kommunstyrelseordforande-2023-hoppas-vi-bli-samiskt-forvaltningsomrade. Läst 5 maj 2022. 
  93. ^ Regeringen och Regeringskansliet (16 november 2023). ”Regeringen beviljar Skellefteå kommuns ansökan om att ingå i förvaltningsområde för samiska”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/11/regeringen-beviljar-skelleftea-kommuns-ansokan-om-att-inga-i-forvaltningsomrade-for-samiska/. Läst 18 november 2023. 
  94. ^ ”Integration–Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige” (PDF). Statistiska Centralbyrån. SCB. Oktober 2020. sid. 22. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/integration--analys/pong/publikationer/integration--sa-flyttar-nyanlanda-flyktingar-under-de-forsta-aren-i-sverige/. Läst 6 maj 2022. 
  95. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  96. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  97. ^ Andersson, Lina (8 maj 2017). ”Ordmolnet: Se Norrans stora hyllning till Skelleftebygden – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ordmolnet-se-norrans-stora-hyllning-till-skelleftebygden-803177#/. Läst 3 september 2022. 
  98. ^ Bäckström, Kristina (21 oktober 2016). ”Lands dialektskola del 3: Västerbottniskan är byggd för förolämpningar”. Land. https://www.land.se/land/lands-dialektskola-del-3-vasterbottniskan-ar-byggd-for-forolampningar/. Läst 3 september 2022. 
  99. ^ ”Svenske bonden Petrus berättar om sitt jobb – förstår du ett enda ord han säger?”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/omtalat/livet/bonden-petrus-berattar-om-sitt-jobb-forstar-du-ett-enda-ord-han-sager/. Läst 3 september 2022. 
  100. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. Läst 8 juni 2022. 
  101. ^ ”Byske-Fällfors församling”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/byske-fallfors-forsamling. Läst 7 juni 2022. 
  102. ^ ”Landskyrkan”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/landskyrkan. Läst 7 juni 2022. 
  103. ^ ”Skellefteåkyrka blir katolsk”. Kyrkans Tidning. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/skelleftea-kyrka-blir-katolsk. Läst 7 juni 2022. 
  104. ^ ”Pingstkyrkan i Skellefteå firar 90 år – med ett guldläge”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/forsamlingsliv/pingstkyrkan-i-skelleftea-firar-90-ar-med-ett-guldlage/repudz!7kVZt8NpbgiewCEBcxM5kQ/. Läst 7 juni 2022. 
  105. ^ ”Bibeln – Ann-Marie och Svens instruktionsbok – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/bibeln-ann-marie-och-svens-instruktionsbok/jd6p6kvl. Läst 8 juni 2022. 
  106. ^ ”Skellefteå moské tar avstånd från olämplig dödsfilm – ”Vi motarbetar extremism” – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-moske-tar-avstand-fran-olamplig-dodsfilm-vi-motarbetar-extremism/wl631gwl. Läst 7 juni 2022. 
  107. ^ ”EFS-KYRKAN I SKELLEFTEÅ”. EFS-KYRKAN I SKELLEFTEÅ. http://www.efskyrkan.nu/. Läst 8 juni 2022. 
  108. ^ ”Om oss”. Equmeniakyrkan Skellefteå. https://equmeniakyrkanskelleftea.se/om-oss/. Läst 8 juni 2022. 
  109. ^ ”Skellefteå Index Hur mår Skellefteå?”. Skellefteå kommun. https://skelleftea.se/download/18.64e31caa1791cf1af06767a/1620320992471/Skellefte%25C3%25A5-index-2012.pdf. Läst 28 augusti 2022. 
  110. ^ [a b c d e f] ”Kommunfaktablad - Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220828085048/https://www.folkhalsomyndigheten.se/kommunfakta/. Läst 28 augusti 2022. 
  111. ^ ”Ärftlig transtyretinamyloidos”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/arftlig-transtyretinamyloidos/. Läst 3 maj 2022. 
  112. ^ ”Offentlig konst”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/skelleftea-konsthall/skelleftea-konsthall/sidor/offentlig-konst. Läst 22 juni 2022. 
  113. ^ ”Vad vet du om Lyftet? Här är berättelsen om verket – Norran”. norran.se. https://norran.se/kultur/skelleftea/artikel/fallossymbol-som-blivit-tackt-av-en-jattekondom-vad-vet-du-om-lyftet-har-ar-hela-berattelsen/lz2k541l. Läst 22 juni 2022. 
  114. ^ ”Offentlig konst, 2000-talet”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/skelleftea-konsthall/skelleftea-konsthall/sidor/offentlig-konst/offentlig-konst-2000-talet. Läst 22 juni 2022. 
  115. ^ ”Berättarnas stad”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/uppleva-och-gora/kultur-och-bibliotek/berattarnas-stad. Läst 28 augusti 2022. 
  116. ^ ”Hon var Skellefteås biografdrottning under drygt 50 år – så byggde Fina Pahlberg sitt imperium • Sista biografen stängdes 1988”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/hon-var-skellefteas-biografdrottning-under-drygt-50-ar-sa-byggde-fina-pahlberg-sitt-imperium-sista-biografen-stangdes-1988/j83oxmmr. Läst 5 november 2022. 
  117. ^ ”Biostaden Aveny - Skellefteå.com”. www.skelleftea.com. https://www.skelleftea.com/visa/ac2524. Läst 5 november 2022. 
  118. ^ ”Om – Folkets Hus Skelleftehamn”. https://skelleftehamnfolketshus.se/om/. Läst 5 november 2022. 
  119. ^ ”Bio | Folketshus Boliden”. https://folketshusboliden.se/?page_id=77. Läst 5 november 2022. 
  120. ^ ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/digitalisering-1973-2020/utbildningar/nordiska-scenografisskolan-i-skelleftea. Läst 5 november 2022. 
  121. ^ ”Filmstudio i Skellefteå › Film i Västerbotten”. Film i Västerbotten. Arkiverad från originalet den 5 november 2022. https://web.archive.org/web/20221105121918/https://filmivasterbotten.com/verksamhet/produktion/studio/. Läst 5 november 2022. 
  122. ^ ”Den gamla trästaden Skellefteå”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/den-gamla-trastaden-skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  123. ^ ”Vad händer på träfronten idag?”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/vad-hander-pa-trafronten-idag/. Läst 5 maj 2022. 
  124. ^ Nohrstedt, Linda. ”Sara Kulturhus invigt – här är världens fem högsta trähus”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/bygg/sara-kulturhus-invigt-har-ar-varldens-fem-hogsta-trahus-7020422. Läst 5 maj 2022. 
  125. ^ ”Omdebatterat kulturhus invigs i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/kultur/artikel/omdebatterat-kulturhus-invigs-i-skelleftea/rmx2z68j. Läst 5 maj 2022. 
  126. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 30 augusti 2022. 
  127. ^ ”Bonnstan”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/290832/Bonnstan/. Läst 21 juni 2022. 
  128. ^ Historik Byske kyrkstad. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/itc-content/uploads/2018/11/byske-kyrkstad.pdf. 
  129. ^ ”Lövånger Kyrkstad”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/296812/Lovanger-Kyrkstad/. Läst 22 juni 2022. 
  130. ^ ”Mer än bara hockey: Skellefteå AIK - Bygdens lag”. SHL.se. http://www.shl.se/artikel/dlz3al10v-403dd/mer-an-bara-hockey-skelleftea-aik-bygdens-lag. Läst 5 maj 2022. 
  131. ^ ”Historik & meriter”. Skellefteå AIK. http://www.skellefteaaik.se/article/ezm6akejm-5n5bi1/historik-meriter. Läst 5 maj 2022. 
  132. ^ ”Skellefteå Bike Arena | Vitberget”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/296693/Skelleftea-Bike-Arena-Vitberget/. Läst 25 augusti 2022. 
  133. ^ ”Sport”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/flytta-hit/flytta-hit/fritid/sport. Läst 25 augusti 2022. 

Externa länkar

Skellefteå
Indelning
Större orter
Historia
Kultur
Näringsliv
Högre utbildning
Gymnasieutbildning
Idrott
Övrigt
Skellefteå kommun
Skellefteå kommun i Västerbottens län
DistriktSkellefteå kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Kommuner i Västerbottens län
Se även: Lista över Sveriges kommuner

Media som används på denna webbplats

Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Skellefteå Krafthuset 2009.JPG
Författare/Upphovsman: Henrik Sundbom, Licens: CC BY 3.0
Skellefteå Kraft-huset i Skellefteå.
Skellefteå 04.JPG
Författare/Upphovsman: Elgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skellefteå Church
Skellefteå stadshus och stadspark.jpg
Författare/Upphovsman: Hoodlund, Licens: CC BY-SA 4.0
Skellefteå stadshus och stadspark
Biogasbussar skelleftea.jpg
Författare/Upphovsman: Jlundqvi, Licens: CC BY 3.0
Två biogasbussar som tillhör det kommunalägda bussbolaget Skelleftebuss AB i Skellefteå.
Abyalven.jpg
Författare/Upphovsman: Jlundqvi, Licens: CC BY-SA 3.0
Åbyälven, skogsälv i Lappland, Norrbotten och Västerbotten. Längd ca 165 km. Åbyälven har lax, harr och öring. Fotot tagen vid Ålund mot öster.
16000200150912-Skellefteå Landsförsamlings kyrka (Landskyrkan)-Riksantikvarieämbetet.jpg
Kyrkstaden; (01) Exteriörer, detaljer; Byggnadsverk; Religionsutövning - kyrkor
Skellefteå Kraft Arena 080718.jpg
Skellefteå Kraft Arena in Skellefteå, Sweden
Skellefteå Municipality in Västerbotten County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Skellefteå Municipality in Västerbotten County

  • Designed by me.
  • Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Skellefteå lasarett en höst dag.tif
Författare/Upphovsman: Bandlina, Licens: CC BY-SA 4.0
Skellefteå lasarett - huvudbyggnad
Drängsmarks vatten- och ångsåg (Översikt bild 01).jpg
Författare/Upphovsman: Christina Ericsson, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Distrikt Skellefteå.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Skellefteå kommun

World file:

306.77841854260782384 0 0 -306.77841854260782384 2134667.5541815385222435

9720407.64102084562182426