Skedsnäppa

Skedsnäppa
Status i världen: Akut hotad[1]
Eurynorhynchus pygmeus - Pak Thale.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteCalidris
ArtSkedsnäppa
C. pygmaea
Vetenskapligt namn
§ Calidris pygmaea
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Calidris pygmaea distribution.svg
Synonymer
  • Eurynorhynchus pygmeus
  • Calidris pygmea
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skedsnäppa[2] (Calidris pygmaea) är en liten akut hotad asiatisk vadarfågel i familjen snäppor med en unikt skedformad näbb.[3]

Utseende

Skedsnäppan är en liten vadare, 14–16 centimeter lång, med en skedformad näbb. I häckningsdräkt har den rödbrunt huvud, hals och bröst med mörka bruna streck. Ovansidan är svartaktig med beige och blekt rostfärgad fjällning. Utanför häckningstid är den adulta fågeln vit under och blekt brungrå ovan med vit fjällning på vingtäckarna. De dräktsmässigt lika rödhalsade snäppan (C. ruficollis) och småsnäppan (C. minuta) saknar den skedformade näbben, har mindre vitt på pannan, verkar ha mindre huvud och har ett smalare ögonbrynsstreck. Flyktlätet återges i engelsk litteratur som dämpade, rullande "preep" eller gälla "wheet".[1]

Utbredning

Fågeln häckar i nordöstra Sibirien, begränsat till Tjuktjerhalvön och vidare söderut till Kamtjatkahalvöns näs. Den sträcker nerför Stilla havets västkust genom Ryssland, Japan, Nordkorea, Sydkorea, Kina, Taiwan och Vietnam till sitt övervintringsområde i södra Kina, Vietnam, Thailand, Bangladesh och Myanmar. Övervintrande fåglar har också påträffats i Indien, Sri Lanka samt Malackahalvön. I övervintringsområdet är den mycket lokal. Sonadia Island och flodmynningen Meghna i Bangladesh samt Martabanviken och Nan Thar i Myanmar tros rymma över hälften av vinterpopulationen.[1]

Arten har vid ett tillfälle påträffats i Europa, när ett exemplar sköts i Ukraina 20 augusti 1952.[4]

Systematik

Skedsnäppa placeras tidigare som enda art i släktet Eurynorhynchus med tanke på sin avvikande näbb. DNA-studier[5] visar dock att den är närbesläktad med den i övrigt relativt lika rödhalsad snäppan och placeras därför numera allmänt i Calidris.[6][3]

Ekologi

Fågeln är mycket specifik i miljöval under häckningstid: sandrevlar i tundralaguner bevuxna med kråkbär, lav och dvärgbjörk i närheten av en flodmynning eller lerslätt där den häckande vuxna fågeln kan födosöka. Den har aldrig påträffats längre än fem kilometer från havet. Vintertid föredrar den de yttre delarna av ett floddelta.[1]

Fågeln är mycket trogen sin häckplats. Den häckar parvis eller i lösa kolonier i juni och juli. Arten födosöker genom att picka som en pipare, men använder också sin näbb som en spade.[1]

Status och hot

Arten är mycket fåtalig och minskar mycket kraftigt i antal, varför internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som akut hotad. Världspopulationen uppskattas till endast 240–456 vuxna individer. Sedan 2002 har populationen minskat med i snitt hela 26% årligen. Orsaken tros huvudsakligen vara habitatförstörelse både på häckplats och i dess övervintringsområde.[1]

Bilder

Noter

  1. ^ [a b c d e f] BirdLife International 2018 Calidris pygmaea . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 105. ISBN 978-84-941892-9-6 
  5. ^ Gibson, R. (2010), “Phylogenetic Relationships among the Scolopaci (Aves: Charadriiformes): Implications for the Study of Behavioural Evolution”, M.Sc. thesis, University of Toronto.
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Calidris pygmaea distribution.svg
Författare/Upphovsman: Jiao Sun (Interaccoonale), Licens: CC BY-SA 4.0
Distribution of Spoon-billed sandpiper (Calidris pygmaea).
 
Wintering grounds
 
Predicted Wintering grounds
 
Migration grounds
 
Predicted Migration grounds
 
Breeding grounds
 
Historical Breeding grounds
 
Vagrant

reference: Zoeckler, C., Syroechkovskiy, E. E., & Atkinson, P. W. (2010). Rapid and continued population decline in the Spoon-billed Sandpiper Eurynorhynchus pygmeus indicates imminent extinction unless conservation action is taken. Bird Conservation International, 20(2), 95-111.

BRADFER-LAWRENCE, T., BERESFORD, A., ANDERSON, G., AUNG, P., CHANG, Q., CHOWDHURY, S., . . . BUCHANAN, G. (2021). Modelling the potential non-breeding distribution of Spoon-billed Sandpiper Calidris pygmaea. Bird Conservation International, 31(2), 169-184. doi:10.1017/S0959270920000398

ZÖCKLER, C., BERESFORD, A., BUNTING, G., CHOWDHURY, S., CLARK, N., FU, V., . . . BUCHANAN, G. (2016). The winter distribution of the Spoon-billed Sandpiper Calidris pygmaeus. Bird Conservation International, 26(4), 476-489. doi:10.1017/S0959270915000295

勺嘴鹬保护联盟. 2020 年中国勺嘴鹬冬季同步调查报告 (PDF). 2020. https://www.eaaflyway.net/wp-content/uploads/2020/06/2020%E5%B9%B4%E4%B8%AD%E5%9B%BD%E5%8B%BA%E5%98%B4%E9%B9%AC%E5%86%AC%E5%AD%A3%E8%B0%83%E6%9F%A5%E6%8A%A5%E5%91%8A.pdf

ebird

中国观鸟记录中心Bird Report CN
Eurynorhynchus pygmeus - Pak Thale.jpg
Författare/Upphovsman: JJ Harrison (https://www.jjharrison.com.au/), Licens: CC BY-SA 3.0
Spoon-billed Sandpiper (Eurynorhynchus pygmeus), Pak Thale, Ban Laem, Phetchaburi, Thailand
Eurynorhynchus pygmeusIbis1869P012AA.jpg
Spoon-billed Sandpiper, Eurynorhynchus pygmeus, lithograph
SpoonbilledSandpiper.jpg
Head of Spoon-billed Sandpiper
SpoonbillSandpiperNewton.jpg
Bill of spoonbilled Sandpiper